Det sägs att gammal kärlek aldrig rostar. Visst fasen gör den det! Nu var väl inte den här kärleken mer än två månader gammal då föremålet för min heta låga på ett ögonblick förvandlades från ljuva Madame Citroen till "den där förbannade franska ragatan". Jag var på väg hem då det plöltsligt larmade med både ljud och lampor och motorn tvärdog i ett moln av rök som stank bränt gummi. Sen var hon totalt livlös.

Hem kom jag tack vare en omtänksam medtrafikant som jag aldrig har sett men som stannade och erbjöd mig skjuts den sista biten. Givetvis hällregnade det också!

Väl hemma blev det att ringa runt till potentiella personer som kunde tänkas bogsera hem mig. Min tama husmekaniker var på "gruvan" på övertidsarbete. Svågern hade precis svalt sin middag och hade delat en flaska rött med sin fru, tillika min storasyster. Till sist fick jag så tag i min dotter som befann sig i Birsta för att så fort som möjligt göra sig pank efter lönen hon fick. Och till slut kom hon och vi åkte upp till syster/svåger för att låna bogserlina eftersom den jag ägt tycks ha fått ben och fötter för jag hittade den inte. (OBS! Fortfarande ösregn ute!)

Framme vid min (numera) "förbannade franska ragata" började jag leta bogseröglan. Någon sådan hittades ej trots att jag bolstavligt talat låg på asfalten under bilen.(Behöver jag säga att det fortfarande hällregnade?)

Allt annat i fronten tycktes vara gjort av plast eller också kändes det för vekt och bräckligt att koppla bogserlinan i så till sist fick vi ge upp och dotra körde mig hem där det bara var att byta genomblöta kläder mot torra.

Hon står kvar där ännu, den där fransyskan som jag nyss älskade så djupt. Men innan dagen är över måste ett nytt försök göras att få henne hem eller ännu hellre till Magnus och verkstaden.

Min högst lekmannamässiga diagnos är att det är kamremmen som gått av. Och i så fall så handlar det bara om ifall jag har tur eller otur. (Vilket tror ni att jag räknar med?)

Har jag maximal tur är det "bara" att sätta dit en ny rem och sen vissla glatt och åka vidare. Men sannolikheten är större att motorn döms ut totalt av expertisen. 

Då kommer saken i ännu ett läge som handlar om tur och otur. Då jag köpte bilen i mars fick jag veta att det i köpet ingick tre månaders helförsäkring. Men gäller den för motorhaveri också? Gissa om jag tänker ta reda på det på måndag morgon då försäkringsbolaget öppnar!.

Om inte och om motorn slagits söndet totalt så återstår bara skrotning. Man kostar ju inte på motorbyte för 25-30 laxar på en bil man köpt för 19 000!

Som tur är så tog jag in instruktionsboken härom dagen för att lära mig lite mer om finesserna på min då så kära Madame. Så nu ska jag titta i den och se efter om det står nåt om bogsering där. Kanske ligger det en ögla på nåt listigt ställe och kanske finns en tydlig bild av var den ska skruvas fast. Eller kanske har nån tokstolle under natten kört på henne och därmed förvandlat henne till skrot redan.

Men sån tur har jag inte! Behöver jag säga att det fortfarande regnar?