Alla inlägg under juni 2016

Av Göran - 29 juni 2016 19:26

Denna förbannade reklam! Överallt och hela tiden! Och värre blir det för varje dag som går. I internets barndom kunde man på vissa sajter slippa reklamen om man betalade för medlemsskap. Idag formligen väller reklamen ur skärmen vart du än går på nätet.

Som många andra har jag frekvent besökta sidor lagrade bland favoriterna. Nyhetsmedia t.ex kollar jag ju varje dag. Till exempel de klassiska kvällstidningarna, AB och Expressen.

Där har man börjat med något nytt på senare år. Om jag klickar på länken till Expressen så kommer förstås sidan fram men täcks nästan omedelbart av någon annons där jag kan välja att "Gå direkt till expressen.se". Varför ska jag välja igen när jag redan hade valt? Reklamhelvetet däremot hade jag INTE bett om.

Det blinkar små rutor eller rullar små "strippar" både där och på andra sidor. Ja, snart sagt överallt! Och om jag besöker en återförsäljare av bilreservdelar så bombas jag dagarna därpå av just deras reklam. Betalar de extra till i-netoperatören för att denne ska lagra infon om vilka sajter jag behöver och på så sätt styra vilka annonser som poppar upp för just mig. Efter min Norgeresa i april besökte jag hemsidan för hotellet jag bott på och tror ni inte att veckan därefter var det reklam från just den kedjan som dominerade skärmen här.

Storebror ser oss! Hela tiden. I mitt fall heter "storbror" Telia men jag är säker på att Bredbandsbolaget, Tre och de andra gör precis likadant. Styr reklamen till oss utifrån vilka hemsidor vi besöker.

Och vem är det som drabbas i slutänden och får stå för fiolerna? Företagen som betalar för att få reklamen riktad och styrd? Nej, givetvis är det du och jag och andra brukare som får betala. Precis som för all reklam hamnar kostnaden i slutänden på kunden/brukaren/användaren. I form av dyrare försäkringar, diskmedel, bilreservdelar etcetera, etcetera... I evighet! Amen!

Såvida inte fler börjar genomskåda bluffen och vara mer selektiv. För hur mycket du än må hata reklam och irriteras av den så påverkas vi av den. Med tanke på mängden vi får i oss nästan oavbrutet är det oundvikligt.

I USA gjorde man tidigt experiment med att fälla in reklam till exempel i filmer för att se om vi påverkades fast vi inte ens visste att vi hade sett den. Tänk dig att man byter ut en tiondels sekund av filmen mot en lockande bild av en flaska coca cola. Ditt medvetande hinner inte med men hjärnan registrerar...

Det var så effektivt att det förbjöds, jämställdes väl ungefär med hjärntvätt. I USA där man i alla tider haft reklam i TV och radio men inte ens där tyckte man detta var acceptabelt.

Men krämarna hittar ju på nya sätt att snärja oss. Vad blir det härnäst? Skolor med skyltar att denna skola sponsras av Willys eller ATG. Eller sjukhus med ICA-emblemet på taket? 

Nej, ju mer aggressiva företag blir i sin marknadsföring desto mer negativ blir min inställning gentemot dem. 

Jo, jag vet att jag skrivit om det här förut och kanske upprepar jag mig. Men... ni vet ju hur det brukar vara på sommaren. Massor av repriser i alla TV-kanaler så varför inte köra lite recycling även här på bloggen.

Sen är jag kanske lite grining efter att ha löst ut Madame Citroen från verkstaden igen. Men nu är kamremmen bytt så nu behöver jag inte oroa mig för att DEN ska smälla av åtminstone.

(Skulle det ändå ske kan jag enkelt skicka efter en ny till bra pris hos "Mister Auto")

Av Göran - 27 juni 2016 23:12

Ikväll möttes två eurpeiska nationer i åttondelsfinal i Europamästerskapet i Frankrike. På ena sidan stod England, ett land där man ser sig själva som en av världens stormakter inom den gröna mattans schack. Ett land med 54 miljoner invånare vars manliga hälft alltså är potentiella råvaror till deras stoltaste landslag.

På den andra planhalvan stod Island, en liten ö i Skandinavien med 330 000 människor i total befolkning och med en svensk som högst ansvarige ledare för fotbollslaget. Kan det sluta på mer än ett sätt?

Nej, inte teoretiskt, åtminstone! Teoretiskt ska lilla Island vara en munsbit för ett landslag som Englands.

Så...vilken tur att verkligheten inte vet ett skit om teori eller statistik. För vikingarna från vulkanön i norra ishavet knäppte självaste Drottning Elisabeth på näsan genom att slå ut dem med två mål mot ett!

Är det konstigt att så många människor älskar fotboll (och annan idrött också, för all del) när sådant kan hända mitt framför våra ögon. "It ain´t over til the fat lady sings", säger man i USA syftande på att operasångerskorna som sjöng deras nationalhymn efter avslutade matcher i football eller baseball ofta hade en ansenlig fysisk resonnanslåda att bära runt på.

Det glömde visst engelsmännen ikväll då det var meningen att de skulle göra processen kort med de där vikingarna från vulkanöarna nordost om dem.

Lars Lagerbäck från lilla Alby i Medelpad är deras ledare och OM han ställt upp i presidentvalet där så hade han vunnit. Ingen svensk, ingen människa överhuvudtaget, är just nu mer populär på Island än denne eftertänksamme svenske fotbollstränare. 

Han började som assisterande kapten till Tommy Söderberg för att själv få huvudansvaret då Tommy klev av. Och knappast någon svensk idrottsledare har varit mer utskälld av media. TROTS att han uppvisade resultat som slog de flesta andras. För sex eller sju år sedan ersattes han av Erik Hamrén som, med facit i handen, inte alls lyckats lika bra. Det som Hamrén gjorde bättre var väl att få Zlatan Ibrahimowitch att återvända till vårt landslag.

På gott och ont! För visst är Ibra en fantastisk spelare men han ville inte underkasta sig Lagerbäcks totalfotboll där laget var större än individen. Kanske satsade Hamrén lite FÖR mycket på att hans stjärna skulle leverera och tappade därmed en eller två generationer av hyggliga svenska landslagsmän som bara stod och tittade på och undrade vad Zlatan skulle hitta på.

I Lagerbäcks isländska landslag finns ingen Zlatan. Där finns ett gäng hårdjobbande fotbollsspelare som är beredda att offra en tand eller två för att vinna matcher. Inga världsstjärnor men 11 grovjobbare som gärna går på hörntänderna de sista minuterna om det är vad som krävs.

Det skulle förvåna mig storligen om inte sagan tar slut när de ställs mot värdlandet Frankrike i kvartsfinalen. Fast föresten, varför inte? Kunde de slå ut England så är ju fransmännen förvarnade om att det här är ett gäng som inte viker ner sig i första taget. Grattis Island!

Av Göran - 24 juni 2016 21:56


I denna mer än hundra år gamla fäbodstuga tillbringade jag ett antal av min barndoms somrar. Notera att det finns en dörr och ett (igenbommat) fönster längs framsidan  samt en liten farstukvist på gaveln också. Jo för det här var inte en utan TVÅ sommarstugor i samma hus. Min mormor disponerade den främre delen där det fanns en liten skrubb till vänster med en väggbyggd säng i. Den skrubben användes som förrådsutrymme. I rummet rakt fram drev hon sommarbutik fram till 1961 eller kanske -62. 

Till höger fanns köket med två fönster. Där bodde hon och morfar (så länge han levde) samt jag hela somrarna på 60-talet. Ström hade vi men varken rinnande vatten eller avlopp. Tvätta sig fick man göra i en balja eller då hela kroppen skulle rengöras fick man gå ner till sjön. Övriga toalettbestyr fick man sköta på utedasset.

Nu har ingen bott där varken på somrarna eller annars på väldigt många år. Vem vill bo så primitivt när det finns bättre? 

Jag var där tidigare ikväll och stötte ihop med några människor jag inte sett på evigheter. Samt bevittnade andras midsommarfirande med stång och allt. Resningen av stången skymtar bakom ladan till vänster på nästa bild.

 

Ett antal mammor och barn dansade sedan till musik på burk. Jag tittade på, glad att slippa vara med.


 


Efter en kortare tipspromenad där jag fick nöjet att bidra med kunskapen att den som för närvarande är James Bond på film heter Daniel Craig, traskade vi tillbaka till syrrans och svågerns stuga.

 

Den nedre bilden föreställer min enda levande moster med sin äldste son. Tillika min kusin, Per.

Den där odrägliga ungen är fem år yngre än jag och jag (men inte han, tack och lov) minns att jag inte alltid var så snäll mot honom då jag inte ville att han skulle följa efter mig. Men eftersom han inte minns kan jag ju inte ha orsakat så stora trauman.  

En lugn och stillsam midsommarafton går mot natt och jag är hemma igen efter ännu en spiknykter midsommar.

På många sätt är såna midsomrar egentligen de bästa. Jag menar... åtminstone de 13-14 första midsomrarna i en människas liv brukar ju vara fria från alkohol. I alla fall för de flesta. 

Och när man som femtiofemplussare eller mer tittar tillbaka på sin brokiga levnadsvandring är det ju oftast dessa man minns som de lyckligaste. Då inga bekymmer fanns, då ens drömmar inskränkte sig till enklare saker som en godispåse, en god glass eller så.

"Du blir så ensam när du drömmer grandiost

Du blir så hånad, bränd och blåst..."

Så sjunger Winnerbäck i sin "Dom sista drömmarna" Lyssna på den!


Om du orkade titta på hela klippet så får du ett till som bonus. Samma låt men annan artist!

Är lillkillen charmig eller är han charmig?

Här är det verkligen gullighetsvarning!


Egentligen ingen sång för ett så litet barn att sjunga men jag älskar det och kan inte låta bli att dela med mig.

För att jag kan! Och för att jag vill. Och för att det vore elakt att INTE dela detta underbara klipp!

Men också av beundran. Det där är ingen enkel melodi att lära sig för någon som inte ens börjat skolan. Och texten måste väl vara ännu svårare med ord som "samvetskval" för att ta ett exempel.

Hoppas att du som läser hade tålamodet att lyssna igenom både Winnerbäcls original och lillgrabbens härliga cover på hans låt. Om du gjorde tycker du säkert som jag att det var väl använda minuter.

Min midsommar är därmed fullbordad och jag gläds med storasyster som har en enda ynka vecka kvar att jobba. Sedan har hon fyra veckors semester och därefter blir hon pensionär. Grattis, syrran och ha en riktigt lång och underbar tid som pensionär!

De kära ordbrukarna, som du och du och DU tillönskas en fortsatt trevlig midsommarhelg i Almunge, Sangis, Ödåkra och Mattmar. Eller var din säng nu står...



Av Göran - 21 juni 2016 20:18

Sådärja! Då var dagskiften avklarade och båda två tillbringades huvudsakligen bakom ratten på en 7,5 tons gaffeltruck.

Dessutom var det mulet och regn både igår och idag men klarnade upp ikväll när vår hemgång började närma sig. Hemma igen fick jag dra ner persiennerna i fönstret åt väster för att slippa sol i ögonen medan jag såg Tyskland besegra Nordirland i fotbolls-EM i Frankrike.

Nattskift blir det inte så mycket av med den här gången. Imorgon ska jag vara på fabriken vid halv åtta för möte med skyddskommittén för min avdelning och därmed slipper jag jobba natt imorgon kväll. Även på torsdag är det skydd och miljö på agendan då den centrala skyddskommittéen sammanträder. Då ska jag stämpla in vid 12:30 på dagen och när mötet är över byta om och gå upp till fabriken och utföra någon sorts arbete innan mina arbetskolleger kommer vid sextiden. Därefter jobbar jag drygt halva nattskiftet och går på frivecka fem timmar före mina kolleger.

Sen, mina vänner, är det förbanne mig midsommar! Har inte en enda plan för den men ser det inte som någon katastrof om jag tillbringar den hemma i sällskap av bara mig själv och Ansgar (sonens oreangeaktiga kattoxe).

Egentligen bryr jag mig inte så mycket om någon av de gamla högtiderna. Dels är jag ju inte religiös det minsta och dels har jag jobbat skiftgång under så stor del av mitt liv att den helg finns inte som jag inte har tillbringat på fabriken.

Därför har jag fått lära mig att göra helg när det passar mig. D.v.s när arbetsschemat tillåter.

Otaliga gånger under åren som gift blev vi uppringa av svärmor med förslag om att komma till dem på kaffe eller annat men tvingades tacka nej eftersom vi  druckit vin till maten.

"På en TISDAG???" kunde hon då utbrista med förfäran i rösten. Och då fick man försöka förklara att jag/vi hade jobbat när de flesta andra hade helg och därför valt att göra helg när vi kunde. Oftast dock utan nämnvärd framgång!

Hon hade jättevsvårt att acceptera att det fanns människor som inte styrdes av almanackan utan av arbetsschemat.

Dricka vin gjorde man möjligtvis, enligt henne, på fredag kväll och lördag men absolut inte på vardagar.

Men...den enes helg är den andres vardag och vice versa.

Men det är inte bara icke-skift-arbetande som har såna där fördomar. Vi skiftare har dem också. Det fick jag lära mig av en arbetskamrat på mitt förra skiftlag. 

Han berättade en gång i slutet av vårt sista nattskift att "nu ska jag hem och dricka en iskall starköl innan jag går och lägger mig. Eller kanske två..."

Min första reaktion var att "Så gör man väl inte!" Dricka starköl på morgonen lät som alkoholistvarning i mina öron. Men arbetskamraten (som vi kan kalla Danne) sa ungefär att... "Vad då då? Om jag kommer hem på fredag eftermiddag efter en arbetsvecka är det ju inget konstigt att ta ett par pilsner. Varför får man inte tänka så när man slutar sin arbetsvecka en tisdagmorgon i februari?"

Jag hade inga argument emot. Inga som verkade vettiga, i alla fall!

Men en tid senare testade jag själv. Och jag tror aldrig en kall öl smakat så bra som direkt efter hemkomst från sista nattskiftet oavsett om det ägde rum i maj eller januari.

Nu är väl detta inget som jag gör vanemässigt. Det är vanligare att det INTE händer än att det gör det. Men NÄR det händer så har jag numera bestämt mig för att inte skämmas för... "Den enes vardag är den andres helg!"

I gengäld har jag kanske fler helnyktra jular, nyår och midsomrar än många jämnåriga!

Men å andra sidan... Vem bryr sig?

Varför inte bara leva som man vill? Göra det man får lust till och strunta i både konvenans, Jante och gamla traditioner som säger att allt ska vara si eller så. Ät surströmming på nyårsafton om du får lust med det (DET har jag också gjort en gång för länge sen)! Ta dig en rackabajsare i varje ben när du är ledig om du vill det FAST det är tisdag, onsdag eller torsdag. Eller ät kräftor i april eller rabarberkräm i december. 

Om du kan.

FÖR att du kan. Eller för att du vill!

Världen går inte under för det! 

Så jag fortsätter att leva som det faller mig in. Vill jag ta en kall pilsner eller en whisky efter sista natten innan jag lägger mig så.... Så ska resten av världen skita i det! 

Vill jag inte så... Så ska de skita i det också!

Kanske borde man starta ett politiskt parti för att försvara rätten att leva annorlunda än de där "nio-till-fem-svenskarna" med mellanmjölk, tax och volvo. "Gör-som-du-vill-partiet" är härmed startat.

Återkommer med valresultat så småningom...

Av Göran - 18 juni 2016 11:27

Det känns lite som att sommaren har kommit av sig. Eller så kanske den bara vilar sig inför nästa helg som är midsommar. Idag och imorgon återstår av min frivecka och jag börjar jobba på måndag morgon precis som vanligt folk.

Vi går av sista natten på midsommaraftons morgon men för mig blir det inte så mycket till nattskift. Den första natten kvittas bort mot skyddskommittémöte hela dagen innan. Och dagen därpå är det et annat möte jag måste gå på så då går jag upp och jobbar direkt efter det och slutar sen strax efter midnatt.

Och tyvärr fick jag ju fel i mina kaxiga profetior om Sverige mot Italien. Så sportskribenter och framför allt insändare i pressen spyr nu galla över förbundskaptenen. Stackars Hamrén, tycker jag. Både han och spelarna gjorde nog vad de kunde men vi förlorade mot ett bättre lag. Ett lag med snäppet högre klass på nästan allt. Det är inte alls någon skam att få däng av italienarna. De kan mycket väl ta hem alltihop om spelet fortsätter stämma för dem.

Ändå finns en liten chans kvar för oss att ta oss till åttondelsfinalerna. Men då måste vi förstås besegra Belgien... Och gärna med flera mål.

För fyra år sedan när det var EM i Ukraina/Polen förlorade vi match ett och två så den tredje matchen var betydelselös. Men den vann Sverige. Mot Frankrike, om jag minns rätt. Så varför skulle vi inte kunna slå Belgien?

Jag väljer dock en mer ödmjuk attityd den här gången och hoppas på det bästa. Att min gamle överfurir från lumparåret lyckas samla ihop laget innan onsdag då matchen spelas. Få dem att tro på under och sedan även utföra ett på planen. Omöjligt är det inte! Sen får vi väl se om det räcker...

Lördag råder över hela landet och jag har totat ihop ett V75-system som kanske gör mig rik, kanske inte. Men tävlingarna går ju av stapeln där jag fick min största spelvinst, i Boden. Det är nog närmare 25 år sen nu men för 30 satsade kronor på dagens dubbel fick jag nästan 12 000 i utdelning. Inte för att det har någon som helst betydelse men man inbillar sig ju gärna att det ska slå till igen.

Nu är de dags för en promenad till närbutiken och köpa hem creme fraiche att göra en kall sås av till laxfiléerna jag ska steka till middag åt sonen och mig. Färskpotatis köpte jag igår så det blir det premiär för idag.

Ordbrukarna i norr, söder, öst och väst tillönskas därmed en fortsatt trevlig helg!


Av Göran - 16 juni 2016 21:51

Vi är mitt under brinnande fotbolls-EM men jag är inte längre bänkad i soffan för att titta. Jag såg nästan hela första halvlek mellan Tyskland och Polen men...

Kanske är det mig det är fel på. Kanske har jag tagit en överdos fotboll och har för stora krav. Men jag tyckte faktiskt att dagens sena match var ungefär lika intressant som att se målarfärg torka.

Men jag har gott hopp om att det nog ändrar sig och det redan imorgon kväll då Sverige ställs mot Italien. Seger törs jag inte riktigt hoppas på, romarna är ju alltid starka i stora mästerskap, men kanske kan vi lugga dem på en poäng åtminstone. Jovisst, i bakhuvudet lever drömmen om en skräll. Om att Zlatan täpper till käften på alla de italienare som säger att han är slut. Men såhär i riktiga livet, om man nu kan kalla denna enkla blogg för riktigt liv, vore det kanske lite överkaxigt att gå ut och säga att jag tror vi på riktigt har chansen att spöa Italien.

Äh, vad f-n, jag sticker väl ut hakan då och utmanar vem som nu vill med att säga att imorgon får Italien pisk av Sverige. Vi stoppar ner dem i skorna, drar plösen över och knyter ihop, helt enkelt! Och det innan de ens hunnit fatta vad det var som hände! Jajamen, så får det bli! Överkaxigt eller ej!

Annars har jag sett väldigt mycket fotboll de senaste dagarna. En del bra och annat som var mindre bra. Roligast, tycker jag, är när underdogs skräller och tar poäng (som Island) eller t.o.m vinner mot på papperet bättre motstånd.

Som Ungern. Som Nordirland. Eller som Wales som hade England i brygga via 2-0 men tappade matchen till sist.

Det är just det där oberäkneliga som ger idrotten dess charm, tycker jag. Lyckades tajma in så att jag fick se Sanna Kallurs come-back-lopp på Stockholms stadion tidigare ikväll och oavsett hur det går sedan så tycker jag att det är berömvärt att kämpa i sex år för att göra come-back på tävlingsbanorna och åter få tävla i stora mästerskap.

Det beundrar jag och om det är någon svensk idrottare jag hoppas lite extra på inför årets OS i Rio så är det väl just hon. Det blir lite som de där serietidningarna jag läste som barn om idrottare eller klubbar som från hopplösa underlägen kom tillbaka och blev bäst. Åshöjdens BK för att ta ett exempel.

I USA är det just det man kallar "den amerikanska drömmen". D.v.s att från ett hopplöst eller åtminstone svårt utgångsläge sopa banan med alla konkurenter och bli världsbäst FAST ingen trodde på en från början.

Och DET kan väl ingen tycka illa om. Så den amerikanska drömmen är nog inte så amerikansk som jänkarna tror, den är nog universell. Den lilla människan som besegrar den stora trots hinder och motgångar!

Därför borde väl hela världen ÄLSKA om lilla Sverige från snöiga Norden skulle gå åstad och ta hem EM-turneringen. 

Ja, ni ser ju själva hur jag tänker då det dra ihop sig till match i stora mästerskap...

Spela på resultat tänker jag dock inte göra. Mitt spelande inskränker sig till en eller annan travrad då och då.

Imorgon är det fredag och då ska jag köpa andelar från Willys där jag varit så lyckosam hittills denna vår. Men det blir på vägen hem efter min brunch på "Det Stora Blå" (IKEA) med min tama husmekaniker imorgon.

Så håll tummarna, kära ordbrukare, för att Bäckis varit duktig på att tippa igen!


Av Göran - 14 juni 2016 23:35

Island-Portugal 1-1! Jamen smaka på det! ISLAND-PORTUGAL 1-1!!! Är det läckert eller är det LÄCKERT?

Island är lite av fotbolls-EM;s motsvarighet till Östersunds FK i fotbollsallsvenskan. Ett lag som ingen tror på (utom de själva, förstås) men som kan lugga storheter som Portugal på poäng i Europafotbollens finrum.

Matchen ikväll kunde mycket väl ha slutat 4-0 eller 6-1 till portugiserna men Islänningarna krigade och kämpade efter Lagerbäcks intruktioner och lyckades bärga landets första poäng någonsin i ett internationellt mästerskap.

Och det trots att Ronaldo & c:o sköt x antal bollar i ribban och stolparna eller strax över mål. Portugal ägde matchen under merparten av tiden men... Vad hjälper det när man inte gör fler mål än de kaxiga uppstickarna från norra ishavet? 

Är det fjärde eller femte gången han leder ett landsag i en internationell turnering, den där Lars Lagerbäck från skogarna runt Alby i västra Medelpad? Jag vet i alla fall att han lett landslag till flera EM och VM både som assisterande kapten till Tommy Söderberg och sedan också som förbundskapten både för Sverige, Nigeria och Island. Vem mer har lett tre olika nationer till EM eller VM?

Idrotten kan vara grym ibland och jag kan tänka mig att folk i Lisabon och andra portugisiska städer tycker att deras landsmän hade otur ikväll. För sett till spelfördlning och bollinnehav borde ju Portugal ha vunnit både lätt och stort!

Men som vi alla vet är det ju inte så det funkar. Det handlar ju om att göra fler mål än motsåntåndarna. Gör man inte det får man som bäst oavgjort eller förlorar om man gör färre mål.

SÅ... Grattis Island till kvällens framgång!

Av Göran - 14 juni 2016 09:40

Godmorgon vördade ordbrukare! Eller godmiddag, kväll, natt eller vad du nu vill beroende på när du läser. Men då skrivandet börjar är det morgon eller kanske noga räknat förmiddag. Whatever!

Borde egentligen ha legat och sovit efter sista natten men... Det blidde ingen "sista natt"! Eller.. den första blev även den sista eftersom jag tvingades ta en karensnatt och sjukanmäla mig igår.

Anser mig inte pjålig. Har inte för vana att känna efter så mycket utan biter oftast ihop då nån del av kroppen krånglar. Men jag har ändå några gränser som jag inte ruckar på. En av dem är feber. Har jag feber så biter jag inte ihop och går och jobbar ändå. Särskilt inte sommartid då det är så varmt i fabriken.

Och feber hade jag då jag vaknade igår vid elvatiden. Inga andra symptom förutom en väldigt beskedlig huvudvärk i bakskallen. Men så känns det ofta då jag jobbar nätter.

Min fina termometer indikerade nästan 39 plusgrader i höger öra. Två alvedon och en timme senare hade det gått ner till 37,9 men vid tretiden på eftermiddagen steg den igen. Så det var bara att ringa Medhelp och förklara sig för sjuk för lönearbete fast det sved i snålvargen inom mig. Tolv timmars karensavdrag är inget man vill ha om det kan undvikas!

Men jobba med feber är ännu dummare och kan ge än svårare konsekvenser. Särskilt om man, som jag, inte längre räknas in i ungdomens skara.

Idag är febern borta och jag har inga andra känningar heller. Så det där karensavdraget känns ännu mer försmädligt.

Kommer den inte tillbaka lär jag väl bli misstänkt för att lida av fotbolls-EM-feber.

I yngre år hände det säkert någon eller några gånger att man sjukskrev sig för att göra något roligare en eller annan lördag. Det är dock preskiberat för länge sen och jag har mer sjuknärvaro än frånvaro. D.v.s jag har ofta jobbat fast jag egentligen borde stannat hemma.

Men att sjukanmäla mig för att se på TV!? Nej, inte ens för stora mästerskap skulle jag ens tänka tanken. Inte ens i ungdomens dagar då jag var lite mindre nogräknad. Eller kanske föll lättare för frestelser då kompisar målade ut hur kul vi skulle ha och hur mycket roligare det vore för allihop om också jag var med på festen.

Nu var jag dock hemma när Sveriges match började igår så självklart tittade jag. Och blev, som så¨många fotbollsälskande svenskar, besviken på den blågula prestationen. Sundsvallspojkarna Emil Forsberg och Mikael Lustig tyckte jag gjorde sitt liksom Martin Olsson och unge Guidetti när han kom in som avbytare.

Men vi ska inte måla f-n på väggen för det här! Inte kasta yxan i sjön eller hänga läpp heller. Sjön är redan full av kastade yxor och världen full av hängande läppar också. Tänk till vintern då vi sitter där och minns landslagets krokiga väg till EM-titeln. Hur vi nästan gav upp efter att bara ha fått en futtig poäng mot Irland som vi borde ha slagit med 2-3 mål eller så. Då har vi antagligen också glömt att Sverige knappt skapade några målchanser alls i Irlandsmatchen utan Irländarna kunde ha slagit oss med flera mål om de haft lite mer flyt.

Nej, då sitter vi där och tittar ut genom rimfrosten på fönstren och minns hur Sverige till sist ändå knep de poäng som behövdes för att gå vidare till åttondelsfinal. Dramatiken där då vi, efter många om och men, krånglade oss vidare till kvartsfinal och semifinal. Erik Hamrén, Zlatan och flera andra i laget kommer att vara helgonförklarade för all framtid och ingen journalist kan erinra sig att någonsin ha skrivit ett enda krittiskt ord om någon av dem!

Så, som sagt... Det är inte över förrän feta damen sjunger!" Som de säger i Amerika!

Vi spelar om det, tycker jag. Två matcher återstår. Två chanser till revansch. Bäva månde Belgien och Italien!

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards