Såklart att det blev Ibra som vann guldbollen igen! Vem annars? Men det har ju alla som kan något lite om svensk fotboll vetat länge. Hela året sen förra gången. Sen han höll sitt nionde tacktal.

Förklaringen är enkel. Han står i en klass för sig inom svensk fotboll. Jag skulle vilja påstå att han är den bäste vi någonsin haft och då blir det svårt för övriga att konkurrera. Så bli inte förvånade om det blir guldboll nummer elva nästa år och nummer tolv året därpå.

De som är närmast bakom honom måste bli så mycket bättre och Zlatan själv så mycket sämre för att han ska få någon riktig konkurrens att jag tror att det bara är hans egen vilja att fortsätta spela och vara bra som sätter gränserna. Så räkna med att han kommer att slå sitt eget rekord några gånger till.

Jag lånade första delen av rubriken från mitt eget förra inlägg om Niclas Strömstedt och "Så mycket bättre" för att det kändes rätt. Sen jag skrev det har pseudokändisen Sandelin glappat med limpsaxen offentligt igen och det har åter runnit skit ur hans mun. Han ska ha kallat Strömstedt för skenhelig efter hans sågning av SD och deras fans och i nästa andetag raljerat över Niclas "sömnpillret" Strömstedt.

Men vem bryr sig? Egentligen?

Jag tycker personligen att bara det faktum att en skvallerblaska ger honom spaltutrymme är mycket mer uppmärksamhet än han förtjänar. Ingen bryr sig väl om vad han tycker! Så, Christer, kryp tillbaka under den sten du kom ifrån och lek med dina SD-klistermärken så sköter vi andra ruljangsen häruppe.

Undrar vad en sån säger om Zlatan föresten. För utan invandring, utan flyktingar - ingen Ibrahimovic i Sveriges fotbollslandslag. Och utan Zlatan inga bicykletasmål från 25 meters håll mot England och ingen vändning av fyra måls underläge till oavgjort på bortaplan mot Tyskland. Tack vare detta fotbollsfenomen finns fortfarande en strimma hopp att vi kan ta oss till EM nästa sommar. För utan Zlatan ingen eller i alla fall väldigt liten chans mot Danmark, tror jag!

Ruggig måndag här på Sveriges midja. Nästan en välgärning att den lider mot sitt slut. Jag lagade lasagne idag och åt med god aptit. Tänkte passa på och käka lite sånt som jag kommer att låta bli efter nästa måndag då det är invägning i tävlingen på jobbet. Från och med den dagen blir det strikt LCHF och schemalagd träning som ska trappas upp vecka för vecka.

Denna vecka ska jag jobba extra som protvakt/växeltelefonist i tre dagar och jag tänker unna mig de där sakerna som jag kanske saknar sen då jag börjar köra hårt för seger i tävlingen.

Därför blir det repris imorgon på rotmos och fläsklägg fast jag åt det ganska nyss. Men då närbutiken säljer rimmad fläsklägg med ben för 19;90 kr/kg så kan man ju inte motstå.

På tal om det så läste jag föresten häromdagen på Åke Catos (ni vet han i Nöjesmassakern m.m.) blogg att den numera avlidne kåsören Torsten Ehrenmark lär ha skapat en aforism som lyder; "All glädje utan rotmos är konstlad glädje". Detta och mycket annat klokt får man lära sig om man följer Hr Catos blogg (Länk finnes i min högra marginal)

Eventuellt blir det ugnsstekt falukorv ochg hemlagad potatismos också nån dag innan den 16;e. Smaskens det med!

Därmed säger jag godnatt till min lilla men naggande goda läsekrets. Ha det gott, kära ordbrukare, i Askersund, Kävlinge, Dannemora och Galtström.