Nyss var det mitt i vintern, snålblåst och en halvmeter snö. Och nu är plötsligt april till ända. April månad är på väg att lägga sig ner och dö för att ge plats åt maj. Men innan dess ska ju april firas av med brasor, raketer och fylleri m.m Håll med om att det liksom är något pampigt över april om man tänker efter. Utöver denna månad är det ju bara decembers avslutning som firas. Sista oktober, juli eller februari bryr vi oss ju inte om överhuvudtaget men december och april avslutas med fest och glam.

Inte hos mig dock! Här blir det varken brasor, raketer eller fylleri. Jag har egentligen inga traditioner alls längre för denna afton. Inte heller för morgondagens begivenheter med demonstrationer och brandtal. Under min barndom var det, märkligt nog, tradition att titta på demonstrationståget och lyssna på någon S-politiker som talade på torget. Märkligt skriver jag därför att de flesta vuxna jag hade omkring mig under uppväxten hade borgerliga åsikter och värderingar. Men första-maj-tåget tittade vi på. Kanske var de smygsossar innerst inne, vad vet jag?

Den traditionen fortsatte jag sen som vuxen i ganska många år men nu var det länge sen jag var inne och tittade.

Just detta år kommer självaste statsministern hit och håller tal. Han är ju från länet, från Ådalen som min egen farsa och har faktiskt jobbat som svetsare på Hägglunds i Örnsköldsvik. Har vi haft någon annan statsminister som faktiskt själv jobbat på ett verkstadsgolv? Jag tror inte det.

Nu vet jag väl, i och för sig, inte om det har nån betydelse men i mina ögon inger det faktiskt lite extra respekt. Så kanske jag åker in till stan och hör efter vad han har att säga imorgon.

Sommardäcken sitter äntligen på bilen nu och jag håller tummarna att inte "farbror Blå" kommer och stoppar mig innan lördag. För... de var i sämre skick än jag mindes från i höstas då jag bar ner dem i källaren. En väldigt snäll eller skumögd polis kanske skulle se mellan fingrarna men risken är stor att de inte skulle godkännas om jag blev stoppad av dem. De är på gränsen, minst sagt! Jag mätte med en krona som jag fick lära mig av TV för länge sen (kungens huvud, ni vet) och det kan jag säga att det är tur att kungen har så lite hår på huvudet. Hade det varit Silvia på kronorna så hade jag aldrig kunnat få godkänt

Men som tur är så känner jag en man som handlar med däck som fritidssyssla och av honom har jag beställt fyra nya. Dessvärre hade han inte tid att montera dem åt mig förrän på lördag så jag får väl minimera mitt åkande så mycket jag kan till dess. Och måste jag ut får jag undvika att köra på ställen där jag vet att lagens väktare ofta sätter upp trafikkontroller. Samt givetvis förlita mig på turen.

Imorgon börjar alltså vårmånaden maj. Och det är inte det enda som börjar. Hockey-VM börjar också, det blir visst senare för varje år som går, känns det som. Och eftersom jag, så sent som igår, påbörjade min 14-dagars ledighet så kan jag se så mycket jag vill av det. Detroit åkte ur Stanley cup inatt så nu hoppas jag få se sonen till min storebrors lekkamrat på somrarna då vi växte upp. Jo, brorsan var kompis med Henrik Zetterbergs blivande far på 60-talet. Och det är alltså "Zäta" som jag hoppas ställer upp för Sverige i VM. Han brukar säga ja om han känner sig frisk och hel.

Därmed avslutas mina vårfunderingar och jag önskar de trogna ordbrukarna en trevlig Valborg och första maj i Röstånga, Tvetaberg, Morgårdshammar och Ytterlännäs. Var försiktiga med elden! Och alkoholen...