Direktlänk till inlägg 8 december 2014

Om ingen annan gör dig lycklig - gör det själv!

Av Göran - 8 december 2014 10:59

"Vad är livet, herr Larsson? Kan herr Larsson säga vad livet är?"

Citatet är hämtat från gamla fina "Guben i låddan" med Hasse Alfredsson och Martin Ljung. Den ene av herrarna Larsson (Ljung) får för sig att fördjupa deras samtal från den ytliga nivå där det börjar. Utan nån direkt framgång dock...

Men frågan är ju intressant...

Vad är alltså "livet"? Och vad är det egentligen som gör det värt att fortsätta leva? Pengar? Status? Karriär?

Nej, även om kanske ett väldigt intressant arbete som får en att växa som människa kan vara en av de saker som är viktigt för en del så tror jag att det handlar om helt andra saker.

Fundera ett tag över vad som verkligen gör dig glad, alltså skapar lyckokänsla i dig, så är jag rätt säker på att det är helt andra saker du tänker på. För någon kan det vara att se vårens första blåsippa, en ekorre utanför fönstren.

Barn, barnbarn och övriga nära och kära är förstås också en faktor som kan ge lyckokänsla. Men där tror jag att många av oss har en förmåga att fokusera på fel saker. De människor som står en närmast har ju också en förmåga att skapa problem för en. Just på grund av att man bryr sig om dem så mår man dåligt när de gör det, bekymrar sig över deras bekymmer, får dåligt samvete när man inte kan hjälpa så mycket som man skulle vilja. Eller så mycket som de behöver. Detta gäller särskilt ens arvingar. Fel ord egentligen när det gäller mina för inte finns det mycket att ärva efter mig om inte nåt mirakel sker innan vår herre bockar för mitt namn i svarta boken.

"Tänk dig lycklig! Det går, din jävel...." sjunger Lundell i sin låt "Gå ut och var glad" och f-n vet väl om det inte är precis det man måste göra. Om ingen annan gör dig lycklig måste du göra det själv!

Vet inte hur mycket det har skinit igenom här i bloggen men jag har varit ganska down under ganska många år och jag börjar tröttna på det nu. Känner att det kanske är dags att göra något radikalt åt det.

I övermorgon fyller jag 57 och kan väl säga att jag varken ser fram emot det eller gruvar mig. Men åtminstone rent statistiskt sett har jag förbrukat drygt halva livet.

Och vad blev det av det då? Inte nåt märkvärdigt eller spännande i de flestas ögon i alla fall. Jag blev varken kung, statsminister eller världsmästare i nån idrott.

MEN... jag blev en viktig person för en handfull andra människor och det är väl egentligen inte ankskit det heller?

Så vad har jag då kvar att se fram emot av det som återstår?

Svaret jag kom fram till är att det bara beror på mig själv och ingen annan vad jag gör av den tid som återstår. Hur lång den blir vet jag ju inte heller så varför vänta med att sätta igång.

Karriärmässigt är det nog kört så det bästa jag kan göra där är väl att vara glad att jag har ett jobb som ger mig tak över huvudet och mat på bordet varje dag. Det ger mig dessutom ett gäng arbetskamrater där jag tycker rätt bra om de allra flesta (den sociala biten med ett jobb är underskattad).

Det lilla fåtal som jag inte har den rätta personkemin med kan jag ändå fördra och väljer att inte låta dem sänka mig. Jag fokuserar på de andra.

När man mognat lite med åren inser man att vissa människor ger en energi medan andra dränerar en på den. Det gäller alltså att lära sig vilka energotjuvarna är och välja bort dem ur sin vardag, så långt det nu är möjligt.

För mig personligen är energitjuvarna de där människorna som inte bara är helt fokuserade på sig själva och sina egna liv men dessutom lägger hela sin kraft på att tala om hur eländigt de har det. Hur jävla jobbigt och tungt allting är och hur synd det är om dem. Och hur omöjligt det är för dem att göra nåt åt det.

Jag har varit där själv om än under en ganska begränsad tid. Men så insåg jag att jag visst kunde göra nåt och dessa problem minskar hela tiden nu även om det kanske tar längre tid än jag skulle ha önskat.

Jag håller på att lära mig att säga nej till energitjuvarna. Och har väl kommit en bra bit på vägen även om jag inte är helt i mål.

Det är faktiskt i ganska stor utsträckning så att.... Man väljer själv hur man vill må!

Jag vet att det provocerar många när jag säger så. Och visst har några människor hinder som inte går att övervinna men de flesta av oss bygger själva våra murar och hinder. Men det går att sluta!

När man är klar över vad som får en att må bra så är det "bara" att se till att få mycket av de sakerna. En sak som jag själv kom på under min egen navelskådning var musik. Det finns ganska mycket musik som gör mig glad.

Så... häromdagen satte jag mig och totade ihop en spellista i Spotify som jag kallar "Gladmusik". Gissa om den har rullat flitigt de senaste dagarna!

Och det funkar faktiskt! Om jag känner mig lite down och slår på den så dröjer det inte länge förrän det känns åtminstone lite bättre till mods efter att ha lyssnat på Bobby Jean med Springsteen, Turistens klagan med Cornelis eller Gå ut och var glad med Ulf Lundell. Om du inte har hört den sistnämnda rekommenderar jag dig att leta upp den på Spotify eller Youtube och lyssna noga på texten så fattar du vad jag menar.

Jag tror att vi alla behöver en spellista med Gladmusik. Och en lista på kylskåpet eller i huvudet eller datorn som påminner oss att höra av oss oftare till de nära och kära som gör oss glada och fyller på våra batterier. 

Och istället för att gräma oss över att bilen är gammal och rostig vara glad att man faktiskt ändå HAR en bil som fungerar till det den är avsedd för. Låta bli att sörja över att man har ett skitjobb, många vore jätteglada om de alls hade ett arbete att gå till. Sluta deppa för att några vi tyckte om inte längre finns kvar och istället vårda de glada och vackra minnen de gett oss. Glädjas att de funnits och att just vi fick vara en del av deras liv.

Så... "Gå ut och var glad din jävel" i Arboga, Kortedala, Sorsele och Vagnhärad eller var du nu har turen att leva!


"Var glad att du lever, var glad att nå´n annan är där 

Som kan höra dig, se dig

Var glad att du andas ännu, var glad att du finns..."

(citat: Ulf Lundell)

 
ANNONS
 
skogsnuvan

skogsnuvan

8 december 2014 12:25

Jag ser mig stundtals som en bitter surkärring för gudarna ska veta att livet ibland har varit en dans på rostaggar och inte på rosor men nu när jag äntligen är fri från både jobb och såna som försökt förändra mig är jag ibland ganska lycklig och klagar ibland på väder, kyla och trasiga bilar och tänder men det må väl vara mig förlåten. Du vet ju att jag verkligen gillar din blogg som är precis som jag skulle ha skriva den om jag hade den förmågan. Nåja, idag ska jag ta fram sparken och ställa den nere vid sjön. Jag ska sparka iväg i solen (den lilla stund som den visar sig) och dricka eftermiddagskaffe hos brorsan. Sedan steka abborre till middag. Nåja inte kan man ha det så mycket bättre, dessutom har blåmärket efter vurpan gett med sig så nu tar jag inga risker utan sätter på mig broddarna. Roligt att du ser mig som en som njuter av de enkla stunderna och kanske är det så fast jag inte tänker på det själv.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

8 december 2014 13:57

I vart fall tycker jag att det är vad du förmedlar genom många av dina bilder.

 
Anna

Anna

9 december 2014 09:30

Det glädjer mig! Lycka till! Det provocerar mig delvis, de dagar jag känner mig som ett offer för omständigheterna provocerar snacket om "val" mig. Fruktansvärt, faktiskt. Dom dagar det inte blir en enda sekund över för mig att göra något jag skulle må bra av/något jag väljer att göra, för att dagen är full av jobb och laga middag till familjen och skjutsa storebarnet till tåget och läsa igenom miljoner papper inför minstingbarnets utvecklingssamtal och - borsta tänderna och sova. Dom dagarna jag verkligen skulle BEHÖVA tänka/känna att jag har ett val, valet att välja glädje - då går det inte. Däremot dom där andra dagarna när det redan bubblar glädjebubblor i min mage för att solen skiner eller svalorna kommit eller för att det är gråmulet och regnigt så jag slipper se hur skitiga fönstren är, då skulle det gå alldeles utmärkt - men då behövs det ju inte ens.( När i hondan - ska jag då dricka sockerdricka :-)) Alltså, hur tänker du, hur gör man/du för att övertyga dig om att du kan/har möjlighet att välja glädje i turbofartens måstegöromål i vardagen?

http://kanintevaratyst.bloggo.nu

Göran

9 december 2014 10:08

Om du tänker efter så inser du att du nästan alltid har ett val. Kanske är det ibland valet mellan två "onda ting" men vad jag menar är att man kan välja vad man fokuserar på. Välja vad man låter påverka en. Om du väljer bort att lägga energi på det som sänker dig så väljer du ju bort att må dåligt över det.
Jag är absolut medveten om att det inte stämmer för några människor. De som t.ex inte har valt att bli sjuka, handikappade etc.
Men jag menar att vi har ett val i mycket större utsträckning än de flesta vill medge för sig själva. Istället gömmer man sig bakom "måsten" och andras förväntningar/krav på en och tar det till ursäkt för att inte göra nåt åt sin situation. Jag har gjort det själv så jag vet.
En anhörig blev nästan vansinnig då jag sa att anledningen att hon rökte var att hon valt att röka (hon ansåg att hon måste för hon kunde inte sluta). Men det är ju så att någonstans i livet har man valt att t.ex börja röka. Oftast i ungdomen då man inte hade så mycket förstånd bakom de val man gjorde men lika fullt har man gjort ett val.
Och ju mer medveten man blir om att nästan allt i våra liv beror på våra egna val desto lättare blir det att åstadkomma förändring.

 
Anna

Anna

9 december 2014 15:06

Ett huvud - på en spik. Jo, jag gömmer mig nog bakom omgivningens/mina förväntningar och "tror" att jag måste en hel del - som nog egentligen är ett val. Provokationen är säkert egentligen en frustration, frustrationen över min egen oförmåga - att styra upp. Ska ta mig en funderare! Tack. . .

http://kanintevaratyst.bloggo.nu

 
gun

gun

9 december 2014 20:00

Grattis på födelsedagen!!!!
Hoppas du får en fin dag som du kan njuta av.
Man väljer bort sådant som ger negativ energi det är inte värt att bry sig. Man ska njuta av det som är trevligt och vi kan påverka våra liv ganska så mycket.
gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Göran - Tisdag 3 dec 21:50

Har just lämnat TV-soffan efter att ha svettats och lidit i tre perioder. Det skilde nio poäng mellan Timrå och Vita Hästen från Norrköping inför kvällens drabbning, nu skiljer det tolv. Men skillnaderna på isen var marginella och om något lag stundt...

Av Göran - Söndag 1 dec 18:43

Nu har skåningarna runt Kristianstad bevisat att det finns lika dumt folk där som här. Efter förra matchen, lagen emellan, utsattes ju deras buss för stenkastning av någon eller några inteligensbefriade individer. Idag har lagen mötts igen nere i S...

Av Göran - Fredag 29 nov 21:40

Idag har jag, på min arbetsgivares bekostnad, käkat tapas för första gången i mitt liv. En intressant upplevelse! För dig som kanske inte har en aning om vad tapas är så kan jag berätta att det är en spansk företeelse där man beställer flera olika ...

Av Göran - Torsdag 28 nov 20:59

Idag har vi äntligen fått lite snö här på Sveriges midja. Marken är vit och det blev genast mycket ljusare ute. Jag var till mitt närmaste Willys för några timmar sedan och det var en helt annan sak att köra dit jämfört med förra gången då jag fick k...

Av Göran - Tisdag 26 nov 18:32

Eftersom jag var ledig igår hade jag liksom måndag i huvudet hela förmiddagen idag. Vi niokaffet kommenterade jag att det var besynnerligt att ingen av de stora produktonsavdelningarna kört ner sin grå låda till oss. De har varsin gigantisk plastback...

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Blogkeen
Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se