Island-Portugal 1-1! Jamen smaka på det! ISLAND-PORTUGAL 1-1!!! Är det läckert eller är det LÄCKERT?

Island är lite av fotbolls-EM;s motsvarighet till Östersunds FK i fotbollsallsvenskan. Ett lag som ingen tror på (utom de själva, förstås) men som kan lugga storheter som Portugal på poäng i Europafotbollens finrum.

Matchen ikväll kunde mycket väl ha slutat 4-0 eller 6-1 till portugiserna men Islänningarna krigade och kämpade efter Lagerbäcks intruktioner och lyckades bärga landets första poäng någonsin i ett internationellt mästerskap.

Och det trots att Ronaldo & c:o sköt x antal bollar i ribban och stolparna eller strax över mål. Portugal ägde matchen under merparten av tiden men... Vad hjälper det när man inte gör fler mål än de kaxiga uppstickarna från norra ishavet? 

Är det fjärde eller femte gången han leder ett landsag i en internationell turnering, den där Lars Lagerbäck från skogarna runt Alby i västra Medelpad? Jag vet i alla fall att han lett landslag till flera EM och VM både som assisterande kapten till Tommy Söderberg och sedan också som förbundskapten både för Sverige, Nigeria och Island. Vem mer har lett tre olika nationer till EM eller VM?

Idrotten kan vara grym ibland och jag kan tänka mig att folk i Lisabon och andra portugisiska städer tycker att deras landsmän hade otur ikväll. För sett till spelfördlning och bollinnehav borde ju Portugal ha vunnit både lätt och stort!

Men som vi alla vet är det ju inte så det funkar. Det handlar ju om att göra fler mål än motsåntåndarna. Gör man inte det får man som bäst oavgjort eller förlorar om man gör färre mål.

SÅ... Grattis Island till kvällens framgång!

Godmorgon vördade ordbrukare! Eller godmiddag, kväll, natt eller vad du nu vill beroende på när du läser. Men då skrivandet börjar är det morgon eller kanske noga räknat förmiddag. Whatever!

Borde egentligen ha legat och sovit efter sista natten men... Det blidde ingen "sista natt"! Eller.. den första blev även den sista eftersom jag tvingades ta en karensnatt och sjukanmäla mig igår.

Anser mig inte pjålig. Har inte för vana att känna efter så mycket utan biter oftast ihop då nån del av kroppen krånglar. Men jag har ändå några gränser som jag inte ruckar på. En av dem är feber. Har jag feber så biter jag inte ihop och går och jobbar ändå. Särskilt inte sommartid då det är så varmt i fabriken.

Och feber hade jag då jag vaknade igår vid elvatiden. Inga andra symptom förutom en väldigt beskedlig huvudvärk i bakskallen. Men så känns det ofta då jag jobbar nätter.

Min fina termometer indikerade nästan 39 plusgrader i höger öra. Två alvedon och en timme senare hade det gått ner till 37,9 men vid tretiden på eftermiddagen steg den igen. Så det var bara att ringa Medhelp och förklara sig för sjuk för lönearbete fast det sved i snålvargen inom mig. Tolv timmars karensavdrag är inget man vill ha om det kan undvikas!

Men jobba med feber är ännu dummare och kan ge än svårare konsekvenser. Särskilt om man, som jag, inte längre räknas in i ungdomens skara.

Idag är febern borta och jag har inga andra känningar heller. Så det där karensavdraget känns ännu mer försmädligt.

Kommer den inte tillbaka lär jag väl bli misstänkt för att lida av fotbolls-EM-feber.

I yngre år hände det säkert någon eller några gånger att man sjukskrev sig för att göra något roligare en eller annan lördag. Det är dock preskiberat för länge sen och jag har mer sjuknärvaro än frånvaro. D.v.s jag har ofta jobbat fast jag egentligen borde stannat hemma.

Men att sjukanmäla mig för att se på TV!? Nej, inte ens för stora mästerskap skulle jag ens tänka tanken. Inte ens i ungdomens dagar då jag var lite mindre nogräknad. Eller kanske föll lättare för frestelser då kompisar målade ut hur kul vi skulle ha och hur mycket roligare det vore för allihop om också jag var med på festen.

Nu var jag dock hemma när Sveriges match började igår så självklart tittade jag. Och blev, som så¨många fotbollsälskande svenskar, besviken på den blågula prestationen. Sundsvallspojkarna Emil Forsberg och Mikael Lustig tyckte jag gjorde sitt liksom Martin Olsson och unge Guidetti när han kom in som avbytare.

Men vi ska inte måla f-n på väggen för det här! Inte kasta yxan i sjön eller hänga läpp heller. Sjön är redan full av kastade yxor och världen full av hängande läppar också. Tänk till vintern då vi sitter där och minns landslagets krokiga väg till EM-titeln. Hur vi nästan gav upp efter att bara ha fått en futtig poäng mot Irland som vi borde ha slagit med 2-3 mål eller så. Då har vi antagligen också glömt att Sverige knappt skapade några målchanser alls i Irlandsmatchen utan Irländarna kunde ha slagit oss med flera mål om de haft lite mer flyt.

Nej, då sitter vi där och tittar ut genom rimfrosten på fönstren och minns hur Sverige till sist ändå knep de poäng som behövdes för att gå vidare till åttondelsfinal. Dramatiken där då vi, efter många om och men, krånglade oss vidare till kvartsfinal och semifinal. Erik Hamrén, Zlatan och flera andra i laget kommer att vara helgonförklarade för all framtid och ingen journalist kan erinra sig att någonsin ha skrivit ett enda krittiskt ord om någon av dem!

Så, som sagt... Det är inte över förrän feta damen sjunger!" Som de säger i Amerika!

Vi spelar om det, tycker jag. Två matcher återstår. Två chanser till revansch. Bäva månde Belgien och Italien!