Äntligen IGEN! Äntligen kom Timrås första seger på bortaplan för säsongen och jag påstår att detta var årets hittills viktigaste trepoängare! Av 3 skäl, framför allt!

1. Vi vann mot serieledarna som varit grymt starka hemma hitintills denna höst.

2. Lindbäck höll nollan trots 53(!) skott mot honom. (Jag fattar att alla inte var heta chanser men ändå)

3. Vi gjorde mål i power play som vi haft otroligt svårt för innan denna match.

Dessa tre punkter hoppas jag grabbarna tar med sig till nästa kamp och att de ger dem lite mer självförtroende. Då kommer även målen, spelet och poängen!

En säker sista utpost (målvakt) är grunden till varje succé i hockey. Och ikväll var alltså Lindbäck omutlig. Kanon!

Innan seriestarten var jag visserligen säker på att Mange Åkerlund skulle bli förstemålvakt men det kan nog lika gärna bli den långe Anders Lindbäck.

Spelar ingen roll bara EN av dem växer ut till den matchvinnare vi måste ha för att klättra upp på fast mark i tabellen.

Tur att hockeyn finns så man har nåt att glädjas åt ibland för i övrigt har det varit tunnsått med glädjeämnen en längre tid.

På jobbet har jag sen ett tag ingått i en facklig samarbetsgrupp för min avdelning. Gruppen har bl.a haft till uppgift att ta fram underlag åt våra förhandlare i organisationsfrågan. Företaget bygger stegvis ut fabriken och visst ökar de bemanningen men inte i den mån som behövs utan den fortsatta ombyggnaden blir också en fortsatt minskad personaltäthet.

Vi från facket räknade ut att vi behövde 3 personer per skiftlag för att behålla nuvarande belastning på arbetsstyrkan - vi fick 1! Företaget var helt ovilliga att lyssna på våra argument och avslutade förhandlingen ensidigt.

Men det är ju tyvärr så MBL funkar! Jag minns när lagen kom på 70-talet. Då kallades den av skeptikerna för "tut-lagen", avseende att arbetsgivarna nu blev skyldiga att tuta innan de körde över oss. En rätt tandlös lag alltså!

Ändå svär både arbetsgivare och högerkrafter över den än idag. Antagligen för att de förlorar lite tid när det gäller beslutsfattande, de är ju skyldiga att förhandla men inte att komma överens.

Antagligen hade lagtextens skapare nån vision om att arbetsgivarna skulle vara intresserade av att lyssna på medarbetarnas kompetens. Och så var det säkert å på 70-talet och även en tid framåt men idag när pengarna talar i allt högre grad och människors värde är devalverat till nästan noll är MBL tragiskt uddlös.

Inte heller finns idag nåt parti som ens andas om att stärka personalens roll genom att utveckla och förbättra MBL så vi har nog inte mycket att hoppas på framgent heller.

Men just ikväll orkar jag inte vara arg eller upprörd över detta, jag väljer att vara glad över Timrås seger i Jönköping istället. Deppa inte, HV-supportrar! Ni går garanterat långt ändå denna vinter men vi behövde dessa 3 poäng!

Här i Medelpad får vi kanske vara glada om våra hjältar klarar av att undvika kvalserien. Fast vi var uträknade förra året också och knep en slutspelsplats i de sista omgångarna. Och väl där skydde alla motståndare åttondeplacerade TIK så HV71 fick lov att ta sig an oss i kvarten och Timrå var bara en backtabbe och en trasig skridskoskena från att slå ut dem. Så... kanske, kanske ändå!