EM i fotboll är över för svensk del. Rent matematiskt återstår förstås matchen mot Frankrike men den är ju bara att spela av eftersom vi inte längre har chansen att gå vidare från gruppspelet.

Jag tycker lite synd om min gamle överfurir från lumparåret 1978-79, Erik Hamrén. Jag unnade honom en framgång. Men dessbättre verkar det som om även rikspressen tycker likadant. Ännu hörs det inga krav att han ska hängas, pryglas eller korsfästas på Sergels torg. Så han kanske slipper "drevet"...

Nåja, Sverige är ett litet land sett till invånarantal och det är bra gjort bara att kvalificera sig till EM tycker jag. Att vi sen inte räckte till mot en fotbollens stormakt som England säger jag inget om. Värre att vi förlorade mot värdnationen Ukraina. Men det är bara att bryta ihop och gå vidare! Ta nya tag och ta oss till VM i Brasilien om två år.

Annars.... så var det länge sen jag skrev nåt här, ser jag. Men jag tillhör inte dem som ber om ursäkt för det som jag sett att många andra gör. Jag inbillar mig inte att en enda människa på något enda sätt lider av att det inte sätts nya tankar på pränt här i tid och otid. Så då finns heller ingen anleding att ursäkta sig.

Sommaren är här, åtminstone enligt almanackan, och jag är mitt i en 14-dagars ledighet som avslutas på torsdag morgon klockan sex då det åter är dags att kränga på blåstället och spotta i nävarna. Alldeles ledig har jag dock inte varit - två dagar denna vecka har jag och en kollega lett två temadagar om arbetsmiljö för fabrikens samtliga skyddsombud. Märkligt att det kan vara så jobbigt att göra nåt man inte är så van att göra. Jag var tröttare då jag kom hem dessa dagar än efter ett 12-timmarspass i ordinarie befattning. Men nu är det gjort och det var riktigt roligt trots att det tog på krafterna. Vi fick en fantastisk respons från deltagarna så i framtiden kommer vi att göra om det åtmisntone ett par gånger varje år.

Ovanför min arbetsplats byggs nya E4-motorvägen förbi staden och då man sprängde i torsdags blev det lite fel för det regnade sten över fabriken. Stenar som altså flugit flera hundra meter, de största ett par deimeter stora.

Turligt nog kom ingen människa i vägen för sprängresterna. Det enda med mänsklig anknytning som skadades var framrutan på en lastmaskin tillhörande en entreprenör. Men den lär väl sprängansvarig firma få betala liksom de skador på tak som min arbetgivare drabbades av.

Lördag idag. Får väl se vad vi gör av den. Jag ska i alla fall försöka släpa mig ut på en promenad. Om inte min yngsting hör av sig och vill att vi ska åka till träningslokalen på mitt jobb. Vi har börjat träna där så smått, han och jag. Ganska blygsam nivå än så länge men förhoppningsvis ska det öka steg för steg och så småningom bygga om oss bägge två till muskulösa kraftpaket istället för muskel-lösa slappisar som nu. Så.... Passa dig, Magnus Samuelsson! Om ett par år så kommer vi och utmanar! Kanske. Om vi orkar...

Därmed återstår väl endast att i vederbörlig ordning tillönska  eventuella ordbrukare en angenäm lördag i Harsprånget, Kusböle, Vätterstad och Hanhals. Eller var ni nu befinner er i vår vackra värld....