Euphoria!!! Jag tänkte faktiskt på Loreens vinnarlåt i Mellon för ett par år sedan tidigare ikväll, 

Vad spelar det för roll att mina lokala favoriter inte levererar just nu? När det finns OS! Och vårt svenska damlandslag som  ikväll gjorde det omöjliga en gång till.

De slog ut USA, som anses vara världens bästa landslag. Samma taktik ledde dem ikväll till 0-0 efter ordinarie tid plus förlängning mot ett annat av världens bästa landslag, Brasilien.

Och det på ett fullsatt Maracana-stadion i Rio De Janeiro. Självaste Evert Taube ler nog i sin himmel belåten över svenska framgångar i Sydamerika som han skrev så många sånger om.

Inte vet jag väl om Evert var så intresserad av fotboll. Men kvinnor tyckte han mycket om, det vet jag i alla fall!

Och jag gissar på att han hade gillat att se kvällens match. Kanske hade det blivit ännu en sång om den och om tjejerna i laget.

Synd tycker jag litegrann om Brasilien. De har världens bästa kvinnligafotbollsspelare i Marta, som spelat och fortfarande spelar klubbfotboll här i Sverige. I början av matchen undrade jag lite om det skulle vara till fördel för värdnationen att deras stora stjärna förstår och talar vårt språk och därmed vet vad svenskorna eventuellt skriker till varandra. Men det spelade knappast någon större roll.

Som match betraktat var det väl inte så mycket att skryta med. Sverige kommer säkert, med all rätt, att beskyllas för att ha grislirat sig till final. Men en vinnande taktik kan ju inte vara dålig, eller hur? 

Vi har inte de där bolltrollarna som Brasilien har utan får lita på en disciplerad defensiv och eventuellt försöka kontra in någon boll framåt. Vi dominerade absolut inte tillställningen, tvärtom blev vi bitvis utspelade av snabba, passningssäkra brasilianskor. Men det är ju som bekant målen som räknas!

Och det blev samma två hjältar som mot USA. Hedvig Lindahl i målet som knep två straffar och Lisa Dahlqvist som slog in den avgörande femte straffen för Sverige.

Just den där disciplinen att strikt följa matchplanen och kämpaglöden tjejerna visat gör att jag hoppas de går hela vägen. Till OS-guldet, alltså!

Det blir Tyskland eller Kanada i finalen och får jag välja så säger jag Kanada. Mot tyskorna brukar vi ha det svårt men det kanadensiska laget är väl också något av en skräll att de kommit så här långt. Alltså borde de vara aningen lättare att slå än Tyskland.

Imorgon är det jobbardags igen. Jag pratade med min chef på telefon tidigare idag och fick veta att det är mycket möjligt att jag åter slipper mina nattskift på villkor att jag gör lika många timmar i portvakten under nästa vecka.

Klart besked skulle komma imorgon eller på torsdag.

Var ner till min bildoktor en sväng och hälsade på Madame Cirtoen. Men hon var inte klar. Han väntade på en reservdel som beställdes för en dryg vecka sedan så man kan undra om den tillverkas i Sydafrika kanske och sedan transporteras med kamelkaravan till Gibraltar och därefter med roddbåt upp hit till Sveriges midja.

Han trodde dock att den skulle komma imorgon. Så med lite tur får jag hämta hem henne redan imorgon kväll.

Nej, sängen börjar locka nu. Matlådor till imorgon är fixade liksom en rejäl låda med grönsallad som får räcka både onsdag och torsdag. Imorgon blir det laxfilé med smörstekt sparris och kall sås på creme fraiche, rödlök och röd rom.

Till lunch alltså. Middagen blir en skiva entrecote med resterna av min hemslagna bearnaise och haricots verts.

Jag har slarvat med LCHF ett bra tag nu men från och med imorgon tänkte jag försöka skärpa till mig igen.

Det sägs ju att... Det är aldrig för sent att bättra sig!

Och det är just därför jag säger till mig själv att då kan jag ju vänta ett tag till!

Jag tycker att GIF Sundsvall gjorde en dålig match igår kväll mot Hammarby. Inte så dålig som bortamatchen senast mot Östersund men bra var det fantamej inte!

Den poäng man ju faktiskt ändå fick med sig ska de tacka Tommy Naurin för, GIF-målvakten som måste vara en av allsvenskans absolut bästa målisar. Med en sämre målvakt hade Hammarby haft minst 3-0 för så många högoktaniga räddningar gjorde Naurin. Tre bollar som ingen egentligen kunde kräva att han skulle klara av lyckades han tippa över, utanför och en i ribban och sedan bortrensad av utespelare.

Att det står noll i kolumnen för gjorda mål är mycket mindre konstigt för GIF skapade nämligen inte en enda målchans värd namnet. Hammarbys målvakt plockade visserligen ner ett par bollar men det handlade om dåliga inlägg från Sundsvallsspelarna. Han behövde inte göra EN enda kvalificerad räddning. Nästan så att han borde ha löneavdrag när han fick en sådan lugn afton.

Nu kraxar olyckskorparna igen om "höstspöket" syftande på GIF;s förmåga att göra sämre ifrån sig under den senare delen av säsongen än på våren. Men det finns inget höstspöke utan försämringen stavas spelartapp och skador.

På kort tid har man förlorat sin bästa mittfältare (Runar Sigurjonsson) en mycket vass anfallare i Pa Dibba (som spelade för motståndarna i denna match) och en bra reserv (Shpetim Hasani). Lägg därtill att mittbacken Joakim Nilsson såldes till Elfsborg i våras, att hans ersättare Noah Sonko Sundberg ännu inte är spelklar efter skada, att Lars Krogh-Gerson var avstängd samt att islänningen Steindorson är skadad.

Med så stor omsättning av spelare tar det tid för alla att hitta sina roller och lära sig hur medspelarna beter sig i olika situationer. För en norrlandsklubb som GIF är det vardag att tappa de bästa till större klubbar inom Sverige eller till utländska proffsligor. Men historiskt sett så brukar man lyckas bra med att ersätta dem.

För några år sedan lämnade islänningen Ari Skulason ett stort tomrum på GIF;s mittfält. Då klev Kvein Walker fram och axlade rollen som dirigent på mitten. När han i sin tur lämnade för Djurgården var det Runar som visade framfötterna i samma roll. Så vad som framför allt behövs nu är väl att någon gör detsamma igen. Kanske blir det Stiendorsson när han är frisk igen, kanske nyförvärvet Albornoz eller någon annan.

Det behövs också att man får tillbaka Sonko-Sundberg i försvaret samt att Johan Eklund hittar tillbaka till formen han visade för två år sedan. Men han har inte fått starta en enda match hittills i år så ingen kan begära att han ska vara en toppspelare direkt. 

För en hel match utan en enda riktig målchans är på tok för dåligt även om det defensiva spelet fungerade bättre nu.

Sen tycker jag ju också att det var ovärdigt och riktigt fult av GIF-klacken att bua ut Pa Dibba efter allt han gjort för klubben under sina fyra år här. Kanske var det inte riktat mot Dibba personligen utan mot Hammarbys ledning som sket i den praxis som finns vid övergångar att låta spelaren slippa möta sina gamla lagkompisar i första matchen efter övergången. Ingen skriven regel men praxis, som sagt hos de flesta klubbar. Ett s.k gentlemens agreement!

Men jag väntar alltså med att måla fan på väggen ett tag till. För ett lag med bra ledare brukar komma ur såna här svackor bara de får lite tid på sig.

Nästa fotbollsmatch jag ser lär bli semifinalen för tjejerna mot Brasilien i OS ikväll kl.18 Tacksam att den går så tidigt så jag kan se den. Sista lediga dagen idag, ska alltså upp i ottesången imorgon och åka till jobbet. Onsdag och torsdag är det dagskift och då jag går av sista natten på söndag morgon är jag ledig i två veckor sen.

Minus måndagen då vi är kallade på personalmöte, torsdag 25;e då jag har skyddskommitté och några timmar protokollskrivning dagen efter. Annars är jag ledig tills augusti har blivit september.