Farmartankar. Så kallas de där plåtcisternerna som jordbrukare har på gården med bränsle till traktorer och andra maskiner. Men ordet kan ju också användas om de funderingar som jag har i huvudet varje år vid den här tiden när Farmen sänds i TV4. För såklart åkte jag dit i år också och började titta.

Än så länge är det lite av smekmånad mellan farmarna och oss TV-tittare. De lär känna varandra och vi försöker sortera in dem vi ser i rutan och lära oss deras namn och egenheter.

De jag kände redan från första programmet att de stack ut lite och även ville sticka ut är Calle och Alex. Båda tycks vara unga män med egon som de inte riktigt fyller ut i mina ögon. Calle hade aldrig satt sin fot på en bondgård men funderade på att lura i de andra att han tillbringat barndomens somrar på sin mosters gård. Så att de inte skulle inse att hans kunskaper var lika med noll. Jag tror dock att han kanske ändrade den planen sen han blev storbonde ihop med Cissi. Hon tror jag kommer att kunna gå långt i år. Dels verkar hon kunna både teori och praktik och sen har hon en mognad som övriga i gruppen inte har hunnit skaffa sig. Men vi får se. Någon eller några kanske jag ändrar uppfattning om längs vägen, det brukar jag göra. Men jag lär säkert återkomma i frågan med tiden.

Det brukar ju ta någon vecka innan man liksom blir mer bekant med dem och dessutom tror jag att det är fler på gång in på gården också.I vinjetten skymtar flera personer som garanterat är en bra bit äldre än den besättning som startade serien så än har vi nog inte sett alla dletagarna.

Annars så är det inte bara Farmartankar i min skalle heller. Nej, jag sitter ju och väntar på samtal från Magnus på min lokala bilklinik där Madame Ciitroen är inlagd idag. De ska åtgärda och färdigförklara "tvåorna" från besiktningen.

Jag körde ner henne igår eftermiddag och börjar nästan bli lite otålig att de inte ringt ännu. Men... å andra sidan vet jag ju inte när de satte igång eller vilken tid det kan tänkas ta att byta ett bromsrör, slå loss den avtagbara dragkroken samt byta en packbox som läcker lite olja från motorn.

Aldrig har jag fått ombesiktning på oljeläcka. Och då ägde jag ändå i sex års tid en Volvo 245 från 1982. Och alla med minnet i behåll vet väl att när man, på den tiden, gick förbi en garageuppfart med en fuktig oljepöl så pekade man och konstaterade att de som bor här kör Volvo. De skulle liksom lämna lite olja efter sig på marken.

Hoppas också på att det inte ska dra iväg alltför våldsamt kostnadsmässigt så man bli alldeles ruinerad.

Nåja, det där har jag ingen makt över så det tjänar ju inget till att gruva sig. Det blir som det blir och det är ju bara att slanta upp vad det kostar.

Den kunde få ticka in nu snart, den där storvinsten vi alla går och drömmer om. Då köpte jag mig nog en elbil, tror jag. Jag har räknat ut att de borde bli billiagre i underhåll efter de har så mycket färre rörliga delar maskinellt sett.

Bromsar, belysning och däck slits ju som på en bensin- eller diselbil men en elmotor är ju så mycket enklare konstruerad. Och dessutom mycket billigare och lättare att byta ut den dag den eventuellt havererar.

Man åker också betydligt billigare räknat per mil i bränslekostnad. Men som elpriset skenar just nu är det väl kanske tvärtom inom något år.

Och det tack vare det kanske största sveket från politikerna mot svenska folket. Avregleringen av elmarknade för rätt många år sen nu. Konkurrensen skulle ge oss billigare elpriser sa de oavsett partifärg.

Men de glömde tala om att det inte är Sverige som är "marknaden" utan hela EU där det nästan överallt är dyrare att framställa eliktricitet än här hos oss. Så inte fanken blev det billigare. Tvärtom!

Men det har jag gnällt över förut så jag ska inte ondgöra mig mer över det idag. Utan jag bara avslutar. Nu!