Alla inlägg under mars 2017

Av Göran - 30 mars 2017 20:08

Madame Citroen har fått en renande vårdusch. Och det till ett starkt rabatterat pris. Det är ju nämligen så att varje gång det kommer en båt med aluminiumoxid till kajen vid min arbetsplats så sprids damm över parkeringen och bilarna som står där. Fram till förra året har facket gått in och klagat vid de värsta läckagen och företaget har då ordnat tvättbiljetter hos en närliggande mack för det enstaka tillfället. Aluminiumoxid är en råvara som är absolut nödvändig för att framställa metallen vi gör. Den används även som slipmedel inom andra grenar av industrin och då blir de tju lätt att förstå vad den kan göra med lacken på en bil. 

Så ifjol sommar gjordes en deal med bensinbolaget att samtliga anställda får köra sina bilar genom snabbtvätten för halva priset. Alltså som mest 148 kronor för "värstingprogrammet" med underspolning, vaxning, hjultvätt och jag vet inte allt. Jag bara visar legitimation och uppger mitt anställningsnummer. När de kollat i sin lista att det stämmer får jag min tvättbiljett och kan ställa mig i kön till tvätthallen.

Bra lösning, tycker jag! Däremot ska det bli intressant att se hur det går för den bilfirma som håller på att bygga en ny flott bilhall strax väster om fabriken. Åt det håll som det oftast blåser (från havet, alltså).

Kan de komma och kräva ersättning för sina vräkigaste vrålåk? Firman säljer främst BMW och Chrysler så det är ju inga Trabanter från 70-talet precis. Eller hävdar min arbetsgivare då att "vi var här först, ni skulle ha kollat upp platsen bättre!". Nåja, det lär väl visa sig...

Softat en hel del idag också. Gick ju av natten igår morse och sov inte så mycket. Sedan tvättade jag hela eftermiddagen så det blev inte alls sådär vilsamt som det annars ofta blir efter sista natten. Men det har jag tagit igen med råge idag. Jag har latat mig så t.o.m Kronblom skulle titta beundrande på mig. Ni vet han, seriefiguren från fyrtiotalet som helst låg på kökssoffan.

Min enda arbetsinsats bestod väl i att laga middag. Som iofs tog några timmar i anspråk men inte ansträngande ändå.

Kokade en fläsklägg på morgonen och gjorde sedan rotmos till den då de tblev middagsdags. Och det är ju tur att jag uppskattar det själv för ingen annan gör det. Dotra har jag iofs inte sett till idag, antar att hon är hos pojkvännen. Och sonen ville inte ha. Men... det är ju deras förlust och min vinst! Efter att ha ätit mig mätt blev det även två ordentliga matlådor till frysen. Imorgon tror jag att jag ska göra laxpudding eller bondomelett.

Sist ska jag bjuda på en lite ovanligare Lundell-inspelning. Både till formen (han kompas av Göteborgs filharmoniker) och låtvalet. Inte så många utanför kretsen av trogna faans känner till den här fantastiskt vackra sången. 

Så... håll till godo!



SÅÅÅ... kan Lundell också låta!

Annars anser jag fortfarande att Donald Trump borde avsättas! Det tror jag att Lundell också tycker!

Av Göran - 24 mars 2017 20:45

Fredagkväll råder över Sverige och de flesta med jobb har "hela helgen på sig" med att göra det där man inte hinner eller orkar. För några är det precis tvärtom. Vi på skiftlag 5 som stämplade ut i söndags morse och har kunnat stå och hånflina åt er andra hela veckan när ni åkt/gått till jobb och skola. Men nu är det ombytta roller - nu är det vår tur att tvinga kroppen i rörelse bort från lakanen och kudden, den kära, imorgon bitti. Tidigt! Ja, så tidigt att det är väl tveksamt om vår herre fått på sig kalsongerna ens.

Så nu står det världen fritt att hånflina åt oss istället. Om ni vill.

Men det kan också vara den sista helgen jag jobbar på ganska länge. Verkschefen vinkade in mig igår i samband med skyddskommittéen och erbjöd mig ett tillfälligt arbete som ska utföras fr.o.m "snarast-möjligt" och fram till början av juni. Det kommer att betyda att jag jobbar dagtid från den dag då min chef släpper mig och jobbar med det nya fram tills att jag övergår till portvakten där jag ska jobba hela sommaren. Jag har tackat ja av en för många kanske konstig anledning. Verkschefen berättade ganska ingående vad han förväntar sig av mig och på ett par punkter kände jag mig tveksam om jag klarar av det eller ej. Därför sa jag ja. Kände att det kanske är just en utmaning jag behöver för att tända till igen. Jag tyckte mig också ana mellan raderna att det kan hända att uppdraget förlängs efter sommaren.

Men då vet jag ju om jag klarar det och hur jag trivs med det också så det tar vi ställning till då.

Fördelen med dagtid är förstås att man får sova på natten som VH (Vår Herre) designade oss för då han formgav oss en gång i tidernas begynnelse. Det är också lättare att ha ett socialt liv men ack så lite ledigt.

Skulle de dock komma på att permanenta tjänsten sedan så får de nog hitta någon annan för jag tvivlar på att de vill bettala den lön jag, i så fall, skulle kräva. Totalinkomsten på skift är ju sju/åttatusen högre än på dagtid och jag har ingen lust alls att tjäna mindre pengar.

Idag har jag varit inne på gästkontoret på fabriken och skrivit protokoll från gårdagens möte. Därefter en sväng till Willys för att passa på att köpa några bitar karré för 29;90. Glömde dock bort att handla prästost eller Grevé för 49 kronor men jag har ju helgen på mig innan det blir ny vecka.

För övrigt har jag softat bara! (Visst låter det MYCKET bättre än att säga att man latat sig eller slöat?)

Passa på att softa ni också, kära ordbrukare, om ni är lediga över helgen i Karesuando, Katthammarsvik, Oxie, Söderbärke och Vingåker. Och... Trump har fortfarande inte vunnit  nåd hos mig. Avgå!

Av Göran - 22 mars 2017 20:34

Kurs hela dagen idag. Och... jag är tröttare än efter 12 timmar i fabriken. Därför ska jag snart uppsöka min kudde och försöka få någon timme innan det är dags att åka och hämta dotra från jobbet. Hon slutar en timme efter midnatt så bussarna har sagt godnatt då för ett bra tag sen. Bra om jag kan sova lite innan dess för det blir ingen sovmorgon imorgon bitti heller. Igår natt höll jag mig vaken tills det var dags och kanske är det det som jag betalar priset för nu. Det blev bara fem timmar då och det är kanske i minsta laget.

Kursen handlade om att arbeta med projekt. Att leda och driva projekt på arbetsplatsen och att delta i projektgrupper. En man i min ålder och en dam på kanske 30 skulle vara våra kursledare men det blev till sist en one-man-show.

Vi hade några kortare grupparbeten men en stor del av tiden var det mer som ett föredrag av Anders, som den manlige kursledaren hette. Så här efteråt kan man fråga sig vad hans kollega egentligen gjorde där för på hela dagen hörde jag henne bara svara ja och nej på två direkta frågor. Jag hade förväntat mig att de skulle dela på jobbet.

Jag är alltså inte särskilt nöjd med min utbildningsdag.

Dagens mest positiva minne var lunchen. Den åts på ett av stans bättre ställen som heter Opus. Ingen slafsig buffé utan söta servitriser som tog upp beställningen vid bordet. Det fanns ett tiotal rätter att välja på och jag åt något som jag aldrig smakat men alltid velat pröva. Sjötunga Walewska hade de och det var riktigt gott även om jag hade hört att det ska serveras med sparris och hummer. Någon sparris såg jag inte till och ingen hummer heller. 7-8 små kräftstjärtar från burk fick ersätta hummern men det var riktigt gott ändå.

Vi blev bjudna på maten av företaget men då jag lämnade restaurangen tittade jag på den inramade griffeltavlan bredvid dörren där menyn stod. Samma meny som vid bordet och längst ner stod priset. Jag såg ju klassen på maten de andra åt och vid de andra borden också så jag förväntade mig att det skulle kosta betydligt mer än på de ställen jag äter om jag äter lunch ute. Men priset var 100 kronor och däromkring ligger ju de flesta så dit går jag nog fler gånger har jag en känsla av.

Sen... kan jag ju inte gå förbi dagens tråkiga nyhet att Sven-Erik Magnusson till sist förlorade striden mot cancern.

I min tidigaste barndom var han min första idol. (T.o.m före Hep Stars-tiden!) Så jag hedrar honom med klippet från youtube nedan. Texten skrevs som dikt av min släkting Gustaf Fröding, kusin eller tremänning med min morfarsfar. Jag minns inte säkert vilket men det spelar ju ingen större roll... Musiken tror jag Sven-Erik själv har gjort.



Om jag har någon favorit bland deras låtar så får det bli den här i konkurrens med "Så många mil, så många år".

Därmed tackar jag mina kära ordbrukare om ni orkade läsa ända hit. Nu är det i alla fall över!

Och... håll med om att Donald Trump borde avsättas!

Av Göran - 21 mars 2017 08:25

21/3. Ja, så heter den, låten jag lagt ut flera gånger förut på denna dag. Många tror att den heter "Dansa utan skor" men så är det alltså inte. Däremot kan du med fördel göra just det när du klickat på "Play". Varsågod!


Sådärja, då har vi dansat in våren. Här på Sveriges midja tvekar den fortfarande litegrann men nog är den på G.

För övrigt... Anser jag som förut att Donald Trump borde avsättas!

Av Göran - 19 mars 2017 21:18

Rockens förfader Chuck Berry har gått ur tiden och generation 1940-70 har sorg. Men om man tänker till en liten aning så kanske vi snarare ska vara glada att han fick ett så långt liv. Hur många i den branschen blir 90 år? Eller ens 60?

Nej, skrämmande många i artistfacket lämnar långt, långt i förtid.

 Varför? Stress? Droger? Alkohol?

Jo, jag tror att dessa saker är starkt bidragande till att så många artister, skådespelare m.m går bort alldeles för tidigt. Någon sa en gång att konstnärer är människor med känsliga själar. Därför behöver många av dem en tillflyktsort där de får vara ifred och den hittar man kanske ibland i ruset. I det destruktiva livet! Nu vet ju inte jag om "Chucken" var någon renlevnadsman eller ens måttlig med njutningsmedlen. Eller om han bara hade tur att få leva så länge. Som min farfar som både rökte och snusade sedan tidiga tonår och inte spottade han i glaset heller. Han blev dryga 80 men var född i det gamla fattigsverige år 1900 så det kanske är som att bli 90 idag.

Nej, i likhet med de andra riktigt stora så kommer Chuckens verk att leva i århundraden om inte för evigt. Musiken dör aldrig! 

På jobbet natten till idag diskuterades huruvida det är vår eller inte. Snön är nästan borta och det var plusgrader ute för andra natten på raken. Men jag påstår nog att än dröjer det några veckor innan Gumman Tö kan utropa sig till segrare över Kung Vinter och stampa ner honom i jorden så tussilago och vitsippor kan komma upp. Arbetskamraten P som är en klurig man med mycket humor sa att visst måste det väl vara vår, det är ju alldeles gult i slänten utanför balkongen vid vår matsal. Nu var det ju inte tussilago han menade utan slänten är gul av cigarettfimpar...

Där står en ganska stor behållare avsedd för dessa cigarettrester men när den är full kastar rökarna sina lämningar överallt. Men "Det som göms i snö kommer upp i tö..." som Robert Broberg sjöng en gång.

Det är egentligen egendomligt det där att rökare aldrig tycks märka när askfatet är fullt. Tidigare fick man röka på själva balkongen men det ändrades för några år sedan eftersom röken då tränger in i lokalerna. På den tiden var det alltid jag och några andra icke-rökare som tömde den. Om du, som jag, är icke-rökare så vet du ju hur vedervärdigt en full askkopp luktar. Jag tror aldrig jag såg en rökare tömma den.

Men de känner ju förstås inte heller lukten på samma vis. Jag minns ju ännu när jag själv slutade röka för snart 40 år sedan. Det skedde på Valborgsmässoafton och då jag ungefär två veckor senare återfick fullt luktsinne spirade ju naturen och jag kände dofter jag inte upplevt sedan barndomen. Det gjorde upplevelsen mer positiv och bidrog säkert till att jag klarade av det. Jag feströkte någon gång ibland de första 15 åren men sedan 1994 är jag helt rökfri. Risken att jag ska börja igen är minimal om inte obefintlig eftersom jag avskyr lukten av cigarettrök.

Pipa är en annan sak men nästan ingen röker ju pipa nu för tiden.

Söndag kväll är det och jag har snart avverkat första dagen av min frivecka som började klockan sex imorse. Den blir inte ograverad för jag ska på en kurs på onsdag, hela dagen, och dagen därpå är det skyddskommitté igen.

Och imogon är det tvättdag. Skönt för det börjar bli tomt bland mina skjortor. Bäddat rent i sängen har jag redan gjort så det ska bli skönt att få krypa ner mellan rena lakan om ett tag.

För övrigt... så anser jag ännu att Donald Trump borde avsättas!

Av Göran - 16 mars 2017 21:04

Inga stora events men totalt sett en ganska bra dag. Som har gått i helt i skyddets och säkerhetens tecken.

Först ordinarie arbetsplats i sex timmar som jag tillbringade en stor del av tillsammans med skiftlagets nye medarbetare som började idag. Han har funnits i företaget i några år men jag kände honom inte alls innan. Men de första timmarna imorse kamperade vi ihop medan jag gav honom hans första skyddsutbildning. Nu vet han var alla brandlarm sitter, var nödutgångarna finns samt hur man undviker att kortssluta mellan ugnsraderna. Vi snackar 160 kA (eller 160 000 Ampere på renare svenska) så att kortsluta där är inget man vill för då...Då smäller det rejält!

Efter en liten fikapaus gick vi sedan skyddsrond på mitt förslag till chefen eftersom jag tyckte att det ger lite mer information om hur vi jobbar med skydd och säkerhet.

Därefter var det möte i den centrala skyddskommittén, företagets högsta beslutande organ för allt som rör skydds- och miljöfrågor. Ett ganska bra möte dessutom. När det var över hade jag ett mer privat möte på tre man hand med vår personalchef och säkerhetschefen som också basar över portvakten. Där erbjöds jag att få vara sommarvikarie i portvakt och reception och telefonväxel till sommaren.

Jobba dagtid med full skiftarbetarlön, alltså. Och jag tackade ja. När man kommer up i mina år är det ganska skönt att slippa varma fabriken under sommarmånaderna. I receptionen kan jag sitta i shorts och kortärmad skjorta och sandaler om jag vill. Uppe i verket är det dubbla lager kläder som gäller. Ja, just det, långkalsonger, byxor, långärmad undertröja plus skjorta. Lägg därtill hjälm, visir, andningsskydd och skyddsskor med stålhätta samt handskar så förstår ni kanske vad jag pratar om.

Visst, det blir lite mindre ledigt men jag slipper jobba nätter och jag slipper hettan och dammet.

Ett erbjudande till fick jag också. Vår personalchef och jag är gamla bekanta. Under ett par år på 90-talet jobbade vi väldigt tight ihop och lärde känna varandra till den grad att vi inte räds att säga vad vi tycker till varandra. Senast året har hon ett par gånger påpekat att jag lagt på mig en massa kilon sen dess och sagt att bara jag säger till så har hon hjälp att erbjuda åt mig. Så nu ska jag få en viktcoach som förhoppningsvis ska hjälpa mig att krympa några storlekar.

Jag tackade ja även till det. För hur jag än försöker så får jag liksom aldrig nån riktig kontinuitet i mina försök. Därför beslöt jag att ge det en chans. Personalchefen pratade väldigt varmt om henne (coachen) så jag tänkte att om nu företaget är villigt att betala för det så ska jag såklart ta chansen. Exakt vad hon ska göra, hur hon ska hjälpa vet jag inte men det är absolut värt ett försök i alla fall. Jag menar... ingen blir ju yngre och det blir inte lättare med åren. Snarare tvärtom!

Sist måste jag få tipsa om ett bra TV-program. Har ni inte sett "Brynolf & Ljung" i TV4 så gör det nästa torsdag. Såvida ni inte kan se det via TV-play eller på digitalbox direkt. Det är alltså två ganska unga män som sysslar med magi. Korttrick och liknande. Och jag har aldrig sett nåt som liknar det de gör.

Visst, jag är inte dummare än att jag fattar att allt är illusioner, att de lurar ens ögon och hjärna. Men det går liksom inte ens att komma i närheten av att fatt hur de bär sig åt.

I och för sig knäckte jag enkelt ett av de trick de gjorde ikväll men resten är fullkomligt obegripligt. Där jag avslöjade dem skrev den ene ett tal på en papperslapp som de gav till Anja Pärsson att hålla i sin slutna hand.

Sedan de Anjas fru/sambo att ta pulsen på henne och räkna pulsslagen högt. Vid 18 sa den andre stopp och sa att det gått 15 sekunder men tiden visste ingen annan. Därefter pratade de på och räknade sen ut att antal slag per minut var 72. Därefter plockades fram lappen ut Anjas hand och på den stod det förstås 72.

Tricket var ju att stanna Anjas räkning på 18 (eftersom 4*18=72) för ingen annan höll ju koll på sekunderna. Och de pratade också hela tiden så ingen hann liksom med någon eftertanke heller. Jag misstänker alltså att det kanske inte alls gått precis en kvarts minut när de stoppade Anjas räkning. Så då var det ju lätt att skriva talet 72 på lappen innan!

Att jag gillade och gillar ännu (fast han inte längre finns kvar här på jorden) skribenten Åke Cato kan knappast ha undgått någon som läst här under längre tid. Av honom har jag, som sagt, knyckt ordet ordbrukare.

En annan Cato, nämligen Cato den äldre verkade som politiker och statsman i romerska riket L.F.Kr (Långt före Kristus) och sägs ha avslutat varje anförande i senaten (romarnas riksdag) med orden "För övrigt anser jag att Karthago borde förstöras". (Karthago var en gammal fiende till Rom men jag vet inte riktigt vad staden heter idag eller om den ens finns. Men jag undrar om den inte låg i nuvarande Tunisien)

Därifrån hämtade jag inspiration till slutorden jag använt på sistone om USA;s president som jag inte gillar ett enda dugg. Han visar en människosyn som jag tycker är minst sagt ovärdig en president i världens mäktigaste land.

Därför... anser jag fortfarande att Donald Trump borde avsättas! 

Av Göran - 14 mars 2017 22:39

Ikväll tog två saker slut. Timrå IK;s hockeysäsong och min 14-dagarsledighet. Ledigheten må väl vara slut, det gör inte så mycket. Jag vet ju att det börjar en ny direkt efter påskhelgen då jag har turen att få arbeta hela 48 timmar på storhelgstid. Fina slantar på majlönen.

Med hockeyn var det värre. Jag har alltid tyckt att det är alldeles för mycket tid mellan slutet på en säsong och början på nästa. Inte riktigt samma sak med fotbollen för dels kan man ju se fin fotboll på TV året om. Nästan alla dagar i veckan om jag vill. Och sen har jag inte heller riktigt samma hjärta för Giffarna som för Timrås hockeylag.

Inte blir det heller bättre av att hockeyvintern slutade i besvikelse. Jag tycker att mina rödvita favoriter vek ner sig för lätt under avslutningen av säsongen. Att de skulle ta sig tillbaka till SHL har jag nog bara fantiserat om i mer euforiska stunder. Men jag hade hoppats på att man skulle falla med flaggan i topp åtminstone. Att man skulle kriga ända in i kaklet för att tala kommentatorsspråk.

Vinterns upplaga av Timrå såg länge väldigt stark ut, mycket starkare än jag trodde innan säsongen drog igång på riktigt. Men ett par viktiga ingredienser har saknats.

Dels saknar jag tydliga ledartyper på isen. De där spelarna som föregår med gott exempel och täcker skott i avgörande lägen eller sätter en snygg tackling för att väcka sina lagkompisar. Det finns några som aldrig lämnar isen utan att hela utrustningen är genomblöt av svett men dessa tillhör dessvärre inte de ledande varken på isen eller i båset. Sen räckte vår målvaktsbesättning inte riktigt till heller. Johan Mattsson började oerhört bra men efter jul har han inte övertygat på samma sätt. Adam Ohre (andremålvakten) har blandat fantomräddningar med knattemisstag och räcker inte till på den här nivån enligt mig.

Så... vad vill jag då se i september då nästa hockeyvinter tar sin början?

Supertalangerna Dahlén och Elias Pettersson stannar inte kvar. De spelar i endera NHL eller vår egen högsta serie nästa år. Samma tror jag att Jens Lööke och Johan Mattsson gör. Jag hoppas att Lauritzen stannar kvar liksom Andreas Molinder. Sen tycker jag att de ska fortsätta på den inslagna linjen, att plocka in juniorer från egna led i första hand. Byta så få spelare som möjligt inom ramen för att stärka och utveckla laget. Kontinuitet i lagbygget är också viktigt. De man värvar tycker jag ska vara förstärkningar. S.k breddspelare ska inte hämtas utifrån utan de rollerna kan axlas av dem som redan finns i laget eller juniorleden.

Jag tror alltså att man kommer att måsta hitta ett nytt målvaktspar. Lägg därtill en back, gärna 30 plus, med rutin från högre serier och med goda ledaregenskaper. Samt en eller två rutinerade anfallare som stöttar upp den ungdomliga entusiasmen lite. Gärna ledartyper där också.

Då kan vi kanske nå de tlångsiktiga målet; Att vara tillbaka i högsta serien senast 2020.

Nej, klockan går och gubben måste väl i säng så han orkar upp vid halv fem för att åka iväg och träffa alla de andra tokstollarna på skiftlag 5. Godnatt!

Trump? Jodå, han bör fortfarande avsättas, tycker jag.

Av Göran - 12 mars 2017 09:02

Godmorgon på er, kära ordbrukare! Hoppas ni sovit gott, det har jag. Vaken sedan ett par timmar och smuttar på dagens andra mugg med morgonkaffe. Om första koppen inte biter som den ska så får man ju så lov att ta en kopp till så man vaknar ordentligt. Min långa ledighet lider sakta men säkert mot sitt slut. Ännu återstår några dagar innan onsdag då det åter är dags att skutta ur sängen vid pass halv fem med ett leende på läpparna och ropa "Äntligen!".

Mello igår och... Jo, jag tittade på nästan alla artister. De tre första dock bara vid snabbreprisen eftersom jag fastnade på en annan kanal ett slag från början.

I mitt tycke var det ganska slätstruket. Men två låtar tyckte jag stack ut lite. Nanos och Jon Henriks bidrag gillade jag faktiskt litegrand. Och märkligt nog blev de tvåa och trea. Vinnaren var väl en ganska typisk mello-låt men jag tyckte inte att den hade något speciellt som stack ut.

Däremot hade jag både rätt och fel om Owe Thörnqvist. Skrev igår att tiondeplatsen var vikt åt hans låt. Jag trodde att det bara var tio låtar som tävlade men det visade sig ju att det var tolv. Vad jag menade var att jag tippade honom sist och då blir det ju rätt. Fast jag måste väl erkänna att låten är bättre när man ser hans framträdande än då man bara hör den i radion. När man ser honom på scen så framgår det ju att han tar det där lite med en klackspark. Han visste säkert att han inte skulle vinna och hade säkert inte den ambitionen heller.

Europafinalen återstår innan vi åter får frid och jag tror inte att svenska folket behöver oroa sig att vi ska behöva arrangera spektaklet nästa år. Kan inte tänka mig att Robins låt kan kriga om någon topplacering.

Kommunalgrått utanför fönstren här på Sveriges midja, får hoppas att det skiner upp frampå dagen. Inga speciella planer för dagen utom att jag måste bestämma vad jag ska göra med den karré jag tog ur frysen igår kväll för att säkerställa söndagsmiddagen. Kanske kryddar jag den och slår in den i folie för att sedan tillaga den i ugnen på ungefär 75 grader i 5-6 timmar. Eller om jag ska skära den i skivor och ta fram grillpannan.

Nåja, det löser sig! Innan jag börjar fundera över middag kanske jag ska se till att få mig lite frukost och sedan kanske gå ut en liten sväng och röra på dö´köttet.

Hur som helst så tillönskas ordbrukarna en angenäm söndag tillsammans eller var för sig i Tillberga, Bastuträsk, Eslöv och Hörnefors. Och vad Trump beträffar så... anser jag även idag att han borde avsättas!

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards