Ikväll tog två saker slut. Timrå IK;s hockeysäsong och min 14-dagarsledighet. Ledigheten må väl vara slut, det gör inte så mycket. Jag vet ju att det börjar en ny direkt efter påskhelgen då jag har turen att få arbeta hela 48 timmar på storhelgstid. Fina slantar på majlönen.

Med hockeyn var det värre. Jag har alltid tyckt att det är alldeles för mycket tid mellan slutet på en säsong och början på nästa. Inte riktigt samma sak med fotbollen för dels kan man ju se fin fotboll på TV året om. Nästan alla dagar i veckan om jag vill. Och sen har jag inte heller riktigt samma hjärta för Giffarna som för Timrås hockeylag.

Inte blir det heller bättre av att hockeyvintern slutade i besvikelse. Jag tycker att mina rödvita favoriter vek ner sig för lätt under avslutningen av säsongen. Att de skulle ta sig tillbaka till SHL har jag nog bara fantiserat om i mer euforiska stunder. Men jag hade hoppats på att man skulle falla med flaggan i topp åtminstone. Att man skulle kriga ända in i kaklet för att tala kommentatorsspråk.

Vinterns upplaga av Timrå såg länge väldigt stark ut, mycket starkare än jag trodde innan säsongen drog igång på riktigt. Men ett par viktiga ingredienser har saknats.

Dels saknar jag tydliga ledartyper på isen. De där spelarna som föregår med gott exempel och täcker skott i avgörande lägen eller sätter en snygg tackling för att väcka sina lagkompisar. Det finns några som aldrig lämnar isen utan att hela utrustningen är genomblöt av svett men dessa tillhör dessvärre inte de ledande varken på isen eller i båset. Sen räckte vår målvaktsbesättning inte riktigt till heller. Johan Mattsson började oerhört bra men efter jul har han inte övertygat på samma sätt. Adam Ohre (andremålvakten) har blandat fantomräddningar med knattemisstag och räcker inte till på den här nivån enligt mig.

Så... vad vill jag då se i september då nästa hockeyvinter tar sin början?

Supertalangerna Dahlén och Elias Pettersson stannar inte kvar. De spelar i endera NHL eller vår egen högsta serie nästa år. Samma tror jag att Jens Lööke och Johan Mattsson gör. Jag hoppas att Lauritzen stannar kvar liksom Andreas Molinder. Sen tycker jag att de ska fortsätta på den inslagna linjen, att plocka in juniorer från egna led i första hand. Byta så få spelare som möjligt inom ramen för att stärka och utveckla laget. Kontinuitet i lagbygget är också viktigt. De man värvar tycker jag ska vara förstärkningar. S.k breddspelare ska inte hämtas utifrån utan de rollerna kan axlas av dem som redan finns i laget eller juniorleden.

Jag tror alltså att man kommer att måsta hitta ett nytt målvaktspar. Lägg därtill en back, gärna 30 plus, med rutin från högre serier och med goda ledaregenskaper. Samt en eller två rutinerade anfallare som stöttar upp den ungdomliga entusiasmen lite. Gärna ledartyper där också.

Då kan vi kanske nå de tlångsiktiga målet; Att vara tillbaka i högsta serien senast 2020.

Nej, klockan går och gubben måste väl i säng så han orkar upp vid halv fem för att åka iväg och träffa alla de andra tokstollarna på skiftlag 5. Godnatt!

Trump? Jodå, han bör fortfarande avsättas, tycker jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...