"Skadeglädje är den enda sanna glädjen" har jag hört sägas. Nu vet jag väl inte om jag håller med om det. Jag brukar försöka låta bli att glädjas åt andras olycka. Men ikväll är jag ändå lite skadeglad.

GIF Sundsvall-Örebro bevittnades via C-More här hemma ikväll. Och faktiskt började jag snart hoppas på att kanske, kanske skulle det äntligen komma en vändning. GIF skapade massor av chanser om än inte de där riktigt heta lägena. Men de förde spelet och jag tänkte att någon gång måste det väl  ge utdelining.

0-0 stod det i paus och i andra halvlek drog vår spanske mittfältare David Batanero på sig sin andra varning i matchen och blev därmed utvisad. Lite senare skapade Örebro sin andra farlighet på hela matchen och tror ni inte att de gjorde mål också. Mina tankar gick till alla gånger man läst om hur folk slängt ut TV;n genom fönstret då deras favoritlag förlorat. Men... ännu hade de ju inte förlorat.

Och det är nu vi kommer till det där med skadeglädjen!
Närkingarna hade med sig en hejaklack som troligen rymdes i två minibussar. D.v.s 14-15 väl förfriskade unga män.

När ÖSK tagit ledningen satte de igång att sjunga på melodin "Over in the gloryland" men med orden; "Sundsvall åker ur i år". Jag hörde det tydligt eftersom Giffarnas anhängare var moltysta efter utvisning och baklängesmål. Och sånt där ogillar jag nåt så otroligt. Vad är det för folk som måste gotta sig åt motståndarnas utsatta läge? Det är lite som att sparka på den som redan ligger nere för räkning. Och sådant tycker jag väldigt illa om.

Men kanske var det just det som tände hemmalaget lite extra. För det var knappt att det märktes att Örebro hade en spelare mer på planen. Tvärtom tog GIF över mer och mer och till sist hittade Linus Hallenius ÖSK-målvaktens vänstra kryss med ett hårt skott och bollen seglade i mål. Därefter bytte GIF in fjolårets stjärnskott Peter Wilson och han hann inte mer än komma in så fick han chansen på en kontring och forcerade in 2-1 för hemmalaget.

Där fick ni, kaxiga snorungar från Örebro som åkt hit för att se sina favoriter vinna!

"It ain´t over ´til the fat lady sings" säger man i USA och jag hoppas ni lärde er det ikväll. Man sparkar inte på den som redan ligger, lär er det!

Just därför var det extra skönt att ta alla tre poängen och därmed täppa till käften på de där gaphalsarna! Och om någon av er skulle råka läsa detta så kan ni ju fundera på om det kanske var just era ramsor som tände de 10 giffare som var kvar på plan lite extra. Jamen då var det ju indirekt ERT fel att Örebro förlorade ikväll!

Så jag tackar er för "tändvätskan" men det kan inte hjälpas att jag tycker det var rätt åt er att ni förlorade!

Och om man talar om rättvisa så kan ju ingen säga annat än att GIF Sundsvall skapade betydligt fler och vassare chanser än Örebro. Nu vet jag ju att det är målen som räknas, att ingen annan rättvisa finns i lagidrott.

Men ändå! 

För den som strikt följer almanackan och gammal tradition är det den sista sommarsöndagen idag. Jo, för nästa söndag är det september och då är enligt traditionen hösten här. Nu kan ju i och för sig september bjuda på dagar med varmare väder än vi haft under de som kallas sommar så vi ska inte låta oss nedslås av almanackan!

Igår "jobbade" jag övertid vid företagets 75-årsjubileum och tjänade oförskämt bra pengar mot en nästan obefintlig ansträngning. Min tilldelade arbetsuppgift var att bemanna portvakten och hålla telefonväxeln öppen. Utifall att något skulle hända. För även under såna evenemang jobbar ju produktionsavdelningarna ungefär som vanligt och riskerna där är samma som annars.

Dessutom hade vi runt tusen besökare som befann sig på området. Många av dem pensionärer och några av dem vet jag har fyllt 90. Så beredskapen var nog befogad.

Men eftersom inga missöden eller sjukdomsfall inträffade blev mitt arbete inget arbete utan bara närvaro. Jag fick visserligen peka ut toaletten åt några gäster men det räknas liksom inte, tycker jag.

Och vårt "Öppna Hus" blev ett lyckat evenemang. Så gott som alla hade glada ansikten när de lämnade oss och många berömde både arrangemangen, maten och alla jippon som ordnats.

En uniformerad musikkår från kommunala musikskolan spelade och det fanns en gycklargrupp som gick runt och skojade med folk, särskilt barnen förstås. Några ur personalen visade upp sina hobbykonstverk och en anställd som är fritidsflygare hade uppvisning med ett litet enmansplan och gjorde loopingar och andra flygtricks. Det bjöds på mat från en av stadens bättre resturanger och man hade många fler små påhitt för att roa folket som kom för att titta på fabriken.

Några ur personalen ställde också ut sina "raggarbilar", bl.a en Chevrolet Bel Air och en Buick som jag tyckte var riktigt snygga. Se bilder nedan...  

Det fanns också en miniatyrutställning för att visa vad aluminium kan användas till och jag förevigade denna "spejsade" motorcykel och trampcykel som huvudsakligen består av den metall vi tillverkar.

Denna bild passade jag på att ta innan vi slagit upp portarna för när det väl var igång kunde jag ju inte springa omkring ute hur som helst. Att min egen skugga kom med tar jag inget extra för.

Dock blev jag avlöst en stund och då passade jag på att hämta lite mat från cateringfirman. Kyckling och chilimarinerade räkor med mera. Mycket gott!

Då stötte jag också på dessa två, för mig mycket välbekanta herrar, som klätts upp i kläder som visade hur arbetarna kunde se ut i fabrikens barndom för 75 år sedan. Observera den maffiga mustaschen på mannen till höger. Den är alldeles äkta och gjorde att just han passade särskilt bra eftersom den typen av ansiktsprydnad var betydligt vanligare på den tiden. Lyckat val! Det är väl bara glasögonen som inte är tidstypiska på dem.

Idag ska alla bära hjälm och skyddsglasögon på området men på den tiden var det inte så noga. Gubbarna hade keps och förmän och högre chefer bar hatt. Det sägs att det då och då hände att vanliga arbetare bar hatt då de kom till jobbet vilket inte alltid gillades av förmannen eftersom de såg det som sitt privilegium att bära hatt för att lättare skiljas ut från arbetarna.

De flesta av de som ställde upp och hjälpte till under gårdagen hade avsevärt mer att göra än jag. Min fysiska insats inskränkte sig till rengöring av några utemöbler samt att ta ner flaggan från tre stänger när allt var över.

Idag ska jag, som utlovat, rulla och steka köttbullar för att retroaktivt fira köttbullens dag. Sen ska jag bänka mig i soffan och än en gång försöka uppbåda lite hopp inför GIF Sundsvalls hemmamatch mot Örebro. Det är dags att börja vinna nu! Örebro var, tror jag, det senaste lag som GIF lyckades vinna emot. Då på bortaplan någon gång i våras.

Sen kommer en vecka då det blir ännu lite mer övertid. Jag är kallad till ett möte på tisdag och på onsdag ska vi ha skyddskommitté. Samt att jag troligen på torsdag åker in och skriver protokollet från onsdagen.

Svampskogen ska också besökas i förhoppningen att hitta lite godsaker.

Ha en härlig söndag, kära ordbrukare! Vi ses igen!