Otäckt, hotfullt, skrämmande, vad du vill. är orden jag använder om SD:s frammarsch i väljarbarometrarna. Vart håller mitt land på att ta vägen? Vad händer med mitt Sverige?

För ett par dagar sedan kommenterade jag ett inlägg av en av de flitigaste bloggarna här, en föredetta riksdagsman från just SD. Men inför valet i höstas kuppades han bort från riksdagslistorna eftersom ledningen i Sthlm tyckte att han tassat lite för långt in under rasisitiska flaggor. Han är alltså inte riksdagsman längre men man uteslöt honom inte ur partiet som man gjort med många andra som gjort övertramp in i öppet rasistiska uttalanden.

Jag skrev i min kommentar ungefär så¨här... "Är´nt´e kônstut att ETT enda parti i Sveriges riksdag hela tiden känner sig tvingade att tala om att de inte är rasister? Och att samma parti årligen utesluter hundratals medlemmar för just rasistiska uttalanden... Kan det var något i er politk som lockar dem till er eller har ni bara en jävla otur?"

Och gissa om hatet genast vällde fram! Mothuggen haglade på den blogg där jag kommenterat och de var inte precis vänliga, kan jag säga.

Jag som vant mig vid en besökarstatistik runt 5-20 ordbrukare per dag fick helt plötsligt 45 besökare. Kan det ha haft nåt samband med min kommentar på denna site...?

De titulerar varandra "Sverigevänner" då de håller tal i offentliga sammanhang. Åkesson själv inleder ofta sina anföranden med just de orden.

Att vara "Sverige-vän"... Vad innebär det? Får man älska sitt land på samma gång som man tycker att vi ska ta vår del av ansvaret för flyktingar från olika krigshärdar världen över? Eller MÅSTE man hata muslimer...?

Jag har flera vänner som bekänner sig till den islamska tron, som firar sin Ramadan som en rättrogen muslim skall. Är det nåt fel på mig som inte är ett dugg rädd för dem? Är det nåt konstigt att tro att man kan leva sida vid sida FAST man har olika tro. Själv har jag ju ingen tro alls, jag är om inte ateist så i alla fall agnostiker.

Utgör jag därigenom ett hot mot svenskheten? Är jag en risk i Sverigedemokraternas Sverige för att jag tycker att människor är lika mycket värda oavsett var de är födda?

För någon dag sedan fick jag en kommentar som bestod av ett antal frågetecken. Min första tanke var att den nog kom ifrån någon som sympatiserar med innehavaren av bloggen jag råkade kommentera. Och jag besvarade den med ett emkelt utropstecken. Hoppas kommentatorn förstod!

Detta med invandring/integration/flyktingar är svåra frågor. Min egen personliga åsikt är att vi ska försöka hjälpa så många vi kan till en trygg tillvaro. Hur vi sedan gör det bäst kanske kan diskuteras.

Men enligt min mening är vi svenskar priviligierade som bor i ett land som inte varit i krig på flera hundra år och som aldrig varit ockuperat av främmande makt. Därför tror jag att det kan vara svårt för många att ta till sig att det kan innebära döden för många att stanna i sitt hemland. Därför tror jag att vi måste försöka ta emot så många vi kan.

I medmänsklighetens namn.

Därmed fortsätter jag att suga på min whisky (Loch Lomond) en stund till och tacka högre makter att just jag hade turen att födas i ett land där man löper väldigt liten risk att bli torterad, mördad eller misshandlad bara för att man inte tycker som de styrande i alla frågor.

Sköt om er, kära ordbrukare, i Flurkmark, Målilla, Askersund och Hjoggböle. Vi ses igen! När andan faller på...