Alla inlägg under augusti 2019

Av Göran - 10 augusti 2019 11:17

Jamen, det VAR ju sant ändå! Igår kväll släppte Timrå IK äntligen "bomben" att jättetalangen Jonathan Dahlén kommer hem från Saint Louis, USA och spelar i Timrås röda tröja nummer 54 kommande säsong. "Fan tro´t" skrev jag som rubrik för någon vecka sedan apropå denna önskedröm.

Som alltså nu har slagit in och blivit sann.

Och jag kan slå mig i backen på att vid första hemmamatchen i allsvenskan kommer Timråklacken att visa upp ett tifo på temat från min rubrik idag. En jättebanderoll med nummer 54 och säkerligen orden; "Konungens återkomst".

TIK spelade säsongens första träningsmatch igår kväll. På hemmaplan mot norska Storhamar som dock fick åka hem med förlust efter seger för Timrå med fem mål mot tre. Ortens lokaltidning sände matchen live via web-TV och jag tittade lite då och då. Som tur var råkade jag vara på plats i pausen mellan andra och tredje perioden då man berättade den glada nyheten för publiken och tittarna samt pratade lite med Jonathan själv också.


Inte så många människor på läktarna med det kom ändå ett ganska mäktigt jubel från dem då nyheten kom. Och klacken började spontant sjunga sin hyllningssång som skrevs förra hösten. Måste ha värmt hjärtat på Jonte!

Vad han kommer att betyda för spillrorna av fjolårets SHL-lag går nästan inte att beskriva. Jag skulle vilja utnämna det till årets värvning i svensk ishockey. Det finns inte en sportchef i SHL eller lägre serier heller som inte hade tagit emot honom med öppna armar. Så bra är han!

Men han valde alltså Timrå och tryggheten i att veta vad han får. Han ville känna sig hemma och att han stortrivs både i klubben och trakten vet vi alla här sedan förut. Sportsligt är det en rejäl klasshöjning av värdet på Timrås spelatrupp. Jag gissar att spelbolagen sänker oddsen rejält nu på Timrå som seriesegrare och de experter som rankat oss lågt lär flytta upp laget några pinnhål på sina listor över hur de tror att serien slutar till våren.

Men det är inte allt. Dahlén är dessutom en sådan där spelare som gör sina lagkamrater bättre genom att gå före och visa vägen. Han är en av de där som inte viker ner sig när det tar emot utan krigar ända in i kaklet, som man säger.

Dessutom kan jag nästan lova att när serien startar så kommer det minst 1000 personer mer och tittar på åtminstone första matchen. Och går det sedan bra så kommer han att höja publiksnittet hela vintern.

Sedan blir det även lite lättare för marknadsavdelningen att sälja reklamplats till företagen i distriktet med ett affischnamn som Jontes. Så... är det konstigt att man är glad?

Glad kommer jag att vara senare ikväll också oavsett hur det går för Sundsvalls stolta flaggskepp, Giffarna i mitt-Sverige-derbyt mot Östersund FK på NHK Arena här i stan.

Skulle det, mot förmodan, gå bra även där så lär jag väl vara alldeles euforisk innan dagen är slut. Men dessvärre är det längesedan GIF visade något på planen som fick en att hoppas och tro på en vändning.

Givetvis är ingen gladare än jag om jag har tokfel och GIF spöar skiten ur jämtarna ikväll men inte mycket tyder på det. Man har sålt tre spelare som var oerhört vikitiga för lagets spel och även om superspanjorerna Juanjo och Bat5anero finns kvar på dte centrala mittfältet så behövs det någon längst fram som kan förvalta deras geniala passningar på samma sätt som Maic Sema och framför allt Linus Hallenius kunde.

Jag håller tummarna att nye målvakten David Mitov-Nilsson från IFK Norrköping håller den klass jag sett hos honom flera gånger för något år sedan. Reserven, Lloyd Saxton, duger som just reserv i någon enstaka match eller så men han är inte och lär aldrig bli en målvakt av allsvensk toppklass. En sådan som ibland vinner matcher nästan själv.

Vi har varit bortskämda i ganska många år av först Tommy Naurin och sista åren av William Eskelinen.

Nåja, hur det än går så kan giffarna i alla fall inte halka längre ner i tabellen eftersom man redan parkerar på sista plats. Det är väl enda fördelen med att  ligga på jumboplatsen.

Och som Lundell sjunger i låten "Underbara ting" nedan... "Från botten finns det bara en väg - det är upp!"

Hade du hört den? Inte??? Nåja, det är ju bara lite mer än trettio år sedan den gavs ut på platta (Albumet Evangeline) så det är kanske inte så konstigt om den inte dykt upp i någon radiokanal...

Som så många gånger förr har jag tvättstugan när jag skapar inlägg här. Och bevisar därigenom att killar VISST kan göra mer än en sak i taget. Men nu måste jag ner och hänga sista laddningen på tork så det är dags att avsluta svamlandet. Lycka till med att göra något bra av din lördag, kara ordbrukare! Och lycka till till mig själv med V75-raden jag komponerade innan jag loggade in här. Och lycka till GIF Sundsvall mot Östersund ikväll!



Av Göran - 4 augusti 2019 21:00

Nyss satt han här bakom mig i fönstret och tittade till synes längtansfullt ut mot friheten. Jag associerade genast till låten nedan. "Katt i fönstret" av och med Lundell. Men först tänkte jag ta en bild att lägga ut också för han var så stilig där han satt rak i ryggen och med öronen på helspänn. 

Min "aj-fån" låg och ligger på laddning men kameran hittades ganska fort. Inte tillräckligt fort dock för när jag vände mig om var han inte kvar, kattoxen.

Men låten finns kvar och jag lägger ut den nedan för att visa dem som inte lyssnat så mycket på min husgud att han är så mycket mer än Öppna landskap, Kär och galen och När jag kysser havet. Just den här finstämda sången tar jag fram då och då och den för alltid mina tankar åt samma håll. Mitt livs kärlek (och då talar jag INTE om madame Citroen).

Frasen; "Jag höll dig hårt, jag behövde dig men du behövde nåt annat..." beskriver precis hur det var mellan oss. Vi hade inte samma känslor, samma planer eller samma önskningar.

Ännu en ganska okänd Lundellare. Jag har ju lagt  ut en och annan vid det här laget. Och fler lär det bli eftersom jag tycker att så många av hans låtar förtjänar mer uppmärksamhet än någon radiokanal ger dem. När de spelar Uffe i radon handlar det nästan alltid om en handfull sånger som spelats tusen gånger redan. Kanske någon av mina ordbrukare lyssnar med likadana öron som jag och upptäcker vilken fantastisk textförfattare han är. Och då har jag väl kanske gjort henne eller honom en tjänst?

Helgen är nästan över och jag börjar fundera på att krypa ner mellan svala lakan. Sovrumsfönstret står på glänt och det är inte stort mer än 16-17 grader utanför. Vilket ger ett ganska behagligt svalt rum att sova i för någon som får nog av värme när han jobbar i ordinarie befattning.

SÅ sov gott och vakna torrt, kära ordbrukare i Sangis, Österfärnebo, Karlholmsbruk och Gäddede. Vi ses!

Av Göran - 3 augusti 2019 21:33

"Min älskling är så sällsamt vacker. Som om hon skapats av en lycklig Gud..."

Så börjar sången av Ulf Lundell som jag kom att tänka på då jag för en stund sedan tittade ut genom fönstret och såg henne stå där på sin vanliga plats igen. Med sitt majestätiska ansikte som får det att nästan se ut som om hon ler tillbaka mot mig. Lyssna gärna på Lundells magiska text och melodi!

Orginalet handlar förstås om en levande kvinna av kött och blod medan föremålet för just min heta låga består av plåt, plast och glas samt lite gummi och aluminium.

Min arbetskamrat infriade sitt löfte ikväll och meddelade per telefon att hn var klar att hämtas hem efter kopplingsrenoveringen. Yngsta dottern, som är skyldig mig hur mycket skjuts som helst, var dessvärre inte anträffbar men min tama husmekaniker ställde upp och körde mig till Bergsåker, på andra sidan staden, så jag fick hämta hem min ögonsten.

Och då jag satte mig bakom ratten och vred om nyckeln insåg jag snabbt att detta med kopplingsraset var något som jag borde ha fattat för flera månader sedan. För nu gick kopplingen så mycket lättare än jag kunde minnas när den senast gjorde. Och inte det minsta missljud hördes.

Så jag ber en stilla bön ikväll till de gudar jag aldrig trott på att hon nu ska hänga ihop över lite längre tid.

5 500 kronor kostade den senaste reparationen så nu hoppas jag slippa fler utgifter för annat än bensin och möjligen någon skvätt olja.

Hemfärden blev till en enda lång påminnelse om varför jag blev så förtjust i henne den där första gången jag satte mig bakom ratten och provkörde. Hon går som en Gud och allting fungerar som det ska, med undantag för bakrutetorkaren som inte har funkat på tre år. Men det säger bilprovningen inget om.

Enda orosmolnet inför besiktningen är väl framdäcken som nog ligger farligt nära gränsen för godkännande. SÅ jag börjar fundera över om jag kanske ska vänta med att besikta till sista stund. D.v.s slutet av september.

Om de då ger mig ombesiktning på grund av slitna däck så kan jag vänta med att komma tillbaka tills man får ha dubbdäcken på. Jag vet ju redan att om jag ska behålla henne måste jag köpa nya sommardäck senast nästa vår.

Lite vemodigt känns det dock att veta att jag närmar mig det sista kapitlet i historien om en mans djupa kärlek till sin älskade Citroen C5.

Jag behöver nog f-n en alldeles levande äkta kvinna som kan älska mig lika villkorslöst tillbaka. Var finns hon?


Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30 31
<<< Augusti 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards