Supporterskap... Är det inte lite som "Farmen"? Jag menar... sitt favoritlag stöttar man ju no-matter-what. Dem älskar man i med- och motgång. Men sen har man ju tillfälliga  favoritlag också. Lag man håller på under en viss matchserie.

Och jag kan härmed meddela att min tid som Oskarshamn-fan är över från och med slutsignalen i deras bortamatch mot AIK på Hovet i Stockholm ikväll.

De senaste veckorna har jag varit tämligen övertygad om att AIK skulle göra processen kort med smålänningarna. Typ vinna i tre raka matcher. Men när feta damen sjöng ikväll var det IK Oskarshamn som vunnit och får möta Timrå i direktkvalet till SHL 2019-2020.

Jag höll stenhårt på IKO mot AIK eftersom jag ibillat mig att de är ett motstånd som kanske passar Timrå lite bättre än AIK. Men från och med ikväll unnar jag dem ingen som helst framgång. Hoppas bara att Timrå slår ut dem snabbt och enkelt i fyra raka matcher.

Det kommer dock knappast att ske för Oskarshamn är ett starkt lag med betoning på just ordet "lag". Påminner inte så lite om förra årets upplaga av mitt favoritlag från celluslosaland, strax norr om Sundsvall.

Så jag räknar med sju tuffa drabbingar mot framför allt en osannolikt bra målvakt. Timrå hade Henrik Haukeland ifjol, IKO har Christoffer Rifalk i år. Målvakten som kostade sitt lag segern i förra matchen genom att schabbla bort pucken bakom eget mål så AIK fick öppen kasse. Ikväll var han levande vägg! Välkommen till Timrå till hösten då vi algit ut er och spelar vidare i SHL, säger jag. Båda kvällens lag har förresten spelare som jag gärna ser i rödvit tröja till hösten.

Nu ska AIK spela kvalserie mot Leksand eller möjligen Västerås innan vinnaren där får kvala mot Mora på samma villkor som Oskarshamn ska göra mot Timrå. Jag tror att Leksand går segrande ur den striden och at vi får ännu en repris på "Slaget om Siljan".

Nåja, skit samma bara Timrå gör vad de ska och stannar i högsta serien. Ryktena som går på bygden säger att TIK ligger långt framme i lagbygget för kommande vinter och kommer att mönstra ett betydligt starkare lag än detta år.

Farmen är över för den här gången och även om jag inte är helt nöjd med utgången gratulerar jag Tobias som vann.

Helst villl jag ju att vinnaren ska ha varit med från dag ett och gärna vunnit ett eller flera ting. Men eftersom förutsättnigarna ändras från år till år får man väl acceptera att utgången kan bli en annan. Inte första gången en utmanare vann heller.

Farmen VIP är en helt annan historia. Det är liksom inte riktigt på allvar utan halvkändisarna kan springa omkring och skrika för att de inte vill mjölka eller för att de råkat få se en råtta eller spindel. Igå rkväll kom jag på mig själv med att sitta och fantisera fram en drömsättning av Farmen VIP till nästa år. Då vill jag se Jan Guillou, Jimmie Åkesson, Sean Banan, Kikki Danielsson, Gunilla Persson och Bianca Ingrosso som VIP-farmare.

Fast vem ska mjölka korna? Kostackarna kan ju inte få gå med spängfyllda juver bara för att deltagarna är rädda att bryta en nagel eller få lite skit under samma nagel.

Jobbat har jag förresten gjort i två dagar denna vecka, tre återstår. Igår ägnade jag hela förmiddagen åt att sortera in papper i en pärm. Jag som trodde att både papper och pärmar tillhörde historien! 

Men det ingår i rutinerna på min tillsvidare-arbetsplats att spara en j-a massa papper i pärmar. Detta har man dock inte hunnit på det sätt man borde eftersom man varit och är underbemannade.

Så då landar det på mig som extraresurs att göra det jag ju faktiskt klarar av och sortera in dessa papper. Ett skitjobb meln skitjobben måste göras, de också.

Så jag väljer att gilla läget och försöker tänka att jag ju ändå gör nytta eftersom det ger mer tid för mina mer kunniga kamrater att ägna sig åt det jag inte kan så bra. Att man sen får ont i axlar och armar av att öppna och stänga den förbannade pärmen femtioelvatusen gånger på några timmar är ju en annan sak.

Det sägs ju att det som inte dödar gör en starkare så jag räknar med att bli en bra bit starkare innan jag tillåts återvända till ordinarie jobb. Även där försöker jag att "gilla läget" och tänka att jag har det bra som slipper jobba nätter, har mycket mer ledigt än andra dagtidare och får samma lön som om jag jobbat i den skitiga fabriken.

Snälla arbetskamrater har jag också så det är ju bara att vara nöjd och glad.

Nu längtar jag bara till den 27;e då hockeykvalet drar i gång.

Sköt om er, kära ordbrukare, i slott och koja i Väckelsång, Malmköping, Hede och Karlholmsbruk. Vi ses!