Vi lever i ett nytt tidevarv sedan ett par dagar. Egentligen borde jag inte skriva ett ord om den där pandemin eftersom det redan finns miljarder andra världen över som gör det. Och inte har väl jag något att tillföra där...

Men skit samma, det får bli så ändå bara för att lufta ur skallen på konfunderade tankar och kanske hjälpa mig själv att se klarare på saker och ting.

Jag tillhör ju inte de där som får panik och börjar hamstra pasta, dasspapper, burksoppor och Bullens pilsnerkorv. Jag litar på att trygga Sverige fungerar ändå, även om vi har den där smittan här.

Att det finns domedagsprofeter som vill skrämma oss att tro att Corona är Guds vrede över ondskan hos människorna förvånar väl ingen med förståndet någorlunda i behåll. I nästa andetag säger de ju att Gud är god. En god Gud leder väl sina får in på rätt stigar istället för att plåga dem som straff?

Nåja, de får tycka vad de vill. Själv klarar jag mig bra utan låtsaskompisar som ingen människa någonsin sett.

Däremot är jag en aning förvånad att jag ännu inte hört någon av de där "Jag-är-inte-rasist-men-människorna" har hittat på ett sätt att skylla pandemin på muslimerna. Eller på judarna som väl står ungefär lika högt i kurs hos de där trångsynta typerna. Men det är kanske bara en tidsfråga.

Och även om jag också tror, innerst inne, att det kommer att blåsa över inom inte alltför avlägsen framtid så ser ju mina ögon också det jag hör radion berätta om varje dag. Hyllorna med pasta i närbutiken här var väldigt glesa när jag var inne igår. En arbetskamrat hade varit på Lidl igår och där var det helt slut på toalettpapper. När det gäller det sistnämnda (som ju blir lite besvärligt att vara utan om det skulle bli så) lugnades jag dock idag av någon högre chef vid fabriken i Lilla Edet som är en av de största i landet i den branschen. Han vågade t.o.m garantera i radion att det inte skulle ta slut på toapapper. Frågan är väl bara vad som händer om en sån fabrik drabbas hårt av smittan och inte har folk nog för att producera.

Nej, hamstring tycker jag känns lite panikartat och onödigt. Folk köper tydligen upp all alvedon/curadon/panodil etc. också vilket för med sig att några har giganstiska lager hemma medan andra som kanske verkligen behöver det inte kan få tag i det på länge.

Jag håller mig fortsatt lugn alltså. Men inte helt. Då coh då kommer tanken smygande att... Det kanske är hamstrarna som har rätt och jag som har fel. Kanske står jag där om en månad utan några reserver när butikerna är länsade på sitt innehåll och halva Sverige ligger för ankar i Coronafebern.

Om den dagen kommer så blir det ju första gången man är tacksam för sin övervikt. Jag har ju massor av reserver på min egen kropp som garanterat håller mig vid liv ganska länge bara jag har tillgång till vatten och lite, lite näring såpass att jag orkar släpa mig till jobbet. För om min arbetsplats stängs ner så startas den knappast upp igen. I vart fall inte på länge för det kostar miljoners miljoner att bygga nästan 300 nya smältugnar.

Så med dessa orosmoln som kryper på oss från Kina, Italien och några andra länder så struntar man väl i att Eurovisionfinalen är inställd liksom resten av hockeysäsongen. När t.o.m kungen talar till folket i rado förstår väl alla att det är på riktigt.

Så.... Är det domedagen som har börjat eller sitter vi om några månader och skrattar åt oss själva för att vi blev så skvätträdda av nästan ingenting? Den som lever får se...

Oavsett vilket så gläds jag över att jag ju faktiskt mår bra, har varken feber, hosta eller snuva. Och jag hoppas verkligen att också ni, kära ordbrukare, mår lika bra eller bättre i Tidaholm, Färila, Askersund och Pålsboda.

Vi ses! (Om inte coronan tar oss...)

JOOO, förresten... Är ni kvar? Kom att tänka på ett skämt på engelska jag hörde en gång apropå Corona (som ju inte bara var ett bageri i Sundsvall för länge sedan utan även är namnet på ett rätt blaskigt mexikanskt öl)

"-Corona? It´s lika having sex in a canoote.

-What do you mean?

-Fucking close to water!"

(med viss reservation för stavningen)