... har gått sedan Sverige förändrades för alltid. Denna lilla trygga avkrok i norra Europa skulle aldrig mer bli sig likt efter att landets statsminister brutalt avrättats på öppen gata i Stockholm. Minns att man gick omkring i dagar, veckor med en känsla av overklighet. Det var så svårt att ta in att det verkligen var sant.

Nu finns det ju förvisso några som hävdar att det heller inte är sant. Privatspanare som påstår att det var ett iscensatt teatermord. Att Palme och hans fru byttes ut längs vägen från biografen och ersattes av två statister. Och att ingen dog eller skadades utan allt var bara ett påhitt för att dölja att statsministern var drabbad av aids.

Den teorin anser jag vara t.o.m ännu dummare än att Skandiamannen skulle vara skyldig.

Sanningen? Ja, den får vi väl kanske aldrig fram förrän år 2056 då sekretessen hävs för de delar av utredningen som ännu inte redovisats öppet. Om jag mot förmodan lever då så fyller jag 99 år det året och skiter förmodligen i vilket.

Dock tycker jag att det är märkligt att något behöver vara sekretessbelagt om man, som rättsväsendet hävdar, är säkra på att man löst mordet (Skandiamannen, alltså). Det är man ju så säkra på att utredningen lagts ner.

Jag har skrivit massor om den här saken och ganska nyligen dessutom. Men häromdagen såg jag en dokumentär som faktiskt syr ihop flera av de saker som jag ansett inte stämmer. "30 sekunder" heter den och finns att se helt gratis på SVT Play för vem som vill. Den förklarar hur både fru Palme och "Cheva-mannen" båda så tvärsäkert kunde peka ut Christer Pettersson. Man har hittat en kvinnlig bekant till Christer som bebrättar att han befann sig i krokarna för att köpa narkotika. Han chockades förstås av skotten och insåg genast att han, med sin bakgrund och historia, genast skulle bli misstänkt så det är ju inte så konstigt om han stack som en avlöning därifrån, Men innan dess hann han observeras av både Lisbeth och ett annat vittne.

Denna dokumentärs teori går också mycket väl ihop med den jag rekommenderade alla att se för ett par dagar sedan (Postum Humanitas på Youtube) där även polisspåret får sin förklaring. Ett spår jag själv trott en hel del på innan.

Nog om det, jag ska försöka att inte återkomma alltför ofta till det här. Men se gärna domumentären!

Februari tar slut idag och därmed är mina hatmånader över för den här gången. Jag vaknade igår morse med ljudet av vatten i rörelse utanför fönstren. Ställer alltid sovrumsfönstret på glänt en stund varje morgon och då möttes jag av ljudet av vatten porlande i stupröret utanför. Rann gjorde det även på marken nedanför av snö som smälte.

Och på bara några timmar hade det tinat så pass att gräsmattorna började titta fram ur snön. Jag tog på broddarna inför morgonpromenaden med min fyrbenta sambo. Men det visade sig vara onödigt för den is jag befarade var bara snöslask som skvätte runt våra skor och tassar. Jag tar inte ordet "vår" i min mun ännu men nog var det ganska härligt att ändå få en liten föraning om vad som komma skall.

Nu väntar jag bara på att Thea ska vakna och komma springande med glad svans och vilja upp i famnen för lite morgonmys. Hon har ett enormt behov av närhet och ömhet så jag har gjort det till en vana att lyfta upp henne i knät en stund varje morgon när hon har vaknat. För att försöka tillmötesgå hennes önskan och behov.

Dagen idag ska ägnas åt att tömma det extraförråd jag hyrt i många år i källaren. Det har använts för att förvara mina vuxna barns möbler och andra tillhörigheter. Men nu är det uppsagt och allt de inte längre behöver eller vill ha ska fraktas bort. En stor sängbotten och en byrå plus lite diverse smått och gott. Yngste sonen och min tama husmekaniker har lovat hjälpa till att bära och lasta den släpvagn jag ska hämta innan dess.

Sen ska jag, som varje år den här dagen, ringa storebror och gratta på födelsedagen. Han fyller 73 och är förstås pensionär precis som jag. Kvällen kommer att tillbringas i soffan med förhoppningen att mitt kära Timrå IK kan få ordning på skridskor och klubbor igen i dagens möte med Leksand på hemmaplan.

Därmed tillönskas mina kära ordbrukare en fantastisk tisdag i Hovmantorp, Hemavan, Rotebro och Nusnäs.

Vi ses! Förr eller senare...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...