Efter min arbetsgivares idiotiska påfund som tvingar oss att jobba mycket mer än vi någonsin gjort förr har jag  funderat på vem som blir värmens första offer denna sommar. Det är ju så att fabriken där jag arbetar är en av landets varmaste arbetsplatser. 67 grader visade termometern i den allra värst drabbade delen igår kväll då jag kom dit.

Nu vet jag vem det blev - Det blev undertecknad själv! Eder trogne bokstavsskötare, Singelfarsan.

Som alltid började skiftet med mätning av nivåerna i smältugnarna för att ta reda på hur mycket vi kan tappa ur dem samt att hålla koll på temperaturen i smältan. Uppgiften att delta i mätningen kommer med arbetsppgiften. 

Jag hade en av de arbetsuppgifter där mätningen ingår och tog rollen som hålslagare. D.v.s jag gick först och slog upp hål i den skorpa som fryser på ytan av smältan för att mina kamrater ska kunna mäta och ta prover ur ugnarna.

Min grupp hade 40 ugnar att mäta men när jag slagit upp hål i 16 av dem kroknade jag totalt och tack vare en snäll kamrat fick jag byta till att gå med mätstickan istället. Då vi var klara befann vi oss i ugnshallens sydligaste del och vårt personalrum ligger ungefär på mitten. Därför gick jag in i det numera oanvända personalrummet därnere för att vila lite och dricka vatten. En kvart tog det innan jag orkade gå tillbaka till matsalen.

Där slog jag i mig Resorb (väteskeersättning) och mer vatten och kvicknade till någorlunda för en stund. Vid halv åtta hämtade jag och nattens kollega våra specialfordon för att börja ordinarie arbete. När vi hade tankat och körde iväg för att göra vårt jobb kände jag genast att stolen jag satt på var helt stum. Det sitter ganska avancerade stolar i de där bilarna med kompressor som dämpar stötarna från helgjutna hjul och ojämna golv. Men min stol dämpade inte det minsta av dessa stötar så jag åkte till verkstaden med den. För att inte slå sönder ryggraden totalt.

Snabbt konstaterade skiftmekanikern att stolen måste bytas.

Så jag knallade upp till fabriken igen och hjälpte min kollega att avsluta vad vi påbörjat.

Då kroknade jag igen. Ännu värre denna gång. Svetten forsade samtidigt som jag frös och kände mig yr. Som tur är finns ett litet utfällbart extrasäte i bilarna avsett för instruktör att sitta på vid utbildning så jag kunde åka med kollegan tillbaka till vår matsal. Slapp att gå denna gång.

Yr i skallen och ömsom febrig och kallsvettig insåg jag att det var bara att stämpla ut och åka hem. Efter bara tre timmar blev jag alltså tvungen att ta karensavdraget som blir när man blir sjuk.

Men det är ju förstås bara att hacka i sig! Hade jag stannat och gjort fler försök kanske det slutat riktigt illa. Det HAR hänt att folk med värmekollapser fått hämtas med ambulans.

Nu får jag använda mina sex fridagar till att fylla på depåerna ordentligt och hoppas på att värmeböljan tar paus några dagar från och med nästa onsdag då jag börjar igen.

För att glädja sonen ska jag laga pasta carbonara till middag och det är nog rätt bra för mig också eftersom jag säkert behöver lite extra salt. Till det är det förstås oerhört smaskens med ett glas rött men det kanske inte är så klokt efter gårdagens bravader. Vatten eller mjölk funkar ju också.

Annars är jag lite skadeglad idag eftersom England åkte ur VM igår kväll. Dessvärre tänkte jag aldrig på att jag ju faktiskt kunnat titta på slutet av deras mach igår mot Kroatien så den missade jag. Men finalen på söndag ska jag titta på. Och hålla tummarna för Kroatien som jag tycker spelar en väldigt trevlig fotboll.

Men jag misstänker att Frankrike blir för starka för dem.

Samma dag har GIF Sundsvall hemmamatch mot AIK. Även här har jag en känsla av att laget närmast mitt hjärta kommer till korta mot de gulsvarta från Solna. Men... vi ska ju spela om det först!

Mina kära ordbrukare i norr och söder tillönskas därmed en fortsatt fin torsdag. Ta det lugnt med ärtsoppan och pannkakorna!

Men hörni, killar... Deppa inte! JAG tycker att ni har gjort ett kanonbra VM även om jag gärna medger att det svider lite extra att åka ut mot de där stöddiga britterna. Det hade varit så jävla gôtt att få knäppa just dem på näsan.

Nu blev det inte så men jag tycker att vi faller med flaggan i topp. Man ska komma ihåg att vi är ett litet land i välden. Knappt 10 miljoner invånare mot deras 53. Den siffran är dessutom från 2011.

Tyskland har 62,7 miljoner medan Schweiz dock är aningen mindre. Men dessa två slogs ju ut av Sverige.

Längs vägen till VM-spel snuvade vi dessutom Holland på deras "givna" plats och sedan i kvalspelet självaste Italiken som varit värdlsmästare ett antal gånger. Så nog ska vi vara nöjda med att ha gått till kvartsfinal. 

Min andra genom livet. Eller förresten min tredje för jag fanns ju faktiskt under vårt eget VM här på hemmaplan 1958. Men då var jag bara ett litet knyte på 6 månader och höll ingen koll på vad Kurre Hamrin och "Nacka" Skoglund höll på med. Så det räknas liksom inte.

Undrar om jag får uppleva det nån mer gång. Rent statistiskt borde chansen vara ganska liten. 1994 gick vi ju inte bara till kvarten utan semifinal och sedermera bronsmatch. Även då med ett lag där betoningen låg på just ordet "lag". Även oom man då kanske hade några fler lysande stjärnor än vi kunde skrapa ihop i år.

Ännu sämre gick det för mina lokala favoriter, Giffarna, som spelade borta mot Häcken (Vad är det förresten för jävla namn på ett fotbollslag???). Hisingens stoltheter spelade skjortorna av GIF och vann med 3-0 (kommentar överfödig).

Värre var att både Linus Hallenius och Juanjo Ciercoles tvingades utgå med skador. Hoppas bara att det inte är något allvarlikgt så de blir borta länge. 

VM är över för Sverige. Dubbelfriveckan är över för undertecknad. Imorgon bitti är det åter dags att snöra på sig skyddsskorna och traska upp till fabriken för att ta reda på vilka nya dumheter ledningen hittat på för att göra våra liv så sura som de kan. Jag kan då inte komma på något annat syfte för vad de ägnat sig åt det senaste halvåret. Sorgligt men sant!

Roligt dock att stora dottern äntligen kom hem en sväng och vi fick en trevlig middag igår på en av stadens bättre krogar. Samt desutom träffa det tilltänkta mågämnet. Som passerade mitt argusöga med glans. Absolut godkänd!

Därmed tillönskas ordbrukarna en ljuvlig lördagnatt och därpå en fin söndag!

Ha det! Så hörs vi...

Vilken rysare! Jag talar förstås om dagens sena match i VM i Ryssland mellan England och Colombia. Som gick till förlängning efter en sen kvittering av sydamerikanerna och sedermera till straffavgörande. Och när röken skingrats så vet vi att det är England som Sverige möter på lördag i kvartsfinalen. På gott och ont...

På gott därför att vi har bra statistik mot dem, historiskt sett. På ont därför att jag tror att de har ett lite bättre lag än Colombia. Och statistik är ju för journalister! Hade spelarna i det engelska landslaget brytt sig om statistik hade de ju aldrig vunnit straffläggningen för det hade inget engelskt landslag gjort på evigheter fram till idag. SÅ kanske ger det dem lite extra självförtroende när de springer in på gräsmattan på lördag.

Brittisk media har dock redan tagit ut segern mot oss och kallat oss önskemotståndare. Vilket jag hoppas ska vara bränsle för våra grabbar. "Sverige slår vi nio gånger av tio" är en utbredd uppfattning bland de där tedrickarna.

Jag säger, som alltid...; Låt oss spela om saken först så får vi se!

Mitt fotbollsmaraton idag startade med Sverige- Schweiz.

Eller rättare sagt så missade jag första kvarten. Min yngsting fyllde 22 idag och jag hade lovat honom pizza från Bite Line vid centralstationen. Givetvis fattade jag att jag knappast skulle vara ensam om att beställa så därför beställde jag en dryg timme i förvåg.

Och då tycker jag att pizzan ska vara klar när man kommer! Men då jag kom dit (i god tid) stod redan 7-8 pers. där och väntade på sin mat. Och personalen visste ingenting utan sprang omkring som yra höns. Två av mina kökamrater gav upp och stack därifrån för att hinna hem till matchstart och det hade jag också gjort om det inte vore för att jag hade lovat sonen på hans födelsedag. Vilken annan dag som helst hade jag ringt honom och bett honom beställa något från vår lokala pizzeria istället men inte på hans födelsedag.

Jag kommer säkert att äta lunch någon gång på ett av deras andra matställen i stan (där jag alltid brukar vara nöjd och belåten) men beställa pizza från just den här restaurangen ska dröja länge innan jag gör igen.

Förstår mig inte på deras affärsidé. T.ex så gör de inte hemleveranser dit jag bor. När jag frågade varför fick jag höra att det är för långt att köra. Men de levererar till Bergsåker och andra stadsdelar på andra sidan staden dit det är minst dubbelt så långt. För det andra så är de den enda pizzeria jag känner till i stan som inte bjuder på den där lilla plastburken med vitkålssallad. För den tar de 20 spänn!!! TJUGO KRONOR!!! För kanske 30 gram vitkål som betingar ett värde av max femtio öre. Hårresande om ni frågar mig.

Pepperonipizzan var god - det ska jag inte alls ta ifrån dem. Men nog tycker jag att det är skit om man har besällt sin mat mer än en timme i förväg och ändå får vänta på den i 40 minuter efter utsatt tid. Och dessutom missa en kvart av Sveriges åttondelsfinal i fotbolls-VM.

Nåja, det gick ju vägen i VM, i alla fall. Äntligen levererade Sundsvallssonen Emil Forsberg och sköt matchens enda mål. Efter det var det dags att se GIF Sundsvall spela allsvenskt mot Sirius på bortaplan och vinna, även de.

Därefter blippade jag över till England-Colombia och kände mig ganska nöjd på fotboll för en dag då jag slog av dumburken för en stund sedan.

Måste nog kanske slå av även den här dumburken snart eftersom jag lovat köra dotra till jobbet imorgon bitt vid halv fem. Nu har jag ju skrivit av mig både värsta ilskan och glädjen.

Sov gott kära ordbrukare i Hunnebostraand, Katthammarsvik, Hästveda och Laxå! Vi ses!