Fredag igen och det har på flera sätt varit en bra dag. Mest kanske för att jag varit ledig från jobbet. Hade ju tredagarsvecka så jag har väl egentligen inte så mycket att klaga över när jag bara jobbat tisdag till torsdag och de två senaste dagarna dessutom som portvakt/växeltelefonist/receptionist/kundmottagare/allt-i-allo.

Men det blev lugna dagar i portvakten och jag slutade ju strax efter halv tre både onsdag och torsdag. Det mest uppseendeväckande är väl besöket jag tog emot igår förmiddag. Det bestod av en allsvensk fotbollstränare, en allsvensk mittback samt klubbens ordförande och "starke man".

Tränaren var förstås GIF Sundsvalls head coach, Joel Cedergren, mittbacken Carlos Moros Gracia och så ordföranden Hans Selling. De har ju ekonomisk kris, som vanligt, i Giffarna men det mest akuta hotet är nu undanröjt tack vare sponsorer som bildat ett riskkapitalbolag. D.v.s går det åt h-e för fotbollslaget kan de se sig i månen efter sina pengar men går det bra ska en viss avkastning gå tillbaka till sponsorerna.

Nu var de, om jag fattat rätt, på tiggarstråt för att skaffa fler sponsorer och hade för den ändan stämt möte med vår spanske Vd. Hur det gick har jag ingen aning om men det är många år sedan min arbetsgivare delade ut pengar till idrott eller kultur. På den tiden då Selånger SK var en klubb att räkna med i bandy var man nog t.o.m huvudsponsor för deras A-lag. Så även med konkursade och nedlagda Sundsvall Dragons basketlag.

Men efter den stora Krisen (med stort K) 2008 tror jag inte att en enda krona har betalats till sådant. Selling, Cedergren och Gracia såg ungefär lika glada/ledsna ut då de gick som när de kom så min gissning blir att de kammade noll hos oss.

Fast kanske vår Vd lät sig bevekas av att klubben har hela fyra spanjorer i laguppställningen. David Haro Iniesta har visserligen lämnat men Batanero, Juanjo, Gracia och Moreno är kvar.

SÅ nu sitter jag bara och väntar på Euro-jackpoten ska ticka in på mitt konto så ska GIF få minst det dubbla av vad min arbetsgivare gav dem. Och fick de, som jag tror, ingenting,så kan jag ju fråga dem hur mycket de hade hoppats på och sedan ge dem det dubbla.

Dagen har annars innehållit ett verkstadsbesök och lite övningskörning med yngstingen. Madame Citroen hade ju problem med kupéfläkten vilket visade sig bero på ett brunnet fläktmotstånd och en lika brunnen kabelhärva.

Men för dryga 3 900 friska kronor har märkesverkstaden fixat så jag åter har både AC och värme på vintern.

Lämnade ju in henne i tisdags och diagnosen kom ganska snabbt. Dessvärre hade de inte allt hemma för att fixa det utan måste vänta på leverans. Den kom i morse så de ringde vid niotiden och berättade att allt nu fanns hemma och att de hade tid att fixa den idag. Alternativet var att vänta 10-14 dagar för nästa vecka var de fulltecknade.

Naturligtvis inte inressant utan jag körde henne dit omgående och tog mig sedan hem med kollektivtrafiken.

Dottern låg och sov efter nattskift och min tama husmekaniker jobbade dagskift så det fanns ingen som kunde frakta hem mig.

Vid tretiden fick jag så tillbaka min ögonsten. Nu med fullt fungerande luftkonditionering och fläkt. Jag skulle förstås kunna gnälla över hur dyrt det blev men vad tjänar det till? Verkstadsägaren ska betala lön till sina mekaniker och vill också ha en liten hacka åt sig själv så då måste det väl få kosta litegrann. Och då man inte kan fixa det själv är det ju bara att slanta upp. Att gnälla hjälper ju inte ett dugg.

Imorgon är det stor fotbollsdag. Först ska Sveriges damlandslag försöka slå ut Tyskland ur dam-VM och då det mörknar en aning ska GIF Sundsvall spela nattmatch mot AFC Eskilstuna. 

Någon kreativ människa har kläckt idén att ordna ett allsvenskt möte en sen lördagkväll och det ska bli intressant att se om de lyckas fylla arenan med folk. Själv tror jag inte att jag åker dit. Satsar kanske på att sova en stund efter matchen i dam-VM så jag orkar hänga med framför TV;n då det blir dags för Giffarna.

Sen, mina vänner, är det söndag och på den följer en arbetsvecka på 40 timmar som för vilken dagtidare som helst.

När jag jobbat den och två likadana får jag tio dagar ledigt.

Därmed önskar jag mina kära ordbrukare en angenäm natt i varandras sällskap eller var för sig. Ni väljer själva!

Förr eller senare kommer jag, som en bumerang, tillbaka. Jag kommer ALLTID tillbaka...