Sommaren rullar på liksom sommar-OS i London. Idag fick vi visst medaljer om jag såg rätt på text-TV. Det är sen kväll nu och man borde väl gå och knyta sig. Men hjärnan (Jodå, jag HAR faktiskt en sån!) går på högvarv av flera olika skäl.

I söndags var jag tillsammans med de två äldsta i barnaskaran bjudna till deras morföräldrars stuga på surströmming, detta kulinariska fenomen som allrs bäst framställs några få mil från mitt hem. På Tynderö i Timrå kommun tillverkas nämligen "Oskars" som i mitt tycke alltid är bästa fabrikatet av denna ädla fiskrätt.

Och visst fick jag "Oskars" även i söndags. Likosm någon vecka innan då jag spisade denna läckerhet i min systers sommarstuga. Västervikskusinen var uppe i sina barndomstrakter och hälsade på med sin gotländske man.

Har även haft sällsynt men kärt besök av storebror med fru och förärades då en halvlitersflaska av deras alldeles egna whisky. Brorsan köpte för några år sen ett eget fat hos Mackmyra som efter tre års lagring nu tappats på flaskor.

Hur den smakar? Det vet jag inte än för jag nänns inte öppna den. Jag har lovat mig själv att inte sprätta flaskan förrän jag gått ner under 100 kg. Hittills har jag lyckats ta bort 6 kg av min kropp men det återstår en hel del innan det kan bli provsmakning av broderns alldeles egna whisky lagrad på sherryfat.

Det känns lite intressant det där med att äga sit eget whiskyfat tills det är klart att tappas upp på flaskor. men givetvis har jag inte de finanser som krävs. Men om jag nån gång får så ska jag köpa ett eget fat, jag också!

Annars är jag snart halvvägs inne i min 14-dagars ledighet, börjar jobba den åttonde augusti. Fast jag ska förstås dit och gå på skyddskommitté på torssdag. Så alldeles ledig är jag ju inte denna vecka.

Från och med torsdag ska jag dessutom vara hundvakt igen i två veckor. Det fyrbenta träningsredskapet Kira kommer hit då hennes matte och husse åker till Mallåkra i två veckor. Eller hette det Mallorca?

Förhoppningsvis får jag då också låna yngstingen i fjorton dagar om han inte ska till flickvännen förstås.

Livet är föränderligt, ens barn har flick- och pojkvänner och själv blir man snart helt singel igen. Äldste sonen flyttar 75-80 mil söderut till Kalmar i nästa månadsskifte för att studera vid universitetet där i tre år.

Med honom försvinner då också hans katt. Oavsett omn han tar honom med sig eller ej. Jag har sagt ifrån att jag inte tänker adoptera kattskrället om han inte följer med i flytten. Hittar jag inget nytt hem åt honom kommer han att få flytta till sin skapare för att bo ensam med en skiftarbetare är inget bra liv för ett husdjur.

Jag vet att det kanske låter hårt men ska jag ha husdjur så ska jag veta att jag kan ta hand om dem på ett bra sätt och det gör jag inte om djuret måste vara ensamt i mer än tolv timmar fyra dygn i rad.

Som vanligt skulle det aldrig falla mig in att be om ursäkt för att jag inte bloggat på länge. Varför skulle jag - det finns knappast nån som far illa av att det inte sprutar ut blogginlägg här stup i kvarten.

Men till de som hör till mina allra trognaste ordbrukare önskar jag godnatt i Malmköping, Skillingaryd, Svarvarböle och Kaunisvaara. Var inte rädda om er - LEV!