Onsdag har det hunnit bli i årets första vecka. En stillsam dag då jag egentligen inte åstadkommit så mycket mer än att se till att vi inte svälter. Det blev rödspätta som hittades i frysen och den räckte även till min yngsta dotter som hade vägarna förbi. Jag vet att hon älskar spätta med hemlagad remouladsås så det var ju tur för henne att det blev just idag som hon fick sin havererade bil såld.

Den har stått hos Magnus på verkstaden alldeles nedanför där jag bor sedan ett par månader. Den där s.k multiremmen gick av på motorvägen och delar av den fastnade i en remskiva så det mesta av rörliga delar inuti lär vara sönderslaget.

Och idag fick hon alltså napp på Blocket-annonsen av en sån där människa, med händer som kan laga och fixa. Mannen ifråga kopplade på sin biltrailer och körde ner från Kramfors, c:a tio mil, för att skaffa de där händerna nåt nytt att utöva sin magi på.

Troligen har han eller vet att han enkelt kan hitta en annan motor till den och då är den ett bra köp för den som vill ha en liten billig bil. Eller så är han en såndär riktig storfräsare som plockar ner motorn i mikrober och renoverar den ininfrån och ut. In i minsta detalj som Charles Ingvar Jönsson skulle ha sagt.

Dotra har skaffat en annan bil så jag tror knappast att hon saknar sin lilla blå Peugeot.

Till min egen ögonsten, den distingerat antracitgrå Madame Citroen har jag bokat tid för att få fixat det som bilprovningen inte var nöjda med. Magnus med personal får göra  jobbet och även "släcka" anmärkningarna så jag slipper att åka än en gång till besiktningen själv. På samma gång ska de få montera den ledljusramp som jag kom över i höstas via Blocket för nästan inga pengar. 200 betalade jag för den och min stamverkstads ägare höjde ögonbrynen då jag visade honom den. Jag lyckades tydligen köpa bästa kvalitet som marknaden erbjuder och han berättade för mig att när den är monterad kommer jag att ha "ett sjuhelvetes helljus".

Och det är väl aldrig fel, tänker jag i mitt stilla sinne.

Nu sitter jag här och medan fingrarna dansar över tangentbordet och präntar ner onödigheter så sysslar en annan del av min hjärna med att planera lite inför imorgon. Vem sa att vi män inte kan göra mer än en sak i taget?

Visst kan det vara skönt med en lite stillsammare dag ibland men idag blev ju faktiskt alldeles på tok för stillsam. Jag hoppas på hyfsat väder för då tar det emot mycket mindre inför tanken att gå ut genom porten utan ärende varken till bil eller soptunna utan bara för lite rörelse och frisk luft.

Jag har varit så vanvettigt trött om dagarna på sistone. Nästan som tiden innan jag fick hem min snarkmaskin. Får liksom perioder då jag bara måste luta mig tillbaka, sluta ögonen och ta en micropaus. Mer rörelse och frisk luft kanske hjälper lite grand men jag funderar också på att åka till en hälsokostaffär och köpa hem ett fastepaket. Det börjar bli längesen jag tog en fastekur nu och jag vet ju att de där dagarna brukar sätta lite mer fart i gubben.

Vad jag definitivt ska göra är att besöka min kurdiske frisör och be honom skala av yttersta lagret av vinterpälsen som växer som ogräs på min skalle. Imorse vid dagens första besök i badrummet blev jag nästan rädd av min egen spegelbild. Tovigt gråmelerat hår som pekade åt alla håll som finns. Så imorgon blir det maskinsnagg på sidorna och i nacken och handklippt kort upptill. Det ska bli skönt!

Och redan där har jag alltså mer än fördubblat aktivitetsnivån jämfört med dagens siffror. Kollade stegräknaren i min aj-fån förut och måste skratta åt mig själv. Skojar du med mig?, utbrast jag i min ensamhet. Enligt den hade jag inte ens gått tusen steg utan bara 914. Men det ska minst tredubblas imorgon!

Har jag tur så har Erikshjälpen öppet också, loppisen som ligger mitt emot frisörens salong. I så fall kan jag botanisera runt där ett slag bland all gammal lump som varit den enes skräp men kanske blir någon annans guld.

Min enda såskanna gick sönder för ett par år sen så kanske jag kan hitta någon som duger.

MEN... nu kom jag ju på att det skiter sig med frisör och loppis. Det är ju röd dag imorgon! Trettondagen är det och därmed stängt på båda etablissemangen. Så den delen av planerna får skjutas upp till fredag. Fär väl hitta på nåt annat då kanske. Vad det blir får vi väl se...

Se får vi också göra när jag dyker upp som en ubåt här nästa gång. För tillbaka kommer jag. Förr eller senare! 

Och om det sen ska ses som ett hot eller ett löfte är upp till var och en i den tappra flock som jag kallar mina ordbrukare. Tack till dig som läste ända hit! Du är en tålmodig människa. God Natt!