Denna lilla skylt hänger på väggen i mitt kök sen många, många år. En present från storebror med fru. Köpt från en konsthantverkare i eller i trakterna av Pajala. Visst är den bra?

Igår kunde jag läsa i lokalpressen att en hockeyspelare från mitt hjärtas rödvita Timrå IK gripits av polisen och nu misstänktes för narkotikabrott. Jag anade, och anar väl ännu, att han knappast sålt heroin för miljonbelopp eller odlat opiumvallmo i stor skala. Utan att det troligtvis handlar om några gram cannabis eller några uns kokain.

Båda anses ju som partydroger och är tydligen både vanliga och accepterade när kändiseliten festar till. 

Ganska fort hade jag också listat ut vem det handlade om eftersom djungeltrummor från flera håll talade samma språk. Då tändes hoppet i mig att killen ifråga snarast skulle träda fram och erkänna så ingen skugga ska falla över resten av laget eller föreningen.

Hur stort eller allvarligt det är har jag förstås ingen aning om men tror ändå att han kanske råkat bli avslöjad med en mindre mängd förbjudna substanser. Men ändå. Jag tänkte att det mest rakryggade vore att träda fram.

Det har han gjort nu. Och jag hoppas att detta var en engångsföreteelse. I så fall räcker det med att han gör några mål för klubben så kommer fansen att förlåta honom. Värre hade det kanske varit om han smugit undan och lagt locket på. Att han träder fram och erkänner offentligt hedrar honom. Det är det ju inte alla som gör...

Inom idrotten har skandalerna ju oftast handlat om dopingpreparat som "offret" inte förstår hur hen fått det i kroppen. Och den enda jag kommer på som trätt fram nästan omgående där var väl brottaren Tomas Johansson i OS 1984. Han fick och tog sitt straff i form av avstängning men kom sedan tillbaka och spelade rent under hela sin karriär. Så hoppas jag att det blir också för denne Timråspelare som förhoppningsvis handlat i ungdomligt oförstånd (han är bara 21 år gammal) och kanske fallit för grupptryck från dåliga kamrater. Han är ny i laget och jag har ännu inte sett honom spela och kan därför heller inte avgöra hur stor förlust det vore för laget om man gjorde sig av med honom.

Vilket också hänt ett par gånger i idrottens värld.

Men ledningen för klubben har varit tydliga med att de har en drogpolicy som de kommer att följa och jag vet att den är ganska lik den som tillämpas hos t.ex min arbetsgivare. Den går ut på att man ska erbjuda hjälp och stöd men också klargöra att det inte får upprepas. Det är missbruket som ska bort, inte missbrukaren själv.

Inom de närmaste dagarna lär pressen ha nosat reda på hur allvarlig förbrytelsen är och om det är som jag tror så blåser denna miniskandal över på någon vecka eller så. Tiden får utvisa.

Någon skogstur har det inte blvit idag men jag sitter ju här och bloggar på arbetstid. Visserligen parallellt med att jag är tillgänglig på de sätt jag ska vara så det kanske inte är någon grövre överträdelse.

Dessutom har ju även jag trätt fram offentligt här och erkänt mina gärningar så jag kanske också får förlåtelse.

Skogsresan ställdes in på förmiddagen eftersom det hällregnade i ett par timmar inatt men nu är solen uppe så kanske jag åker en sväng efter jag lagat och ätit spagetti och köttfärssås. Såvida jag nu inte tar ett glas rött till maten. Det är ju så förtvivlat gott till just den rätten.

Men i så fall... så är det ju en dag imorgon också! Trevlig helg på er, kära ordbrukare i Burträsk, Stora Skedvi, Ödåkra och Laholm.