Att sommaren är slut är det väl inga tvivel om längre. Men hösten kommer över oss så snabbt i år, tycker jag. För bara ett par veckor sedan var jag tvungen att dra ner persiennerna för fönstret mot väst i vardagsrummet för annars hade jag solen i ögonen ända till halvnio-tiden om jag satt i TV-soffan. Nu går solen ner innan den kommer så långt åt väster att den kan blända mig. Kalla nätter har vi också haft rätt länge. Det är bara en tidsfråga innan man får börja ställa startklockan för motorvärmaren på nätterna. Ännu har jag inte behövt skrapa rutor men det är säkert inte långt till dess heller, misstänker jag.

Fast egentligen gillar jag hösten. Tycker om när luften blir sådär hög och klar och det går lätt att andas. Färgexplosionen då träden bereder sig på att fälla sina löv är en annan sak jag tycker om. Det jag ogillar med hösten är att efter den kommer ju obönhörligt vintern. Med mörker. Med kyla. Med snö som hindrar ens framfart på gator och vägar. Snö som måste sopas bort från bilen så fort man vill ut och åka.

På tal om det så har jag beslutat skjuta upp besiktningen till sista veckan i år. Detta eftersom mina sommardäck är så slitna att jag inte är helt säker på att de går igenom. Därför ska vinterdåcken på så fort det är lagligt att köra med dubbdäck. De är fortfarande i bra skick och garanterat lagliga i minst två vintrar.

Nya sommardäck får jag väl fixa till våren om jag har Madamen kvar då. En bekant från fabriken frilansar lite som gummiverkstad och däckfirma på fritiden och brukar kunna ge mig bra pris på bra däck. Har handlat av honom 4-5 gånger förut och alltid blivit nöjd.

Dagen har annars varit rätt stillsam. Jag har dock vanhelgat vilodagen genom att förlusta mig i tvättstugan. Men nu är allt, tvättat, torkat, manglat i förekommande fall, samt instuvat på sin plats i skåp och lådor.

Dessutom har jag lagat höstens första gryta med kalops idag. Och jag blir lika lycklig varje gång den är klar och jag får provsmaka några köttbitar i sin goda sås. Kanske är det inbillning men jag har fått för mig att anledningen att kalopsen alltid blir så god är att jag steker kött och lök i äkta smör i en urgammal gjutjärnspanna innan jag öser över det i grytan där det får puttra i minst en timme.

Jag hade dessutom fått tag i en alldeles ovanligt fin högrev. Bra kött gör ju inte maten sämre. En perfekt högrev för mig är där det finns lite insprängt fett nästan överallt. Ibland kan man råka hitta en bit som ser mager ut men inuti kan det finnas en stor klump med bara fett. När det händer bryner jag även den och låter den puttra med i grytan men lyfter ur den då det är klart.

Sämre söndagsmiddagar har serverats i mitt hem, kan jag säga. Nu stundar arbetsvecka och då blir det inga långkok. Då vill man mest få maten klar så fort som möjligt så man får längre tid att vila efteråt. Det är då det blir makaroner och falukorv/stekt fläsk eller köttbullar, pyttipanna, potatismos och fiskpinnar eller pannkakor med sylt.

Nästa helg ska jag koka fläsklägg och göra rotmos. Besökte Willys en snabbis idag och mindes att jag glömt köpa fläslägg till det fascila priset av 29;90/kg. 44 kronor kostade biten jag valde och nästa lördag eller söndag ska den få mätta mig och sonen tillsammans med hemlagat rotmos.

Imorgon är det arbetdag igen. Måndagarna på förrådet brukar innehålla en hel del rusch och på eftermiddagen är det rehabgympa så då är man verkligen både trött och hungrig när man kommer hem. 

På tisdag ska jag sluta lite tidigare och köra min son till läkarbesök på sjukhuset. Men flexkontot är välfyllt så det har jag råd med. Siktar annars på att ha minst nio timmar plus på det kontot den dag jag får återgå i ordinarie arbete.

Giffarna var i Örebro och spelade bortamatch igår och jag tyckte mig se en annan vilja och kamplust än spelarna visat under våren och sommaren. Matchen slutade 0-0 trots fina målchanser åt båda håll. Och en poäng är ju en mer än ingen så kanske man inte ska vara så missbelåten. Nyckelspelare nummer ett (i min bok) Juanjo Ciercoles var ju avstängd efter varningar så kanske det lyfter ett snäpp till i nästa match då han är tillbaka. Dock tycker jag att ledarstaben borde ta ett snack med honom att kanske hålla igen en liten aning i närkampsspelet. Han har dragit på sig nio varningar, alltså varit avstängd i tre matcher hittills i år. Det gör ju också förstås att domarna har ett extra öga på honom och kanske är lite snabbare med att visa det gula kortet.

Han behövs ju på planen så därför kanske han får behärska sig en aning.

Klockan är inte ens tio men ändå sitter jag här och gäspar käkarna ur led. Därför avrundar jag nu och önskar mina kära ordbrukare en skön kväll och natt tillsammans eller var för sig i Hjoggböle, Fjärdhundra, Rydaholm och Slite.

Vi ses igen! När andan faller på...