Senaste inläggen

Av Göran - 11 augusti 2017 17:10

Ledig! Så in i helvete ledig!!! Strax efter fyraslaget hade jag bommat igen överallt, stängt ner telefonväxeln samt larmat och låst. Som Emil i Lönneberga nynnade jag för mig själv att; "Nu haver jag haspat, nu haver jag haspat, nu haver jag haspat precis överallt!"

Ni minns väl det "hysset" där han råkade låsa in sin ömma fader på dasset? 

Några dass låste jag förstås inte men förhindrade tillträde till dem utifrån med mitt haspande.

Nåväl. en minut över fyra drog jag min lilla  svarta tag över läsaren och valde "UT" på displayen som kommer upp när datorn identifierat en. Och "UT" bar det sedan! Ut genom snurrgrinden och ut på parkeringen där Madame Citroen väntade med ett leende på läpparna.            

Jo, men på något sätt tycker jag att Citroenbilar framifrån ser ut lite som om de ler.

Ett snabbt besök på Lidl blev det innan jag åkte hem. Några goda ostar inköptes och ska avnjutas i skymningen tillsammans med ett glas rödtjut eller flera.

Så nu ska jag äntligen få lite mer vila än en ynka helg. Sex hela veckor blir det. Med undantag för att jag lovat jobba när företaget firar 75-årsjubileum med Öppet hus för anställda och utomstående. Så om någon av ordbrukarna bor inom resavstånd så är ni välkomna till oss så får ni veta lite mer om hur man gör aluminium. Det blir rundvandring och en massa jippon plus att alla föranmälda bjuds på god lunch. Ja, jag tror mig våga lova att det blir god mat för Resturang Grankotten på Norra Berget i Sundsvall har aldrig gjort mig besviken. Och det är de som levererar maten!

Det blir ett besök på jobbet även den 30;e då jag har lovat att återvända till mitt förtroendeuppdrag och leda skyddsombudsmötet för skyddskommittéen. En kollega från annant skiftlag erbjöd sig i våras att vikariera för mig under tiden som jag jobbade dagtid och han gjorde det i juni. Men när juli månads möte skulle börja var han inte där. De hade ringt och ringt och när han till sist svarade sa han att han inte kunde komma för han befann sig i en sommarstuga 10 mil bort. Där hade han deltagit i en fest kvällen innan och var inte alls i skick för att köra bil på många timmar. Dålig stil, tycker jag, att först erbjuda sig att ta över ett uppdrag och sen inte leverera!

Så när avdelningschefen bad mig bryta ledigheten och återinträda i uppdraget sa jag ja.

Och fritiden räcker nog till ändå! För jobba på vanligt vis ska jag ju inte göra förrän den 23;e i nästa månad.

Planer finns. Både roliga och en del saker som tynger samvetet. Sådant jag borde ha gjort för länge sedan. Flera skåp ska städas ur liksom källarförrådet. Sist jag var därnere tittade jag på alla kartonger och annat som bara står där. Och antagligen kommer att fortsätta stå där tills jag tackar för kaffet och kilar vidare. Tar ner skylten, om man så vill eller också kan vi ju tala klarspråk och säga... Tills jag dör och någon annan ska ta över skiten.

Man spar ju på så himla många saker som man lika gärna kunde slänga eller ge bort till behövande. Jag har t.ex tre banankartonger fulla med julprydnader, juldukar och annat jox men jag använder ungefär hälften ur en av dem. Jag har fem eller sex papperskassar innehållande mina gamla vinylskivor. Det är hur många år sen som helst som jag ägde något att spela dem på Och om jag skaffar en sådan musikanläggning så ger jag mig fanken på att då spelar man dem inte i alla fall. Nu är vi ju vana vid det digitala, kristallklara ljudet och skulle säkert bli irriterad på knastret som alltid upppstod då skivorna åldrades. Senast idén jag hade för dem var att välja ut kanske sex stycken och sedan skaffa ramar och hänga upp dem på väggen som prydnader. Några klassiker som Beatles "Sgt Peppers" eller den där med ansiktena på bandmedlemmarna huggna i ett berg som Mount Rushmore med gamla USA-presidenter. Kanske någon med spektaulärt omslag på ett eller annat sätt. Nåja, vi får väl se vad det blir!

"Töm alla hyllor! Kasta! Ge bort! Ett vackert men enkelt hem..." Så sjunger Ulf Lundell i glädjerusiga "Gå ut och var glad". Kanske ska jag försöka tänka så. Risken är stor att det inte räcker ens med att fälla baksätet i Madame Citroen och lasta henne smockfull inför resan till Kretsloppsparken som soptippen numera heter. För nu ska här röjas!

För kanske 25 år sedan röjde jag mitt dåvarande förråd och fyllde dåvarande bil, en Volvo 245, så att den nästan sprack. På vägen till sopstationen kom jag på att secondhandbutiken Fyndlagret kanske kunde sälja något av det jag klassat som skräp. Och det kunde de! Drygt hälften av mina tilltänkta sopor såldes och jag kom hem med 800 kronor mer än när jag for. Men det går inte längre för Fyndlagret är nedlagt. Dessutom blev de med åren så kräsna så jag tvivlar att något från mina gömmor hade fallit dem på läppen idag.

Träningen ska trappas upp också nu när jag får så mycket tid att slå ihjäl. En resa till Sthlm har jag också funderat på. Ta en hotellnatt eller två och shoppa lite samt hälsa på dottern. Hon har sin fjärde bostad sen hon flyttade ner och jag har bara sett den första. Så tde börjar bli dags.

Dags är det också nästa helg för Selånger marknad och jag och min tama husmekaniker ska förstås dit och handla lite goda ostar från Åsberget i Jämtland samt den oblgatoriska renkorven och salamin. Torkat renkött ska heller inte glömmas och tunnbröd till sonen och dottern som bor hos mig. Däremot blir det nog inte så mycket kryddor i år. De jag köpte ifjol är nästan orörda så de får duga ett tag till.

Men just idag tänker jag göra absolut minsta möjliga. Kanske tar jag ett glas vin på balkongen om en stund. Kanske tar jag bussen in till stan och unnar mig några pilsner på haket där man alltid träffar folk från fabriken.

Skål och trevlig helg på er, kära ordbrukare! Vi ses under bordet!

ANNONS
Av Göran - 9 augusti 2017 17:27

"Tupparna" börjar blåsa upp sig och tävla om vem som galer högst och starkast. Själv försöker jag bestämma mig vem av dem som är mest galen. Vem ska jag vara räddast för? Trump eller Kim?

Och vem av dem låter sig först provoceras till riktiga våldshandlingar? 

Nordkoreas ledare har ju inte kommit till makten på deokratisk väg utan ärvt makten från sin far. Och att han älskar den där makten råder det väl inga tvivel om? De håller ju visserligen "fria" val i Nordkorea där folk får välja att rösta på Kim eller inte men någon demokrati finns förstås inte.

Så den intressanta gåtan är väl hur det amerikanska folket tänkte sist de gick till valurnorna. Undrar hur många som skulle röstat på Trump om det varit val idag!

Här hemma i ankdammen kacklas det ju också om ditten och datten. Knappt hade vi lugnat ner oss efter IT-skandalen så får förre finansministern för mycket innanför västen under en privat fest och går först omkring och greppar damer i skrevet och därefter hänger han ut petter-niklas och visar upp den både för den som vill och den som inte vill se.

Kommentar överflödig!

AB och Expressen slår förstås på stora trumman och Borg tappar några lukrativa uppdrag. Men jag är inte så orolig för honom. De där nissarna kommer alltid ner på fötterna, det går ingen nöd på dem. 

Någon kreativ polis gjorde också en polisanmälan för sexuellt ofredande. Bra tänkt för han ofredade ju alla på festen som såg eller blev klämda mellan benen!

Men... å andra sidan ganska onödigt att anmäla! För när man började prata med festdeltagarna så ville ingen prata om saken utom en dam som jag inte namnger. Men hon hade inget sett.

Så utan varken målsägande eller vittnen blir det svårt att komma vidare så nu är utredningen nedlagd. Någon som är förvånad? Hand upp!

Nä, jag tänkte väl det! De håller varandra om ryggen däruppe i toppen av societeten och om någon faller ur ramen efter ett par groggar för mycket finns inga läckor i skygglapparna.

Men det blåser säkert över snart och Borg får nya styrelseuppdrag eller någon annan välbetald sysselsättning där det inte är så noga med vanligt hyfs och folkvett. Han lär dock knappast bli aktuell för någon comeback om alliansen vinner valet nästa höst. Lika lite som den där moderaten som köpte sex och sedan avgick av personliga skäl.

När jag kollade i bloggens backspegel ser jag att idag för ett år sedan gick brandlarmet på jobbet. Då jobbade jag med 18-årige Rasmus som saknade erfarenhet av larm. Märkligt nog gick ett brandlarm även idag. Lika falskt som det ifjol på samma dag men det skapade förstås ändå lite action. Dock hann jag avbeställa brandkåren innan de hunnit sätta sig i bilarna och de fick återgå till fysisk träning, tumrullning, kortspel eller vad de nu pysslade med.

Men precis som förra året satte telefonerna igång att ringa och det formligen vällde in både lastbilsförare och andra från alla håll. Men vi lyckades hålla oss lugna och redde ut stormen rätt snabbt.

Två dagar återstår av min sista arbetsvecka som dagtidare. Imorgon har jag öppning på morgonen precis som idag och på fredag börjar jag senare men jobbar i gengäld till kl. 16.

Då, när jag scannar min tag över tidurets display och registrerar min hemgång är jag ledig ända tills den 21/9.

Nåja, nästan i alla fall. Jag har lovat komma på skyddskommittén i slutet av denna månad samt att jobba när företaget har "Öppet hus" den 26/8. Men då  handlar det "bara" om c:a fem timmar.

Ledigheten räcker nog ändå, känns det som.

Och kanske får jag bättre väder än de som hade semester på sommaren. Augusti är ju ofta varm och skön och även september kan vara njutbar. Planen är att försöka komma till skott med några av de måsten jag skjutit upp så länge.

Dessutom tänker jag fortsätta att  trappa upp min träning. En bit på vägen har jag kommit men inte så långt som jag hade hoppats vid detta laget. På måndag har jag tid hos min livsstilscoach för första gången sen början av juni så vi får väl se om hon skäller på mig. 5-6 kg har jag ju ändå fått bort...

Nåja, den dagen den sorgen! Nu ska jag gå och se efter om jag har någon låda i frysen med lämplig lunch till imorgon. De kära ordbrukarna tillönskas en angenäm afton och natt! Jag kommer tillbaka. 

Förr eller senare!

ANNONS
Av Göran - 6 augusti 2017 20:50

Biljetterna vrar slutsålda! Annars tänkte jag faktiskt åka in och se GIF mot Östersund på plats idag. Men det blev soffan som det brukar bli. Och jag måste ju beklaga våra motståndare idag för ÖFK blev blåsta på tre poäng idag av en svårt synskadad domare. Linus Hallenius i GIF närkampade mot en ÖFK-spelare strax utanför straffområdet. Båda föll i kamp om bollen. Fortfarande klart utanför linjen.

Men den så kallade rättsskiparen satte pipan i munnen och blåste väldigt bestämt samtidigt som han pekade på straffpunkten. GIF fick alltså en straff som de inte hade förtjänat och den sköt Marcus Danielsson i mål hur snyggt som helst. Så nu får väl giffarnas supporterklubb skicka honom ett brev med ett gratis livstids medlemsskap i Patronerna (GIF;s supporterklubb)

Sundsvall behövde den där poängen men jag är ju så gammalmodig att jag vill att poäng ska förtjänas. Och det gjorde de sannerligen inte idag. Det närmaste man kom Östersundsmålet var ett friläge av Peter Wilson men han missade bollen och sparkade ett stort hål i luften. Östersund däremot skapade chans på chans och spelade överhuvudtaget bättre än GIF matchen igenom. Så om någon ÖFK;are läser detta så ska ni veta att åtmnstone jag anser att ni blev rånade på tre poäng idag.

Nu kommer ni ju att klara er kvar ändå och det med god marginal. Och det förtjänar ni för ni spelar fin fotboll. En halvblind domare är ju inte så mycket att göra åt.

Giffarna däremot är illa ute i årets allsvenska. De är helt enkelt inte tillräckligt bra. Har varken tillräcklig spets eller bredd på truppen. Och nu rycker storklubbarna i både Erik Larsson (bäste giffare idag) och Marcus Danielsson (jätten i mittförsvaret och straffskytt idag). Ifjol var man i ett liknande läge och sålde av ekonomiska skäl både Runar Sigurjonsson, Pa Dibba och Stefan Silva under pågående säsong.

När man har alla de bästa tillgängliga kan man vinna matcher i allsvenskan. Men reserverna håller inte alls den klass som skulle behövas. Man har inga bänkspelare som kan gå in och göra skillnad och därmed kanske vända matcher.

Och inga pengar att tala om finns det heller. Så jag misstänker att GIF Sundsvalls alsvenska sejour närmar sig slutet. För ska man vända på det läge man har idag så behövs det nya spelare. Spelare som höjer klassen på laget, inga bänknötare, alltså. Men ledningen har gjort väldigt klart att det enda som kan få dem att värva är om någon bärande spelare säljs. Och fullt så attraktiva är knappast varken Erik Larsson eller Danielsson. De allsvenska konkurenterna vet ju att båda har utgående kontrakt och väntar därför tills säsongen är över då de inte behöver betala övergångspengar. 

För sån svintur som de hade idag med den feldömda straffen har man inte mer än max en gång per år...

Av Göran - 5 augusti 2017 08:53

Lördag morgon. Mitt i Sverige. I nätblaskorna läser jag om väärmeböljan Lucifer som plågar sydligare breddgrader än våran. Med temperaturer upp emot 46 grader!

46 grader! Bah! Det är ju vardagsmat för en värmehärdad smältverksarbetare. Men..., det förstås... När man jobbar i en varm fabrik kan man ju svalka sig i luftkonditionerade lokaler vilket såklart är svårare om värmeböljan finns överallt.

Men att läsa om den gör liksom att jag har lite mer fördragsamhet mot rådande väder utanför fönstren här hemma.

Där är det mulet, det småregnar av och till och termometern i köksfönstret säger 13 grader.

Men man får försöka tänka positivt! Det är ju tretton plusgrader åtminstone. Det kunde ha varit värre, alltså. Och vill jag gå ut finns det ju både kläder, paraply och gummistövlar att ta till som skydd mot väder och vind.

Just nu är det dock inte aktuellt att gå någonstans eftersom jag lyckats knipa en tvättid. Dessa tider på lördagar och söndagar är hårdvaluta eftersom de flesta i huset har dagtidsjobb. Därför ser jag fram emot att snart åter kunna förlägga såna nöjen till vardagar då konkurensen om tiderna är i stort sett obefintlig.

En vecka kvar som portvakt innan min härligt långa ledighet startar. Så nära men ändå så långt borta!

Annars så ska jag åka ut till storasysters stuga på middag senare idag. Storebror med fru från Luleå är på genomresa över helgen så det blir en syskonträff idag. Roligt eftersom vi inte så ofta ses alla tre.

Förhoppningsvis ska jag innan dess hinna åka till jobbet och köra ett gympass också så jag får ihop åtminstone tre även den här veckan. Jag hade ju öppningen på jobbet tre dagar men de två dagar då jag började senare tränade jag på morgonen båda dagarna.

En av de roligaste sakerna med internet är youtube, tycker jag. Nu kan det vara så att jag har lagt ut det här klippet förr men det gör ju inget för det tål att visas igen. Liksom en hel hoper andra med samma komiker....

Så... Gubbar och kärringar, jag ger er... OLA AURELL! (Med skönsjungande damsällskap i Sanna Carlstedt)



Tänk att någonting så enkelt och naturligt kan uttryckas på så många olika sätt och med så många metaforer!

Fortsatt härlig helg och sommar på er, kära ordbrukare i världens alla hörn!



Av Göran - 1 augusti 2017 20:40

Tänka sig! Efter sju sorger och åtta bedrövelser har jag äntligen min nya dator i drift. Och med tiden ska vi nog bli vänner, Hewlett & Packard och jag. Men det är ju så ovant med Windows 10, så mycket är så annorlunda mot Windows 7 som jag hade i den gamla burken. Den ligger numera i bagagerummet på min bil i väntan på att fraktas till Kretsloppsparken som stadens sopstation så vackert heter. Någon "park" liknar det absolut inte men ännu får man gratis kasta gamla möbler, elektronik, bildäck och annat. Så länge det är paketerat i genomskinliga påsar/säckar eller inte paketerat alls. I flera år har jag väntat på att de ska börja väga ekipagen som kommer och sen igen innan man får lämna anläggningen. Plus därefter slanta upp för det man kastat. Det är nog bara en tidsfråga.

Men åter till datorn!

Två veckor tog det smålänningarna i Växjö att byta moderkortet men idag kunde jag äntligen få packa upp. Tror ni att det funkade klockrent direkt?

I så fall så tror ni fel!

Efter att ha vridit händerna, slitit mitt hår och lagt pannan i djupare veck än någonsin förr konsulterade jag min datakunnige son. Som skruvade loss sidopåten till höger och konstaterade att tre kontakter inte satts tillbaka efter reparationen. Det ska HP;s serviceavdelning få veta imorgon!

Jamen, vad är det för ett jävla sätt att först låta kunden vänta i två veckor på en reparation som tar en fackman mindre än tjugo minuter och sedan bara packa ner skiten i kartongen och skicka den tillbaka? I min värld kontrollerar man varan efter reparation så man VET att allt fungerar. Så utan sonen hade jag väl fått skicka iväg den en gång till.

Jag visste väl nånstans den där gången för 25 år sedan att förr eller senare skulle jag få lite nytta av den där lilla knodden som jag bar mer än alla hans tre syskon tillsammans. Nu börjar kanske bärandet betala sig.

Augusti är här med allt vad det innebär. Senast till helgen ska jag ha tagit mig ut för att göra årets första inspektion av svampställena. Hoppas på ett bra år för Karl-Johan, det var några år sen sist. Givetvis mottages också blek taggsvamp, gula kantareller och diverse andra med tacksamhet. Orkar jag så kanske det blir en sväng imorgon kväll efter jobbet men eftersom jag har stängning är risken stor att jag är för trött.

Som nu!

Därför tar jag konsekvenserna av det och avslutar för tandborstning och sen en date med min kudde. Sov gott, kära ordbrukare i slott och koja världen över! Godnatt!



Av Göran - 29 juli 2017 21:04

Ibland blir man trött därför att man hållit ett högt tempo, haft lite för mycket att göra. Men igår kväll var jag totalt utmattad av att vara uttråkad. Den igår avslutade arbetsveckan har liksom gått på halvfart. Och stundtals inte ens det!

Vi är ålagda att kolla igenom in-och utpasserande firmabilar efter stöldgods, narkotika, bomber eller terrorister upp till ett visst antal per vecka. Denna kontroll klarar man oftast av på en halvtimme, vi brukar kolla 5-6 bilar per gång.

Men den här veckan var det timmar mellan bilarna ibland och det tärde svårt på tålamodet.

Det är såna dagar man frestas att hemfalla åt... (ska vi kalla det "kreativ bokföring?). D.v.s man skriver ner regnumren för några av de fordon som åker fram och tillbaka x antal gånger varje dag och sedan låtsas man att man kollat dem.

Fusk och tjänstefel skulle arbetsgivaren säga. Men... arbetsgivaren och dess representanter (och farbröder) behöver inte stå där i gassande sol, hällande regn eller hagel och drivis för att fylla nån jävla kvot TROTS att varken jag eller mina kolleger som jobbar där ordinarie någonsin hittat något misstänkt på de nio år vi gjort det där. Är det konstigt då att man inleds i frestelse att frisera siffrorna en aning?

Vi (kollegan Tanja och jag) roade oss under den gångna veckan med att läsa instruktioner och arbetsbeskrivning för vårt arbete, i den mån nu sådana gick att hitta.

Där stod bland mycket annat att vi ska kräva utandningsprov om en förare som vill in på området kan misstänkas vara alkoholpåverkad. Däremot stod inte ett ord om hur vi i så fall ska agera om hen blåser positivt. Så... jag hoppas att personen ifråga i så fall blåser mellan noll och noll komma två. 

Då blir det lätt eftersom ute i trafiken är 0,20 promille gränsen medan vår arbetsgivare har nolltolerans på området. Så då får de helt enkelt stanna på utsidan tills de är nere på noll. Men blåser de 0,21 eller mer så vet jag inte alls hur jag ska hantera det. Självklart får de inte komma in på fabriksområdet men hur ska jag agera för övrigt? Ska jag ringa polisen eller räcker det att jag håller dem utanför grindarna. Ofta står det en kång rad med bilar utanför porten nör man kommer till jobbet före sex på morgonen och då blir det ju svårt att bevisa att de har kört med alkohol i blodet. De kanske har festat till kvällen innan och inte hunnit förbränna det ännu.

Enklast vore kanske att agera som en polis i nån barn- och ungdomsbok jag läste som barn. Minns inte namn, bok eller författare men den polisen delade in mänskligheten i två grupper - Häktade och ännu icke häktade!

Alltså... INGEN är oskyldig innan motsatsen är bevisad!

Nej, vilken jävla gris man skulle tvingas vara då! Så jag fortsätter på min inslagna väg - att tro människor om gott tills jag får anledning till något annat.

Min spritt nya dator, som skickade på reparation hos en firma i Växjö för snart två veckor sedan, lyser fortfarande med sin frånvaro. Denna gamla laptop är ett klent substitut för en gammaldags hederlig stationär dator.

Jag får ringa firman på måndag och efterlysa burken. Då ska jag också åka på en loppis och titta om de har ett skrivbord som kan ersätta det jag har idag. Mitt gamla har gjort sitt för länge sedan och det är ett under att det inte redan rasat ihop totalt. Om jag hittar ett ska jag ägna måndagskvällen åt att städa och möblera om i mitt sovrum. Skulle velat tapetsera om också men det får vi spara med ett tag tills finanserna tillåter det.

Därmed tillönskar jag de kära ordbrukarna en fortsatt trevlig helg. Vi ses igen! När andan faller på...

Av Göran - 27 juli 2017 21:22

Sommaren rullar undan i en hiskelig fart. Snart slut nu även på juli månad. Och snart slut på mitt vikariat som portvakt och receptionist. Både skönt och vemodigt på samma gång. Skönt därför att jag snart bli ledig en ganska lång tid men även vemodigt eftersom jag efter denna långa ledighet ska återgå till mitt vanliga arbete i lååånga fabriken.

Jag gillar mitt sommarjobb eftersom jag möter så många olika människor och ställs inför så många olika problemställningar som ska lösas. Idag, till exempel, dök det upp en polsk tradarchaffis som hade familjen med sig i lastbilen. Och jag får inte släppa in passagerare på området och särskilt inte barn. Den här mannen hade sin fru och sin lilla dotter på gissningsvis fyra år med sig på resan från Gdynia och hit.

Tack och lov var han hyfsat bra på engelska så det gick bra att förklara för honom att frun och dottern måste stanna på utsidan medan han lastade sin metall. Jag visade dem in i foajén och talade om var toaletten fanns och de verkade nöjda med det. Men efter mannen kört in för att lasta sin bil och släp mindes jag att vi häromdagen fick en liten chokladkaka av en svensk chaufför som själv blivit bjuden på godis som vi fått av utländska förare.

Han satte upp en besviken min då han kom till oss och såg att vi inte hade något godis att bjuda på (skämtsant irriterad, såklart) och jag svarade att vi tyckte att det nu var hans tur att bjuda tillbaka. Så i måndags kom han igen och hade med sig en miniatyrchokladkaka av märket Marabou. Jag tog emot den och tackade men eftersom varken jag eller min kollega, Tanja, äter sådant så hamnade den i kylen.

Men idag då den lilla fyraåriga polskan hälsade på mindes jag chokladen och gav henne den. Och bara den glädje som strålade ur den lilla tjejens ögon och ansikte gjorde det värt besväret. Tänk att en så liten bit choklad kan göra en liten unge så lycklig!

Lycklig blev jag själv också när jag besökte bilprovningen i eftermiddags och fick Madame Citroen godkänd vid efterkontrollen. Bromsljuslamporna var förstås en piece of cake men larmen var jag på en verkstad igår och fick dem släckta av deras dator. Nog är det väl förjävligt att man ska måsta ombesikta fast det egentligen inte är nåt fel annat än nån dator-bugg som påstår att något är fel.

'Nåja, nu är det gjort och imorgon är det fredag! Så jag väljer att vara glad för det istället. Sedan har jag bara två veckor kvar att jobba innan min långa och välförtjänta ledighet.

Om vädret ser lovande ut kanske jag tar årets första svaamptur i helgen som kommer. Hoppas verkligen på ett bra år nu när jag äntligen har varmluftsugn igen och kan torka pepparriska, sandsopp och trattkantareller igen!

Trattisarna lär väl låta vänta på sig åtminstone en månad till men gula kantareller, blek taggsvamp, Karl-Johan och diverse andra soppar kan mycket väl vara plockfärdiga.

Men innan dess ska ännu en arbetsdag klaras av. Har stängning imorgon och börjar jobba först kl. 7;24 och arbetar sedan till 16:00. Sedan är det helg!

God helg till er också, högt vördade ordbrukare i slott och koja, världen över! Vi ses! När andan faller på....

Av Göran - 21 juli 2017 20:36

Den ryska björnen föll ikväll. Med 0-2 mot våra svenska tjejer. Ja, jag pratar förstås om fotbolls-EM för damer som pågår just nu i Holland. Och svenskorna vann utan att direkt imponera. Hade alla spelat på toppen av sin förmåga hade de kunnat vinna både två och tre gånger så stort. 

Å andra sidan spelade de precis så bra som de behövde för att bärga tre poäng och det räcker ju. Skösnpelet, finliret kan vi spara till kampen om medaljerna. Jo, jag tror att vi kan gå riktigt långt i detta mästerskap. Och framför allt så unnar jag inte bara spelarna utan fotbollslegenden Pia Sundhage den framgången. 

Som spelare var hon outstanding. Som coach har hon vunnit det mesta som går att vinna, om än inte med vårt eget landslag utan som förbundskapten för USA.

Och häromkvällen vände lilla Östersund upp-och-ner på fotbolls-Europa genom att slå ut självaste Galatasaray ur kvalet till Champions league. Vem hade tippat på det när de gjorde entre i allsvenskan förra våren. Det de har gjort saknar motstycke i svensk fotbollshistoria, deras engelske tränare borde väl nästan stå staty på torget i Östersund. Det ryktas om att många vill se honom efterträda Ewert Ljusberg som president i republiken Jämtland.

Mer fotboll blir det imorgon då mitt lag i allsvenskan  åker till Halmstad för att möta HBK. Det är precis mitt i serien nu och vi går in i andra halvan. Förra helgen möttes lagen här på idrottsparken (som arenan tillfälligtvis kallas tills de hittar en ny huvudsponsor efter Norrporten). Då vann GIF med 1-0. Det låter inte mycket men jag var aldrig orolig efter att målet blev till. Tyckte att det var klasskillnad mellan lagen. Därför har jag också gott hopp inför morgondagen, tror att giffarna mycket väl kan vinna borta mot Halmstad.

Annars... så har en arbetsvecka tagit slut idag och jag har "bara" tre veckor kvar innan jag får min långa kompensationsledghet. Det råder liksom lite sommarstiltje långa stunder på jobbet om dagarna och vi som jobbar ihop i portvakten har gott om tid att prata om både det ena och det andra. Man lär känna varandra ganska väl när man jobbar sådär tight ihop. Jag har också förstått att för tjejerna som jobbar ordinarie där så blir de lite trötta på varandra efter att ha jobbat ihop varje dag i 46-48 veckor av årets 52 vilket gör att jag känner mig lite extra välkommen när jag får rycka in där eftersom det för dem blir något av ett avbrott i tristessen, vardagslunken.

Vi skojade lite om det idag och jag sa att det var ju tur för Annika att Tanja kom tillbaka från semestern så hon slapp stå ut med mig mer än fyra veckor.

Vi skrattar mycket om dagarna. Oavsett vem av dem jag jobbar med. Men jag skulle ändå inte söka om en av tjänsterna blev ledig. Inte för att jag inte vill jobba ihop med damerna som är ordinarie nu utan för att jag inte vill ha deras chef annat än tillfälligtvis. Han är omåttligt impopulär hos dem och jag förstår dem efter vad de har berättat för mig. Själv har jag en helt annan relation med honom - det funkar hur bra som helst! Det beror troligen på att han står i något av en beroendeställning gentemot mig, han behöver att jag ställer upp när det krisar och då har han liksom inte riktigt råd att göra sig ovän med mig. Men det kan också bero på att jag är man liksom han och det är väl just den biten jag ogillar.

Plus att han är så auktoritär. Nästan lite militärisk - tycker om att peka med hela armen. Såna chefer har jag haft förut och ingen av dem har varit särskilt lyckad.

Även om jag tycker lite synd om de som måste ha honom som chef 365 dagar om året så är det inget jag kan göra något åt. Och därför lägger jag heller ingen större tankemöda på saken. Tre veckor till, sedan återgår jag till skiftarbete efter att jag har vilat och slagit dank i en dryg månad.

Onsdag och torsdag hade jag det senare passet (stängning) och båda dagarna lyckades jag tvinga mig till ett pass i träningslokalen innan jobbet. Och det börjar ge resultat. 7 kg minus sedan midsommar. I min ålder tror jag att man ska vara ganska nöjd med det. I yngre år gick det fortare att gå ner i vikt men det är bara att konstatera att man inte är 25 eller ens 35 längre. Utan saker måste få ta sin tid.

Liksom bloggandet... Det tar också sin tid men fan vet väl om någon blir så mmycket lyckligare av det jag kladdar ner här på bloggen. Men å andra sidan... Vem fan bryr sig?

Ha en härlig helg nu, kära ordbrukare! Om jag vaknar till kanonväder imorgon blir det en rejäl skogstur med gåstavar och regnar det så blir det ett mördarpass i gymmet med en bastu efteråt.

För övrigt... är det mig en gåta att Trump fortfarande sitter kvar. USA, vad väntar ni på?

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Blogkeen
Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se