Yngstingsonens födelsedag är nu avfirad och så här såg tårtan ut som han gjorde med benägen hjälp av tre år äldre storasyster. Jag är ganska nyss hemkommen från firandet i hans morföräldrars sommarparadis som jag vill illustrera med några fler bilder...

Den nedersta visar en hembyggd hammock från tidigt sjuttiotal men som fyller sin funktion än idag. Bakom skymtar yngre dotterns nyinköpta första egna bil samt gäststugan.

Under den del av dagen jag var där kände jag väldigt tydligt en längtan efter att få ha ett sånt ställe alldeles själv. En liten oas i världen där jag kunde hänga upp en hängmatta mellan två björkar att ligga i och lyssna på vågskvalp och fågelkvitter. Ett ställe dit inga stadsoljud når. Där man kan höra skogen susa, syrsor spela, koltrastar sjunga och små grodor kväka i gräset. Och det ska vara ett gräs som man bara klipper om man får lust, annars får det växa som det vill. Ingen tävlan med några grannar om snyggast friserade gräsmattan, alltså.

Det enda som saknas är de ekonomiska förutsättningarna. Tyvärr har jag inte så att det räcker för att köpa stugan av dem även om jag säkerligen skulle få ett jättebra pris. Annars har ju kostnaderna för villor, lägenheter och fritidshus rakat i höjden något alldeles vansinnigt de senaste åren.

Men just detta lilla hörn av världen skulle förmodligen kunna bli mitt för mindre än en halv miljon. Mina exsvärisar är fyllda 81 och orkar liksom inte med det längre. Och varken exfrun eller hennes syster vill ta över.

Och... jag vet att mina barn (om än vuxna) skulle jubla om jag köpte stället och säkerställde att de fick fortsätta fira sina midsomrar där som de är vana. Men tyvärr...

Såvida nu inte hästarna springer som jag vill rätt som det är. I dagens V75 fick jag två rader med fem rätt men för sjuttiofyra kronor köps inga fastigheter. Inte ens ett ganska primitivt sommarställe med utedass och utan eget vatten!

Så jag får väl fortsätta att drömma. Om ekonomiskt oberoende, om en liten plats på jorden som jag kan kalla min och där jag kan hämta krafter och finna ro för själen. Det är dock fortfarande väldigt skönt att få komma dit upp då och då och lyssna på naturens ljud. Långt från fabriker och stereoanläggningar. Långt från bilavgaser och det allt mer utbredda främlingshatet i vårt land. Ett ställe där man kan glömma att världen är en elak plats och bara njuta av att just mitt lilla hörn är förskonat från allt det där. Att låtsas kostar inget alls!

Därmed bjuder jag mina kära ordbrukare god natt och fortsatt trevlig helg. Ha en underbar natt tillsammans eller var för sig i Åmsele, Vessigebro, Garphyttan och Enebyberg.

Som avslutning bjuder jag på en riktig sommarlåt. Lyssna och njut!

May God ride with you all!