Nu lider min långa härliga ledighet mot sitt slut. Från och med imorgon stundar två stycken fulla arbetsveckor (40 tim/vecka) och därefter en tvådagarsvecka innan jag får fem dagar ledigt igen. Hur det blir sedan står ju skrivet i stjärnorna. Vet t.ex inte hur länge jag får stanna på min rehab-plats på förrådet. Men jag kommer absolut inte att påkalla chefens uppmärksamhet för att påskynda återgången till 12-timmars skift. Beslutet är fattat att gå ifrån sexskift till fem skiftlag. Nu handlar det bara om vilket arbetsschema vi ska ha.

Omröstningen pågår bland skiftpersonalen och jag ska se till att lägga min röst i veckan som kommer. Jag kommer att rösta för en återgång till vad vi hade före sexskiftets införande. Det schemat ser ut som det vi haft i nio år med den skillnaden att alla friveckor är sex dagar och vi får semester på sommaren. Det andra alternativet är ett schema man tillämpar på andra sidan fjärden, på Ortvikens pappersbruk. Där är skiftcykler och friveckor av lite varierande längd men upplägget gör att man är ledig tre helger av fem. Vårt gamla schema kan ibland innebära att man inte får en helt ledig helg på tre veckor men det bryr jag mig mycket mindre om. Det kanske är bra för de som har barn i skolåldern eller gillar att gå på krogen så ofta som möjligt men det är inget för mig. Antalet arbetstimmar per år är detsamma med båda förslagen.

Imorgon bitti ska jag alltså stiga upp innan vår herre ens fått på sig kalsongerna och ta mig till "gruvan". Och det tar faktiskt inte emot så mycket. Det blir kul att träffa lite mer folk också. Måndagar brukar innehålla ganska mycket jobb så tiden lär gå fort fram till 14-tiden då jag går för att byta om och delta i rehab-gympan.

Det var lite si och så med mitt deltagande där under fjolårets sista veckor p.g.a krånglande rygg men nu har jag lovat mig själv att försöka vara med så ofta jag bara kan. Med start imorgon, alltså.

Det enda som kanske kan få mig att hoppa över det är väl om jag får tid på vårdcentralen i samma veva. Måste ringa dit och be om något starkare än den penicillinkur jag tar det sista av ikväll. Den tog bort värsta smärtan men ont gör det fortfarande även om det är uthärdligt. Men rodnaden och blånaderna på benen är kvar så antagligen var doktorn lite för försiktig när hon skrev ut medicinen. Kanske behöver jag inte ens åka dit för att få nytt recept, vi får se.

Ikväll är det dags för de två första att lämna Farmen i TV4 också. Jag har inte riktigt fått grepp om deltagarna ännu och bestämt mig för vilka jag gillar och inte gillar lika mycket. Men favoriten hos mig är förstås norrlänningen Jens som jag hoppas blir kvar länge.

Jag har också kommit på att om jag väntar bara en liten stund efter att det börjat i TV kan jag streama det till datorn och sitta här och kolla istället. Då slipper jag reklamen vilket jag tycker är guld värt för jag retar mig mer och mer på den för varfje år som går, känns det som.

Dessa klämkäcka röster som tjoar om hur bra deras produkter är och hur viktiga kunderna är för dem. Ta Telia, t.ex., ett av de företag som hamnat på min ogilla-lista. Fast jag är fortfarande kund och en jävligt bra kund dessutom.

Det är kanske 5-6 år sedan första gången jag skrev om dem här i bloggen och dagen därpå fick jag svar i kommentarsrutan från en representant för företaget att de gjorde allt de kunde för att korta ner sina telefonköer. Såna kommentarer har jag fått åtminstone två gånger till. Senast ifjol sommar. Och jag bara häpnar.

Jag menar... OM det vore så att de gör ALLT de kan... Hur kommer det sig då att de inte lyckats en enda millimeter på så lång tid. Nej, var ärliga istället och säg som det är - att ni gör allt ni kan så länge det inte påverkar företagets kostnader. Att ni hellre ger urkass service till era kunder.

För det är precis så det är. Vi, era kunder, fattar det så varför hålla på och hymla? Er räddning är väl att övriga aktörer på marknaden antagligen är likadana och då behövs ju inte rimliga telefonköer som konkurrensverktyg.

Men det där genomsyrar ju hela samhället och jag tänker ofta på den där kursen jag gick i nittiotalets början. Personlig kvalitet hette den och syftade till att utbilda oss så vår arbetsgivare skulle kunna bli certifierade enligt ISO9001. Som var viktigt ur konkurrenssynpunkt på den tiden. Allt över tre signaler i en telefonväxel var dålig service sa kursledaren. Dålig kvalitet. Undrar vad han gör idag... Och vad tycker han om verkligheten?

Nej, det måste vara mörkret, molnen, blåsten och januari som gör mig på så dåligt humör att jag börjar gnälla. Jag ska sluta strax. För den här gången.

Och.... en liten tröst är väl att det är bara lite mer än fem månader till midsommar. Undrar om jag jobbar då...

 

gun

12 januari 2020 19:43

Låter jobbigt med skiftarbete och hoppas du får igenom som du vill ha det. Troligen skulle du haft en starkare kur av penicillin. Kolla upp dig så du inte blir sämre.
gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Göran

12 januari 2020 19:50

Det ska jag. Tack för omtanken!

 

Telia Sverige

13 januari 2020 11:42

Hej!

Jag vet, vi har verkligen pinsamt långa köer just nu. Tro mig, vi har plockat fram den stora skämskudden.
Det är onekligen väldigt, väldigt många som kontaktar oss vilket gör att vi inte hinner svara alla inom den tid vi önskar.
Jag lovar att vi gör vårt bästa och jobbar vårt hårdaste för att hinna svara och hjälpa alla på bästa möjliga sätt.

Du kan alltid kontakta oss via sociala medier för att få hjälp med ditt ärende, tveka inte att skriva en rad där till oss!

Ha en fortsatt fin dag! /Lisa, Telia Kundservice

http://https://www.facebook.com/telia

Göran

13 januari 2020 11:47

Där kom det igen! Jag vidhåller att om man verkligen gör sitt bästa i så många år utan att det ger resultat så kanske man måste hitta på nåt nytt. Som ökad bemanning t.ex jag lovar att då blir det bättre. Det är bara enkel matematik!

 

wiolettan

13 januari 2020 21:40

Så jobbigt det låter med denna osäkerhetskänsla, att inte veta om arbetet.
Hoppas att din önska går i uppfyllelse. Kanske fler har samma åsikt som du, där på jobbet.
Det finns så många olika preparat då det gäller antibiotika, så de kanske måste prova sig fram.
Du fick svar direkt. Hur lyckades du med det? Med Telia. Läser de jämt din blogg.
Jag gick en charmkurs i slutet av 80-talet, tror jag det var. Men charmigare har jag nog inte blivit. Kanske klokare och mer diplomatisk med åren.

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Göran

14 januari 2020 07:00

Man blir ju det med åren. Samt mer o mer desillusionerad...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...

Har ni tänkt på att kungen har namnsdag idag igen?  Nej det är varken Carl, Gustaf, Folke eller Hubertus i almanackan. Men det är... DEN SEXTONDE!!! Jodå, jag vet att jag skrivit den förut en gång men eftersom jag kom på det så återanvänder jag d...

  Så har jag då äntligen fått träffa mitt allra första barnbarn. Min vackre dotterson Luis i sin bilbarnstol på golvet i mitt kök. De anlände i eftermiddags, de nyblivna föräldrarna med sitt lilla underverk. Och nu har jag fått hålla honom, snif...

Facebook kan vara roligt ibland och har jag inget bättre för mig kan jag ju alltid fördriva tiden med att spela Quiz Planet, frågesportspelet där man kan spela med sina nätvänner och tävla i kunskap. Eller kanske snarare en blandning av tur och kunsk...