När jag ser tillbaka ett år kan jag konstatera att jag då led svårligen av värmeböljan och att jag köpte en liten miniatyrfläkt just den här dagen förra året. Den har jag kvar, den står framför mig. Men i år har den inte snurrat många varv, kan jag säga. Det var väl några dagar runt förra månadsskiftet som jag använde den  men annars har den fått vila.

Jag ser också att jag såhär dags i sommaren befann mig i slutet av en 14-dagarsledighet. Idag är jag mitt i den vanliga sexdagars friveckan, börjar jobba på torsdag morgon. Men när två vardera av dag- och nattskift är gjorda så börjar nästa tvåveckors ledighet. Då hoppas jag att det kan få torka upp lite i markerna så jag kan börja årets spaning efter svamp i skogarna. Experterna säger ju att förutsättningarna borde vara perfekta så låt oss hoppas att de har rätt.

I detta utmärkta historiedokument som min blogg är för mig personligen ser jag också att just denna dag är det fyra år sen jag tvingades ta farväl av min fyrbenta sambo, Daisy.

Hon var egentligen aldrig min katt men åtminstone under hennes 5-6 sista levnadsår hade hon utsett mig till sin människa. Jag är 100 % övertygad om att det var så hon såg på mig. Kanske är det bara inbillning och önsketänkande men jag har fått för mig att hon var tacksam över att jag var hos henne även i hennes sista stund.

Gråväder utanför fönstren idag också men det regnar åtminstone inte. Inte ännu i alla fall. Men klockan är ju bara lite över sju så det hinner ju både skina upp och börja störtregna. Det vore dock trevligt med lite sol som omväxling.

Och bara för att jag skrev det så tittar solen fram litegrann. Kanske det kan bli en fin dag trots allt...

Kanske borde man gå ut och försöka fånga den... "Fånga dagen" har vi ju alla hört att man ska. Men hur gör man då? Och om man lyckas få fatt i den, hur håller man den kvar? Och vad i herrans namn gör man med den sen?