Direktlänk till inlägg 14 december 2018

Vecka ett som dagtidare

Av Göran - 14 december 2018 21:47

Så har jag då fullgjort min första vecka so (tillfälligtvis?) daggående. Och jag kan ärligt säga att just idag, t.o.m före lunch har jag lärt mig mer än på hela veckan innan. Tre avdelningar hade skickat in s.k plockorder till oss. D.v.s en beställningslista över de förnödenheter som de behöver för att klara helgen. Handskar, verktyg, kaffe och diverse skyddsutrustning som andningsmasker, glasögon, visir och annat.

Jag fick eget ansvar över dessa beställningar och fick själv leta reda på varje enskild artikel och pricka av dem från listorna de skickat till oss. När jag sedan hade fyllt på deras lager av kulspetspennor, skolkrita, hörselproppar och annat så ringde jag upp dem och talade om att deras "låda" var klar för avhämtning.

Bara det arbetet gav sextusen steg på stegräknaren som jag har i telefonen och innan dagen var över hade jag gått nästan åttatusen steg.

Igår var jag på den läkarundersökning som arbetsgivaren krävt av mig och läkaren berättade för mig att jag hade ett blodvärde som en elitidrottare skulle vara stolt över. Det enda värde som inte var helt ok var, som vanligt, mitt blodtryck som var lite högt, som vanligt. Dock inte alarmerande högt men värt att ta på allvar och försöka sänka det.

Efter det inkasserade jag min födelsedagspresent från två av mina barn i form av julbord och revy i Stadshussalongen.

Tomtebloss hette föreställningen som bjöds efter skinka, Janssons frestelse och sillbord och jag skulle kanske närmast likna den vid en kabaré av glada amatörer. Det var inte jättebra men samtidigt är det lätt att ställa för höga krav då man sett så många föreställningar av den klassiska Sundsvallsrevyn med Claes och Berit Grebenö.

Där var det ju alltid full orkester och dansare och hela bibban medan gårdagskvällens föreställning utfördes av 4 personer. Två av varje kön och alla mycket musikaliska.

Men allt måste ju inte vara sådär jätteproffsigt utan även humorn i det lilla har sitt värde. Därför bär jag med mig gårdagskvällen i hjärtat som ett vackert och trevligt minne. Mina två vuxna barn var lite besvikna efteråt och tyckte att det var gubb/tant-varning på flera av numren i föreställningen. Men det spelar ingen roll för mig, jag njöt ändå av att få komma ut bland folk och se något annat än TV, dator och hemmets fyra väggar.

De (mina vuxna barn) hade också pratat ihop sig om julen. Jag trodde väl att det skulle bli jag och sönerna hemma hos mig eftersom äldre dotra ska fira med sin sambos släkt i Sthlm och den yngre med sin sambo här utanför stan.

Men nu ska tydligen yngsta dotterns pojkvän  jobba på julaofton så de tyckte att vi kunde fira jul hos äldste sonen.

Deras mamma skulle också bjudas in liksom lillebror (som bor här med mig) men idag fick jag veta att deras mor inte kommer att vara med. Hon ville inte göra något alls på julafton, enligt yngstingdottern. Så då får det väl bli de tre yngsta och jag då. Jag lär väl hjälpa till med matlagningen. Äldre sonen ville gärna ha min hemlagade Janssons frestelse och mina hemmagjorda köttbullar så då står jag väl för det.

Innan dess ska jag jobba en vecka till. Måndag och fredag, kommande vecka, ska jag vara i portvakten. På måndag för att lära mig den nya telefonväxeln och på fredag för att ersätta en av tjejerna som ville ha semester.

Sen får vi väl se om jag blir kallad till något nytt möte med min skiftledare och personalchefen om min framtid i företaget. Kanske får jag veta hur länge de tänker bestraffa mig för den plåtbit som jag böjde och den mätutrustning som föll i marken utan att skadas. Eller också får jag vänta ett tag till på den informationen, vilket kanske är det mest troliga. De kanske behöver tid på sig för att formulera sin motivering...

Själv känner jag dock, mer och mer, att det handlar mer om en personlig vendetta mot mig. Jag vet ju att jag retade upp personalchefen genom att ifrågasätta varför vi skulle ha rehab-möte när företaget inte tillhandahöll någon sån.

Sedan har jag ju också, i flera år, varit "besvärlig" i min roll som skyddsombud och huvudskyddsombud för min avdelning och det känns inte helt otroligt att jag nu "får igen" lite för det.

Mörkret består men om bara en dryg vecka så vänder det, kära ordbrukare. Då blir dagen åter längre och natten kortare. Och om ungefär två månader så vaknar hoppet och livsandarna igen

Så härda ut i slott och koja i Njutånger, Ödeshög, Remsle och Ärlandsbro. Det kommer en vår! Även om det dröjer ganska länge än...

 
ANNONS
 
skogsnuvan

skogsnuvan

15 december 2018 10:13

Tänk att du har så många barn. Jag har bara en son. Nu är det inte lätt att leva när det är 30 grader ute och det är svårt att hålla värme i huset när det är så kallt. två kärror ved går åt varje dag och det är en pina att gå ut och hämta ved. Skönt att du mådde bra på ditt läkarbesöka Ha en fin helg

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

15 december 2018 11:04

Tack detsamma!

 
gun

gun

16 december 2018 20:15

Vad kul med revy och julbord och du Grattis i efterskott!!
Trist om din känsla är rätt med vendetta på ditt jobb...Så ska det ju inte gå till. Tur att det snart vänder och att vi får ljusare och längre dagar för nu är det bra mörkt här.
gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Göran

17 december 2018 05:25

Vet att det kan verka som om jag är lite schizofren men tyvärr så känns det inte otroligt. De visar hela tiden upp mer o mer gangsterfasoner. Inlindat i vackra ord...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Göran - Onsdag 16 jan 22:12

"Det ordnar sig alltid... om man tar´t som det kommer..." Så sjöng någon för längesedan, troligen är det  en revykuplett eller så är det filmmusik. Och det ser ju ut att ordna sig på flera plan just nu, Framför allt så har senaten i USA ikväll fatt...

Av Göran - Tisdag 15 jan 22:43

Politiker måste vara det barnsligaste som finns. Stafettpinnen har kastats mellan M och S  sedan valet och ännu finns ingen lösning i sikte. Jag kan inte tro annat än att det blir nyval framåt våren. Och sedan lär väl virvelvinden vara igång igen. ...

Av Göran - Söndag 13 jan 12:36

Tjugondag Knut! Eller om man bor i norra Uppland - Knutsmasso. För de ordbrukare som inte känner till Knutsmasso kan jag berätta från mina år i Gimo på sjuttiotalet att det är en av årets verkliga höjdare för många rospiggar. Det är lite som en karne...

Av Göran - Torsdag 10 jan 22:37

Trött! Det känner ni igen, eller hur? Åtskilliga gånger har jag skrivit om den trötthet som varit väldigt påfrestande de senaste 3-4 åren. Men egentligen har problemet funnits längre än så. Det är mer än 14 år sedan jag och exfrun separeradeoch sed...

Av Göran - Tisdag 8 jan 16:17

Idag, just idag, på dagen för tio år sedan startade jag denna textsamling. En ung pojkspoling på bara femtioett år - vad visste väl han om livet och världen? Det slog mig också att visningsbilden är densamma fortfarande. Den är faktiskt ännu äldre,...

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Blogkeen
Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se