Så har då sista natten "svunnit hän" som det heter i nån andlig sång. Stämplade ut imorse till 14 dagar ledigt. På samma gång stämplade min chilenske arbetskompis, Ricardo, ut för sista gången. Han fykkde 65 i februari förra året men valde att stanna ett år extra för att få lite bättre pension. Och nu var det alltså dags.

Vi jobbade dessutom ihop denna hans sista natt och det kändes nästan lite som en ära att få bli den siste som jobbade i par med honom innan han gick i pension.

Så när de två lediga veckorna har gått är jag äldst på skiftlaget och då inte bara i anställningsår (där har jag varit "nestorn" ganska länge). Ledigheten får jag väl avända till att fundera ut vilka privilegier jag ska kräva av chef och arbetskamrater som varande en "äldste". En given plats i matsalen är ju självklart att jag ska ha plus rätten att komponera mitt eget schema för arbetsrotationen. Företräde till de arbetsuppgifter jag trivs bäst med samt rätten att få välja arbetsredskap (fordon) först är väl heller inga orimliga krav. Däremot kräver jag inte att bli kallad ers nåd eller ers höghet, det duger bra om de börjar säga "Herr" före mitt namn. Jomen, liiiite vördnad har man väl rätt att begära efter uppnådda 60 och 42 år i företaget. Bakom min rygg lär jag väl även fortsättningsvis få heta gubbjäveln och liknande epitet. Men... "Det ögat inte ser gråter det inte för!" Och det gäller väl även det örat inte hör?

Fanns de ekonomiska förutsättningarna skulle jag gladeligen följa Ricardo in i pensionärslivet men tyvärr är det väl bara att bita ihop och kämpa på i åtminstone fem år till.

Sen... så har jag i år, än en gång, gått ner mig i Farmen-träsket. Följer Farmen i TV4, alltså.

Jag skulle ju inte, hade bestämt mig för det! Men... så började dottern prata om det och fråga om jag sett det och rätt som det var så satt jag där och tittade ikapp via digitalboxen. Och det är fascinerande hur dumma människor blir då de tävlar om en massa pengar. Just den här säsongen har de liksom bildat två läger inne på gården och motarbetar "Storbonden" om denna kommer från den andra gruppen.

Att det sedan innebar att de inte fick några djur förrän längt senare än tänkt verkar ingen fatta. Dessutom litar de nästan blint på medlemmarna i den egna grupperingen. FAST det är en tävling där alla tävlar mot alla på samma gång som man är tvingad att samarbeta också om man vill ha ett någorlunda drägligt liv. Skulle jag själv delta i programmet (Gud förbjude...!) så skulle jag inte lita på en käft men åtminstone på ytan försöka hålla mig väl med så många som möjligt.

Av vad jag sett hittills så tror jag att Pavel vinner årets Farmen (kom ihåg var du läste det först!). Detta därför att han jobbar stenhårt och håller en rätt låg profil så att ingen hatar honom. För när kämparna ska utses väljs ofta den man tycker allra sämst om. Tidigare år har några valt taktiskt för att få bort dem som utgör största hotet mot deras egna vinstchanser men så verkar ingen i årets upplaga vara smart nog att tänka.

Och ute i skogarna lurar dessutom folk som på ett eller annat sätt ska in i leken också, däribland några som slagits ut i "tinget" redan. Så... vi får väl se hur det går men just nu är det Pavel som får tipset av mig.

Ikväll blir det dock inget Farmen när det sänds eftersom CMore sänder Vita Hästen - Timrå från hockeyallsvenskan.

Därmed ska jag övergå till att grunna ut vilka hästar jag ska satsa på i kvällens V86 på Solvalla och Åby. Ocj kanske därmed skapa förutsättningar för att följa vännen Ricardo i spåren.

Sist skickar jag en tacksamhetens tanke till min mormor på hennes 120-årsdag. Tack för att du fanns när jag behövde dig som mest och för allt du gjorde för mig!

Ha det gott, kära ordbruare, i Tärnsjö, Ytterlännäs, Hova och på Fårö!