Jag tar mig friheten att förklara julen 2016 för invigd. Trots att dryga tre timmar återstår innan det formellt är julafton. Och vem kan bättre inviga den än den magnifike Jussi Björling? Ända sedan barndomen får jag ståpäls av att höra denna insjungning av Adams julsång som den egentligen heter. Här i Sverige talas det inte så mycket om Jussi nuförtiden men runt om i världen och särskilt bland operaintresserade är han fortfarande en av de allra största tenorer som funnits. Och för mig blir det liksom inte jul förrän jag har fått höra hans "O helga natt" några gånger.

Det jag tänkte förbereda ikväll har jag förberett och dagens arbeten är klara nu. En kall öl står på bordet framför mig och bekräftar att nu är det vila som gäller resten av dagen.

Skinkan är klar och provsmakad liksom min hemtjorvade julsenap. Revbensspjällen ligger i marinad för att grillas imorgon eftermiddag. Jag har gjort en plan för morgondagen, i vilken ordning allt ska ske. Detta för att säkerställa att jag inte glömmer något.

Så nu är det kontemplation och eftertanke som gäller. En liten skugga av sorg finns dock med i bilden efter att ha läst dödsannonsen efter en av mina käraste barndomsvänner. En efter en har de försvunnit, alla de där som jag en gång i tiden såg som mina bästa vänner. Lars hette den senaste och vi stötte ihop i somras på midsommarafton på fäbodvallen där vi ställde till en massa rackartyg när vi var småpojkar. Då hade vi inte setts på mer än 40 år men Lars tycktes lika glad att se mig som jag var att få träffa honom.

Jag har inte haft så många "bästa kompisar" genom mitt liv, bara 3-4 stycken. Men ingen av dem finns kvar längre och det känns sorgligt. Hade jag varit 80-90 år hade man väl fått se det som normalt men herregud, jag har ju inte ens fyllt sextio. 

Snart är det alltså julafton, glädjens och kärlekens högtid. Och visst är det så för många men långt ifrån för alla. Jag önskar att alla barn fick uppelva jular som de flesta jag hade i min barndom. Jular som fick en att börja längta till nästa jul redan dagen efter!

Men tyvärr ser det inte ut så i alla familjer.

Jag är ju uppväxt i en släkt av IOGT;are, helnykterister alltså, och behövde aldrig vara rädd för fulla vuxna som bar sig konstigt åt. Jag minns att en berusad människa var oerhört skrämmande för mig som barn. Kanske extra mycket eftersom jag aldrig hade sett något sånt hemma. Men jag tror att det är lika otäckt för alla barn.

Därför råder jag er som firar jul med barn under tonåren att avstå från snapsar, groggar, whisky och konjak på julafton. Ni andra kanske kan försöka hålla lite måtta åtminstone för dina barn märker förändringen hos en vuxen som druckit långt innan den vuxne själv känner något.

Min jul blir nog inte vit men stillsam blir den. En snaps eller två till sill och Jansson och en liten whisky efter att maten sjunkit undan lär det bli. Men sen räcker det.

Skicka gärna en tanke till alla dem som inte har någon att fira jul med! Som sitter i sin lägenhet i nån sån där folksilo och tittar på julstjärnor och ljusstakar i fönstren i grannhusen medan deras eget hem är tomt sånär på dem själva. De där som ingen ens ringer till och önskar god jul.

Eller de som inte ens har ett hem att vara i. Eller de som bor i krigshärdar runt om i världen och inte ens vet om de vaknar nästa morgon.

Så innan du beklagar dig över att du inte kan köpa lika dyra julklappar som andra, skicka en tanke till dem som aldrig ens får eller kan ge några alls.

Låt oss istället, för en gångs skull, vara tacksamma över vad vi ju faktiskt har! Tak över huvudet, mat på bordet och en säng att sova i är minsanna inte så självklart för alla människor. Har du dessutom någon/några att älska som älskar dig tillbaka är det förbanne mig inte så synd om dig. Ägna julen åt att glädjas över det istället för att gräma dig över vad du INTE har!

En synnerligen god jul tillönskar jag därmed mina kära ordbrukare i världens alla hörn. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...