Undrar just om jag omedvetet börjat med tillvänjning av pensionärslivet. Kröp o säng vid halv elva igår kväll och krängde på mig "grimman". D.v.s min "se-papp" (cpap=snarkmaskinen). Vaknade redan strax efter fem, tidigt som ju många pensionärer gör fast de skulle kunna sova till 8-9 om de ville och kunde. Som ganska många morgnar på sista tiden hade jag fortfarande masken på då jag slog upp ögonen. Och kände genast att det knappast var lönt att försöka somna om. Så jag tog en morgondusch medan morgonkaffet puttrade i bryggaren i köket och drack sedan dagens första kaffemugg framför skärmen här medan jag surfade runt på diverse nyhetsmedia.

Idag ska jag försöka komma ut lite mer än den senaste tiden. Jag har börjat så smått att tvinga igång kroppen med mer rörelse. Efter en lite omtumlande inledning av sommaren med händelserna på jobbet gick allt liksom lite i stå för mig. Apatisk är ett för starkt ord men lite handlingsförlamad kan man nog säga att jag har varit. Vilket fört med sig att konditionen är ännu sämre nu än förut.

Det måste såklart åtgärdas. Men vägen dit måste inledas lite försiktigt, jag är ju inte 25 längre. Så igår gick jag ut och knallade runt husen där jag bor i tre korta men ändå promenader. Jag behöver inte alls gå långt innan pulsen går upp och andningen blir snabbare. Så jag börjar försiktigt och startar med målet att ha minst 4000 steg på stegräknaren i min "aj-fån" då jag lägger mig på kvällen. Antalet steg ska sedan öka om än i maklig takt för varje vecka tills jag når åtminstone tiotusen. Flåset ska upp men jag inser att det tar lite längre tid att nå dit jag vill än det gjorde för 20-25 år sedan. Vilket ju var nästan alldeles nyss.

Tiden tycks rusa fortare och fortare för varje år äldre man blir. Ett år var ju en evighet då man växte upp och nu visslar det iväg så fort att man knappt hänger med.

Så jag säger det igen...; Hur kan timmar, dagar och veckor gå så långsamt när åren går så fort?

OS har rullat igång borta i Tokyo, ett år försenat. Satt igår och såg de svenska damernas seger mot Australien och imponerades av tjejernas andra halvlek framför allt. Lite tråkigt förstås att det skedde inför tomma läktare.

Mer folk var det på GIF Sundsvalls bortamatch i Landskrona, även om Coronareglerna ännu inte tillåter full publik. Men de som var där (nästan bara skåningar som höll på hemmalaget) var säkert nöjda för skåningarna nollade giffarna som inte heller den här gången kom upp i den nivå jag vet att de kan. Det är nåt som inte stämmer för dem, jag vet inte vad men något måste göras.

Annars... så var jag ute och övningskörde med sonen häromdagen och vi åkte upp en skogsväg som slutar strax bakom en liten oas i skogarna ovanför där jag bor. Svarttjärnen heter denna lilla idyll och ser ut såhär i mulet väder.

Där har endera kommunen eller någon lokal idrotts- eller friluftsförening ordnat till en fin liten grillplats som vem som vill får använda. Och man har väl förutsatt att folk sköter det snyggt, släcker elden efter sig och tar med sig sina sopor därifrån. Så man bli ju lite beklämd när det ser ut såhär på marken under de stockar som utgär sittbänkar runt eldstaden...

Det där är bara en del av det skräp några lämnat kvar åt någon annan att plocka upp eller åt skogens invånare att skada sig på. Tyvärr hade jag ingenting med mig att lägga det i så jag fick lov att låta det ligga. Men då vi åkte tillbaka dagen därpå såg jag till att ha med mig en soppåse och vi plockade upp skräpet.

Platsen ligger ganska avsides och jag har nästan aldrig mött barn eller ungdomar på stigarna som leder dit så det är med all säkerhet vuxna människor som bär skulden till nedskräpningen.

Det är tråkigt att se sådant missbruk av vår fina allemansrätt. Det är ett privilegium att få vistas fritt i vår vackra natur och jag kan tycka att vuxna människor borde förstå att ingen annan har till uppgift att plocka upp efter dem. Sååå jobbigt är det ju inte att ta med sig sina tomburkar, korvförpackningar, cigarettpaket och annat.

Därmed ska jag tvinga mig ut på dagens första mikropromenad för att sakta men säkert återställa konditionen.

Ha en härlig söndag, kära ordbrukare i Garphyttan, Väckelsång, Örsundsbro och Flen.

Vi ses! Förr eller senare...

 

wiper

26 juli 2021 10:49

Min man har en sån apparat som han haft flera år för sin sömnapné. Det funkar jättebra. Då är jag ingen vanlig pensionär för jag vaknar inte alltid tidigt utan kan sova till både 09.00 och längre ibland. Ja du konditionen går snabbt ner när man inte rör sig som förut. Jag tål inte denna tropiska värme så jag har promenerat för lite så nu måste jag ut igen

Det tar verkligen lite tid att få igång kroppen. Själv har jag gått på gym i flera år förut men sen kom corona så jag avvaktar. Håller med dig om att ju äldre man blir ju fortare går tiden. Det känns lite skrämmande

När du nämner Giffarna i Sundsvall så blir jag nostalgisk. Min familj kände Pekka Nordin som var en känd fotbollsspelare i GIF förr. Han hade även en Radio och TV butik i samma hus som vi bodde. Idylliska bilder på slutet men ingen höjdare när folk bara slänger skräp på marken

Jag vägrar själv plocka skräp efter andra för det hjälper inte utan man måste ha nån slags tillsyn med böter och sen lära barnen från grunden vad konsekvenserna blir av detta skräp

Ha det bra

http://wiper.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...

Har ni tänkt på att kungen har namnsdag idag igen?  Nej det är varken Carl, Gustaf, Folke eller Hubertus i almanackan. Men det är... DEN SEXTONDE!!! Jodå, jag vet att jag skrivit den förut en gång men eftersom jag kom på det så återanvänder jag d...