Ännu en midsommar lagd till handlingarna. Det blev fäbodvallen i år också, precis som ifjol. Vi hann precis upp för att se dem resa stången som lövats och majats (försetts med blommor) liggande på bockar först.      

Därefter skuttade ett antal vuxna och barn omkring en liten stund och sjöng om både små grodor och rävar som raskar över isen och jungfru skär tills de vuxna upptäckte att barnen tröttnat och smitit iväg. Jag råkade ha lite kontanter i plånboken så dessa tog jag med för att förslösa dem på lotterierna och därmed gynna stugägarföreningen lite grand. Och för första gången i mitt liv lyckades jag hitta två vinstlotter bland dem.

Så nu är jag stolt ägare till ett knallorange badlakan samt en reflexväst storlek XL. Systerdoterdottern på fyra år hade också tur och vann både en flaska duschtvål och en annan flaska som innehöll såpbubbor. Gissa vilken hon var gladast över!

Det såldes varmkorv med bröd också liksom kolbullar med fläsk och lingonsylt men jag och resten av mitt sällskap avstod eftersom vi skulle äta hos min syster efteråt. Men tipspromenaden gick vi och det var fruktansvärt svåra frågor i år. Jag brukar vara rätt bra på sånt, är väl hyfsat allmänbildad men i år var det flera frågor jag gick bet på.

Vår enda levande moster med man var också med och översta bilden nedan visar dem, systerdottern och min syster i färd med att gå frågeslingan.      

På bilden i mitten är det min systerdotterdotter som förbereds för ponnyridningen av sin pappa och mamma och längst ner är hon tillbaka från ridturen med ett belåtet ansiktsuttryck.

Då vi nästan var på väg att gå hejdades vi av en barndomsbekant som ropade och frågade om vi ville gå in i den stuga som min mormor hyrde under dryga fyrtio år och där jag spenderade många av barndomens somrar. Han kände nämligen mannen som äger den nu och visste att han hade nyckeln med sig. Så Lena (syrran) och jag fick gå in och titta och jag måste säga att det mest var en sorglig syn. Ingen har bebott huset på närmare fyrtio år och tapeterna håller på att få ge efter för tyngdlagen. Den gamla vedspisen stod kvar men alla möbler var borta och ersatta med sånt som jag gissar att ägaren kastat ut från sitt eget hem i slutet av 70-talet. Förfallet, med andra ord. Men ändå lite roligt att få se det från insidan en gång till i livet.

Efter diverse småprat med gamla bekanta från barndomsåren traskade vi tillbaka till syrrans och svågerns och bjöds på god mat. Diverse småplock som synes på bilden nedan plus grillade kycklingvingar och västerbottenspaj. Mumsigt värre, alltihop. 

Efter maten skulle vi gå ner till sjön en sväng men jag avstod från den promenaden eftersom kvicksilvret hade sjunkit så mycket då solen försvunnit bakom trädtopparna. Istället lät jag min kära Madame Citroen få ge mig en mjuk och bekväm åktur hem. Och här sitter jag nu, ganska nöjd med min midsommarafton. Smuttar på en single malt av samma sort som senast jag gjorde det (samma flaska för övrigt).

Hoppas att mina kära ordbrukare från norr till söder har haft det minst lika trevligt som jag och att också ni vaknar imorgon utan kopparslagare innanför tinningarna. Det blir en liten "virre" till då den här är slut men sen åker korken på igen. Och då är det väl bara att gå och lägga sig!

Sov gott Sverige - Var du än är!

 

skogsnuvan

24 juni 2017 12:08

Så mysigt med en fäbovall. Här finns det inte en enda fäbovall kvar tyvärr. Allt är förfallet och bara karlhyggen runt omkring. Jag har slutat att göra midsommarstång för det är ett väldigt arbete med att plocka alla blommor och blader och många vill ha en stång men ingen verkar vilja göra en.Idag regnar det som sjutton och jag har tänt i kaminen för det känns lite rått och kallt inomhus

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

24 juni 2017 12:14

Ja, det är en unik plats. Bönderna som ägde marken hade kor och fäbodstintor där ända in på femtiotalet. Jag minns det inte själv men syster och bror som är 6 och 7 år äldre kommer ihåg både korna och Märta, den sista stintan. Husen står kvar men det är nog bara en tidsfråga innan de rasar ihop om inget görs för att räddda dem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...