-Hä ä lördag idag, gumman min, sa gubben förhoppninsfullt men gumman fräste genast ifrån

-Jo, hä kan du inbill´däj. Men hä bli´nt någe utav mä dä! Bara så du vet!

Så kan det bli. Lördag är det pavsett vad som blir av och inte. Efter en mulen morgon ser det ut att skina upp ute och jag hoppas på en fin dag. Planer har jag inte några speciella men det ger sig väl, tänker jag.

Den blommande hägg jag skrev om för någon vecka sedan är nu utblommad men jag väljer ändå att ge er en repris på Lundellsången som handlar om just den här tiden på året. Bara för att jag tycker så mycket om den tiden men även den här, i mitt tycke fantastiska sången...

Morgonpromenaden idag förlades till en lite annan sträcka än den vanlige. Det var då jag fick inspirationen när jag såg den ymnigt blommande syrenen som står i en villaträdgård alldeles i närhetn av mitt hem.

Så jag trevad i fickan efter telefonen för att ta en bild men fickan var tom.

Första tanken var att jag måste ha tappat den. Så jag vände och gickc tillbaka samma väg. Inte en människa syntes till och ingen telefon heller. Så ag intalade mig att jag måste ha lämnat den kvar på skrivbordet.

För hade den ramlat ut bröstfickan på skjortan medan jag plockade upp Theas lämningar borde jag ha märkt det.

Och mycket riktigt, den låg här på skrivbordet då jag kollade.

Så då kollade jag mitt bildarkiv och såg att den gamla bilden fanns kvar

Ganska maffigt, eller hur? Doften kändes på flera meters avstånd och talade om för mig att nu är sommaren snart igång på riktigt. 

Det visste jag väl egentligen för under veckan som gått har jag sett säkert 15-20 gamla amerikanska femtiotalsbilar och lika många motorcyklar. Och det är väl nästan det enda från USA som jag tillåter mig att gilla och beundra.

Jag vet snart inte vad jag ska tro om varken makten eller folket därborta. För deras nyhetsmedia går ju inte att lita på. Av de stora "drakarna" är en del Pro-Trump medan andra är Anti-Trump.

Och nyhetsflödet blir därefter. Hans anhängar publicerar inget som kan vara till hans nackdel och vice versa med motståndarsidan. Så vem f-n talar sanning???

Svaret på det tror jag är INGEN! Eller också BÅDA!

Det känns allt mer som om sanning inte längre är något absolut exakt. Utan man talar om "min" eller "din" sanning.

Tänk, jag har alltod fått lära mig att det bara finns en sanning.

Så fick Elon Musk sparken av Trump eller deserterade han från ett sjunkande skepp??? Fanns Trump på kundlistan hos den där Epstein som dev sexhandel med minderåriga inblandade???

Ska Trump krossa Musk eller blir det tvärtom?

Sannerligen så vet jag varken ut eller in.

Men det är väl egentligen inte något nytt fenomen. Varken där eller här hos oss. Våra största mediabolag stöttar ju makten istället för att kritiskt granska den. Det är väldigt ont om grävande journalister idag.

Alltså såna som är beredda att nästan gå på glödande kol fär att tvinga fram sanningar.

Jodå, vi har väl fortfarande både Uppdrag granskning och Kalla fakta plus några till som vill verka som om de granskar makten. Men de håller ju till på bakgårdarna, i kommuner och regioner och nere hos fotfolket.

Den nationella makten tycker jag inte att varken de största tidningarna, SVT, SR eller TV4 granskar ordentligt.

Snarare verkar man hjälpa till att dölja det som kan vara besvärande för sittande regering än att draa fram deras skumraskaffärer. Precis som i USA.

Och kanske är det likadant i hela världen, vad vet jag?

Under 2023 då jag deltog aktivt i foolkrörelsen som krävde stopp för särbeskattningen av 110 000 människor bara för att vi råkade vara födda "fel" år lärde jag mig saker. Att INGA politiker tar ansvar för sina beslut utan skyller allt på sina företrädare. Allt är den förra regeringens fel.

Våra skenande matpriser, inflationen och arbetslösheten på en halv miljon människor är S-regeringens fel enligt Tidö-trojkan. De har alltså regerat i tre år utan att regera och göra nåt åt tidigare ministräens klanterier.

Hur smickrande är egentligen det för deras egna insatser kan man undra.

Och åsikterna hos alla partier tycks ha förskjutit sig närmare SD. Framför allt hos regeringspartierna förstås men även S och C har närmat sig dem rätt mycket när det handlar om lag och ordnong samt förstås invandringen.

Jag kan inte fatta den där övertron alla verkar ha att hårdare straff ska lösa någonting.

Vi har ju reedan skärpt en massa straff utan att det märks på statistiken.

Och om det vore så att mängden och grovheten på brotten i ett land hade nåt samband med straffens hårdhet så skulle väl USA knappt ha någon kriminalitet överhuvudtaget?

Jag menar... där kan man ju dömas till flera hundra års fängelse och även döden i vissa delstater.

Om man på fullaste allvar inbillar sig att någon, i gärningens stund, står och kalkylerar med vilket straff det kan bli om man åker fast så har en en hel del att fundera över...

"Nja... 150 år kunde jag väl klara men 200 blir nog för drygt så jag avstår från att skjuta den jäveln!"

INGEN, funderar över sånt innan man dödar en annan människa. Jag gissar att 99% av dem helt enkelr kalkylerar med att de inte åker fast.

Jo, jag VET att jag skrivit mycket av det ovanstående förut och inte bara en gång heller.

Så för att inte plåga er mer så ska jag avrunda och gå ut och vänta på vännen Hans som skulle ut och handla och erbjöd migt att åka med. Och billös som jag är så tackade jag ja,

Ha nu en trevlig lördag och helg, kära ordbrukare i Sangis, Frösunda, Alsike och på Fårö.

Vi ses