En hel vecka utan bloggande! Tja, så blir det också ibland. Lika väl som det kan komma flera inlägg på en dag.

Ny fredag! Men fortfarande mars, även om månaden sjunger på sista versen. På sista versen tycktes även Timrå IK sjunga under åtminstone första halvan av kvalmötet med Oskarshamn i onsdags kväll. Underläge ganska tidigt i matchen och så fort man kom ifatt så gjorde smålänningarna mål igen. Det var vimsigt och virrigt i försvarsspelet och Svedberg i målet såg också rätt skakig ut med flera ytterst tveksamma ingripanden.

MEN.... Man reste sig sakta men säkert. Tajtade till försvarsspelet och kvitterade IKO;s 4-3-ledning då bara sekunder återstod av tredje perioden. Fyra gånger  hämtade amn upp underlägen ovh det tyder väl egentligen också på en viss styrka och framför allt på lagmoral och sammanhållning. Som är så viktigt i den här sortens matcher.

Först i femte perioden, efter dryga 82 minuters speltid lyckades så Timrå avgöra och vinna matchen. Ikväll är det returmatch nere i Småland. Jag vet att Timrå IK har chartrat ett flygplan för att slippa sitta och kuska 60 mil (eller vad det kan vara) före och efter match. Man tränar på hemmais, flyger ner, spelar matchen för att sedan flyga hem och låta alla sova i sina egna sängar. Väl använda pengar, tror jag!

Matchen kommer jag troligen att se i efterhand eftersom jag är bortbjuden till syster och svåger ikväll. Vår storebror med fru har varit och hälsat på sitt nyaste barnbarn på Gotland och ska övernatta hos syrran på väg hem till Luleå. Så då passar vi på att ta en liten syskonträff när tillfälle ges. Hockeymatcher kommer det fler av och jag kan ju dessutom se den här i efterhand om jag vill. Men Lule-främmande får vi inte mer än ett par gånger per år siom bäst.

Ledig idag eftersom jag fyllt kvoten med timmar för den här månaden. Och jag ser väl ut att bli kvar på förrådet åtminstone april ut för jag har fortfarande inte hört ett knäpp från kliniken på sjukhuset dit jag fick remiss för mina sömnbesvär. Och det är ju inte mycket att säga om heller. Jag fattar att man inte vill sätta mig som fordonsförare när jag bevisligen kan somna nästan när, var och hur som helst. Dock har jag aldirg somnat, eller ens varit nära att göra det, sittande bakom ratten. Det är bara om jag sitter stilla utan något att göra som jag nickar till.

Men jag förstår att min arbetsgivare inte vill ta den risken och respekterar det beslutet.

Och det går ju ingen nöd på mig heller! Jag får full lön, sover på nätterna samt är ledig lika mycket (räknat i timmar) som mitt ordinarie skiftlag. Dessutom trivs jag med förrådsjobbet även om det blir lite enahanda när man inte fått utbildning på datahateringen. Varje vara som levereras in ska ju föras in i förteckningen liksom allt som lämnas ut också ska prickas av i datorn. 

Just nu håller man dessutom på att ställa om från ett system till ett annat för att hålla koll på vad som går in och ut ur förrådet så jag förstår att ingen har tid att börja lära mig det just nu. 

Men att hämta och pricka av listorna med s.k plockorder klarar jag ju galant nu och avlastar därmed ordinarie personal en hel del rent fysiskt. Runt sextusen steg brukar jag få ihop på en normal arbetsdag men några gånger har jag varit ända uppemot niotusen i stegräknaren i min "aj-fån".

Ledig dag idag, som sagt, och den ska ägnas åt att åka och bunkra livsmedel på ICA Maxi eller Willys innan jag traskar uppför backarna till syrran framåt eftermiddagen.

Mina kära ordbrukare tillönskas därmed en fortsatt oerhört underbar fredag och helg. Ät nåt gott, umgås med nära och kära, ta en skotertur eller skidtur! Eller sätt er bara ner och slå upp något gott i ett glas eller kopp och njut!

Och... Var inte så förtvivlat rädda om er! LEV!