Så var det måndag igen då... Märkligt att det känns fast jag har semester! Det borde inte vara nån skillnad på dagarna då!

Semester borde vara den tid då man t.ex fick ligga i en hängmatta i skuggan med shorts och kanske en liten solhatt mot insekterna och läsa en lagom bra bok. Kanske lägga ner boken då och då och lyssna på fågelkvitter och gärna även vågskvalp. Men det kräver ju i så fall en sjö eller närhet till annat vatten.

 Men jag äger varken solhatt, hängmatta eller närhet till vågskvalp. Skugga och fågelkvitter kan jag nog hitta men det räcker liksom inte.

I förrgår kväll satt jag på uteplatsen i halvmörkret och filosoferade. Tänkte att om 5 år är minstingen 18 (alltså vuxen i lagens mening). Undrar hur livet ser ut då! Får jag ta det så lugnt som jag vill då när jag är ledig? Eller har de äldre barnen börjat leverera barnbarn som jag förväntas vakta för att DE ska få ta det lugnt?

Jag tror att jag redan nu måste börja förbereda strategier inför kommande mor- och farföräldraskap. Se till att samvaron sker på mina villkor! Inte vara en sån där som de vuxna barnen tar för given.

Alltså måste jag skaffa mig ett liv, ett eget liv! Vad nu det betyder... Jag lever ju för fulla muggar! Men det kanske menas att man ska göra en massa roliga, spännande och intressanta saker. Resa, bygga, skapa... whatever!

Men om jag inte vill det då?`Om jag inte vill börja spela golf, resa till Hootaheiti, gå en kurs i serbokroatiska eller lära mig knyppla - har jag inte rätt att få leva då? Som JAG vill!
Tänk om det är just det där förstnämnda som är vad jag verkligen vill! Hängmattan och det där!

Ja, jag tror tamejsjuttsingen att det är precis just så!

Hmm... ÖoB säljer hängmattor på stålställning vilket ju är bra eftersom den klassiska modellen kräver 2 träd och jag har bara en ynka stackars tall på tomten. Kanske man skulle investera...

Beslut: Jag svänger förbi ÖoB när jag ändå åker och handlar veckans vrakprisvaror på ICA Maxi! Få se om det blir nån hängmatta!

(´Cause God knows  I´m worth it!)

Fakta om vår katt

Namn: Daisy 

Född: Stockholm, 1993 på vårvintern

Familj: Husse, två lillmattar och en lillhusse

Intressen: Mat, sömn, ömhet, gnagare och småfåglar

Egenheter: Kan öppna dörrar genom att ta fart och hoppa ner handtaget

Hon är lite krasslig, min fyrbenta sambo som till sist -motvilligt- lät sig fotas. Troligen har hon varit i slagsmål för hon har en skada vid ena örat och en på halsen. Och eftersom hon tappat massor av päls runt skadan vid örat åkte vi till "farbror veterinären" igår. Han sa att såren efter fighten blivit intekterade och utvecklats till bölder. Dessa är tömda nu och ska rengöras dagligen plus att jag ska åka och hämta medicin (antibiotika) åt henne strax. Så det blir väl att skaffa hem några burkar tonfisk också. Hon "går på" torrfoder till vardags men tonfisk kan användas för att få i henne vad hon inte vill äta. Avmaskningspiller t.ex krossas med en sked och blandas med en matsked tonfisk på burk så smaskar hon i sig.

Men vad värre är - hon får inte gå ut på hela helgen och är mäkta irriterad över det. Nyss var hon här och trätte ilsket för att jag vägrade öppna altandörren åt henne. Då passade jag på att ta bilden och jag tycker faktiskt att det syns att hon är på dåligt humör.

Problem även för oss tvåbeningar för idag tycks ju bli en av dessa alltför få varma fina dagarna och vi kan inte ha dörrar och fönster öppna för då smiter vår lilla sjukling snabbare än en avlöning.

Så nu får jag väl be nåt av barnen att uppehålla henne medan jag smiter ut och åker iväg till apoteket!

Fin lördag på er, ordbrukare!

Närmar mig halvtid i min semester. Men ännu känner jag mig inte alls utvilad på långa vägar! Idag ser det dock ut att bli en sån där dag då man skulle kunna ligga på en strand och låta solen bränna sönder ryggen. För solsveda hör ju ändå sommaren till även om det inte är så trevligt.

Länge sen jag skrev nåt här, det blir liksom inte av när man har annat att göra. Den förb.. drivremmen på min bil havererade för tredje gången förra helgen och jag fattade att det måste bero på nåt, man pajar inte tre drivremmar på mindre än 2 månader!

Det enda vi kunde hitta var en något snedsliten spännrulle, Det hade liksom blivit grader längs ena kanten så det var bara att slanta upp 380 kr till och montera dit en ny tillsammans med nya remmen. Nu håller jag tummarna för att detta var orsaken så jag slipper riva innerskärmar fler gånger för att komma åt.

Mina kära grannar var vänliga nog att låna ut sin ena bil till mig när jag skulle åka till Furuvik (se bild) med barnen i tisdags. Jag var ju lite orolig att ge mig iväg över 20 mil UTIFALL remhelvetet skulle kalva av IGEN!

Så vi åkte nästan ny Mercedes A150 till Furuvik istället. Ett märkligt exempel på tysk ingenjörskonst, det där. Utvändigt är det en småbil som inte behöver många kvadratmeter att parkera på men inuti är den minst lika rymlig som min gamla SAAB 9000. Det enda som egentligen är mindre på "Lillmercan" är bagagerummet. Det är inte stort alls, till skillnad från SAAB;en. Billigt gick den också! 31 liter bensin på 43 körda mil är ju bara 0,7 l/mil ungefär. Inte illa!

Men i förrgår var jag nöjd att jag har den bil jag har. Då skulle dotterns moped fraktas till verkstad för garantireparation. Och med viss möda lyckades vi tråckla in såpass mycket moped i bilen att vi kunde spänna fast bakluckan och åka. Rätt bra, det med! Men min förra 9000 (en 89;a) var ännu värre, i den fick jag in sonens moppe hel och hållen och den är lika stor som dotterns. Men den var lite bredare längst bak och luckan lite annorlunda så därför gick det ännu bättre med den.

Så nu väntar hon otåligt på att de ska ringa och säga att den är klar. Och jag är ÄNNU mer orolig att de ska ringa och säga att felen inte omfattas av garantin. Det där med garanti är ju inte garanti längre, enligt min mening!

Vi tror vi är trygga men för det mesta är vi grundlurade!

Ha en fin fredag, kära ordbrukare!

Så ser årets upplaga av skogens guld ut! Till höger på bilden alltså. Till vänster ligger blek taggsvamp som på håll kan förväxlas med "gulingen".

Men man behöver ju bara plocka upp dem så ser man lätt skillnaden. Taggsvampen har ju fått sitt namn efter de barrliknande små taggarna på undersidan av hatten medan kantarellen har "åsar" som går ner en bit på foten. Kantarellen kan också -på avstånd-  förväxlas med s.k falsk kantarell men det räcker att ta i den så känner man direkt att den är tunn, mjuk och sladdrig. Inte sådär fast och kompakt som originalet.

På mina breddgrader är det kanske aningen för tidigt för många av dessa skogens läckerheter men kommer det bara lite sol och värme så borde man kunna skörda ganska bra om nån vecka eller två.

Bilden visar HELA min skörd för dagen men då ska det sägas att medan jag gick i skogen så öppnade vår herre bevattningskranen och jag fick skynda mig att söka skydd i bilen. Såg ett par stycken Karl-Johan också men tyvärr var de svårt angripna av insektslarver så de fick stå kvar.

Tänk på det föresten, ni andra amatörplockare, att låta den svamp ni inte tänker äta stå kvar! Tyvärr ser man alltför ofta att nån har sparkar sönder massor av fin svamp. Antagligen blir man besviken när det inte är vad man hoppats på, vad vet jag? Men låt dem stå för om de inte är giftiga så kanske andra och mer erfarna svampälskare kan plocka dem istället.

Ofta ser man också svampar ligga på trädgrenar och jag trodde länge att det berodde på att folk plockat upp dem, tittat och sen kastat iväg dem. Och visst händer säkert det men i de flesta fall är det ekorrar som hängt dem på tork innan de läggs i deras vinterförråd. Det lärde jag mig faktiskt ur en barnbok.

Ska försöka att lägga ut fler svampbilder här framöver. Kanske kan jag öka intresset hos någon och sprida lite av min kunskap även om jag är långt ifrån nån expert.

Ingen jättesuccé alltså av årets första svampsökning men definitivt humörhöjande. Jag var gladare när jag kom hem än när jag åkte.

Och de få stackare jag hittade räckte i alla fall till 2 mackor! Så ut i skogen med er bara och hämta hem gratis delikatesser!

Har gjort ett par tappra försök men inspirationen lyser - liksom sol och sommarvärme - med sin frånvaro!

Men kanske är det såhär det är med bloggandet för alla! Att tidvis skriver man varenda dag  och t.o.m fler än en gång per dag medan man lämnar sin blogg för fäfot helt och hållet under andra perioder.

Igår hade jag en massa kreativa och intressanta idéer som jag tänkte blogga om men..... Dessa dök upp medan jag föste gräsklipparen över "ägorna" och när det var klart dröjde det för länge innan jag fick låna min dator så dessa intressanta tankar hade förmultnat i hjärnans kompost.

Grått ute, grått inne.... En riktig tråkdag! Känner mig ungefär som gubben Pettson i barnboken "Stackars Pettsson". Där satt gubben vid köksbordet och deppade medan katten Findus var på ett strålande humör och ville leka. Tack och lov försöker ingen här att få mig att leka!

Men kanske man borde göra som Findus och Pettson i slutet av denna bok -gå och fiska! Sitta på en sten eller brygga och studera flötets utseende och undra varför det flyter så himla bra...

Men det sägs ju att vi behöver ha det tråkigt emellanåt för att förstå och uppskatta de stunder när vi har roligt! Lite som att vi behöver vintern för att uppskatta sommaren.

Jaha.... men det  är alltså BARA vi på norra delen av klotet som behöver det? Afrikaner, sydamerikaner och australiensare har alltså inte det behovet??? Ja, jag bara frågar!

Av detta drar jag slutsatsen att de är i grunden lyckligare än vi! Är det rättvist? Jag vill också ha det så! Hur får man jobb i Gambia eller Brasilien?

Jag ger mig f-n på att det skulle dröja åratal innan jag längtade efter en svensk vinter om jag bodde i Buenos Aires t.ex Inte skulle jag tänka; "Nej, fan... Nu skulle det sitta fint med snöstorm och minus 18 grader ett tag!"

Det enda som egentligen hindrar en att sticka är ju livets stora nöje - hockeyn! På måndag är det dags för ispremiär! Då har Timrå IK sin numera traditionela första isträning inför gratispublik. Så då ska jag sitta där och höra och se nyförvärven presenteras och prata "läktar-expert-prat" med andra hockeyidioter som redan längtar till seriestarten.

Nej, NU vet jag hur jag kan höja humörstatusen - jag åker till skogs och kollar efter kantareller! (Och andra svampar också förstås!) I gårdagens lokalblad stod det ju att det redan ar gott om dem.

Så.... Mot SKOGEN!!! Rapport kommer eventuellt......