Alltså... SÅN j-a otur finns ju inte! Eller...? Kollade på Timrås match mot HV71 och... har aldrig sett nåt liknande! Först får de ett mål godkänt i efterhand! Jag har väl aldrig varit med om maken! Aldrig har jag upplevt att mål godkänts retroaktivt! Men ikväll hände det!

Inte heller har jag varit med om att en spelare tappar skenan på skridskon under pågående match. Men det var precis vad som hände Timrås Mikko Lehtonen i sudden death idag. Och just detta skapar läget för HV att avgöra matchen.

Nu kan man ju tro att detta otroliga flyt ger HV71 mer vind i seglen inför den sista och avgörande matchen i Jöns-pöking. Och så kanske det är! Men i min bok kan det lika gärna vara så att detta blir den tändvätska Timrå behöver för att vända igen och vinna detta!

Annars har väl lärdagkvällen flutit på ungefär som vanligt! Låten jag tippade som segrare vann melodifestivalen! Efter många om o men...

Alltså, ingt gnäll om att "fel låt vann"! Sånt växte jag ifrån när Forbees vann med sången om Beatles 1977!

Varför i herrans namn sover jag inte när kroppen nästan går sönder av trötthet? Det är lördag och jag är ledig men lik förbannat vaknar jag kl 6.

Jo, det var ljust ute och persiennerna i sovrummet är uppe men sånt ska inte spela nån roll. Jag brukar inte vara beroende av mörker för att sova.

Herrminskapare, jag har ju jobbat skift nästan hela mitt vuxna liv och då sov jag ju som en sten oavsett tid på dygnet, ljus/mörker. Varför kan jag inte det nu?

Faktiskt så är jag lite avundsjuk på dem som kan ta en rejäl sovmorgon men tiderna då jag kunde sova till 10-11 på förmiddagen är längesen förbi. Kanske har det med ålder att göra, kanske nåt annat. Jag vet inte men jobbigt känns det just nu.

Lördag är det i alla fall och det känns bra. Lördag är veckans bästa dag tycker jag. Man är ledig och inte nog med det, man vet dessutom att man är ledig imorgon! Söndag är visserligen också ledig dag för de flesta men då kommer ju den där ångesten smygande (Shit, imorgon är det måndag och jobb igen).

Antagligen måste jag lära mig att bli bättre på att leva i nuet. Lätt att säga men svårare att omsätta i praktiken. Men så kanske det är för de flesta - man lever mer i det förgångna. Minnena och funderingar om hur det hade blivit om man gjort andra vägval i livet. Men det är även många som är så besatta av att planera framåt att de helt missar nuet.

En smyfilosofisk arbetskamrat sa en gång under en "djuplodande" diskussion under ett lugnt nattskift på fabriken (mååånga år sen) att... "Nu" finns egentligen inte! För i och med att du har sagt ordet "nu" så är nuet över och tillhör det förgångna. Han utvecklade tankegångarna ganska långt men minnet kan bara ta fram just den delen. Och visst ligger det nåt i det men... jag vet väl inte precis om det är en tanke som leder nånstans.

Idag ska jag, om jag orkar, förklara lite krig mot dammråttor och annan smuts. Inte så att jag tänker storstäda men lite måste jag nog förbättra renhetsnivån i huset. Badrum och kök åtminstone och kanske lite mer.

Till middag ska jag servera "o-gnäll-mat". Vet nån vad det är? Jo, det är mat som ingen klagar på. Inte många rätter faller under den kategorin! Det är väl pizza, hamburgare, tacos och möjligen köttfärssås med pasta. Annars kan jag servera nästan vad som helst och vara säker på att åtminstone ett av mina barn är missnöjd.

Men även om ingen direkt uttrycker missnöje så finns ett annat fenomen här hos mig. Så fort vi satt oss för att äta middag, oavsett vad som serveras, så är det alltid nån av dem som säger ungefär; "Kan vi inte få ***** nån gång?"

***** står för c:a 125 miljarder andra maträtter än det som bjuds just för dagen.... Och när man stått där vid spisen och slavat och gjort sitt bästa för att försöka ge dem en god och närande måltid så är väl kanske inte prat om annan mat det första man vill höra. Uppskattning har jag slutat hoppas på men låt mig åtminstone få slippa höra att nån hellre skulle vilja ha nåt annat.

En annan gång ska jag blogga om mitt okända, osynliga femte barn - han/hon som heter "inte jag" och ställer till en massa sattyg här hemma!

Nu önskar jag er en alldeles sagolikt underbar, förtrollad lördag!

"May God ride with you all!"