Alla inlägg under november 2013

Av Göran - 12 november 2013 10:36

Sista lediga dagen har inletts med lite studier av nyhetsflödet och till min förvåning rankar kvällsdrakarna ändå naturkatastrofen i Filippinerna högre än fotbolsgalan. Det fruktansvärda som hänt dörnere på andra sidan jorden borde göra oss alla ödmjuka och tacksamma att vi bor där vi bor. Dagmar, Gudrun och vad allt våra små fjuttoväder hetat bleknar ju ner till trams mot denna katastrof. Jag har hjälpt till ekonomiskt med det lilla jag kan och jag rekommenderar er alla att kosta på er ett hjälp-sms för 50 kronor åtminstone. Ni kanske räddar någons liv och då är det väl värt det?

Fotbollsgalan tittade jag förstås på och reagerade ungefär som flera av de aktiva spelarna och många andra på två saker. Supermodellen Caroline Winbergs misslyckade skämt om hur modeller och fotbollsspelare är lika eftersom de peakar sina karriärer väldigt tidigt och får "ligga" lite som de vill.

Det hade varit roligare om hon drivit lite med fördomarna mot dessa båda yrkesgrupper istället. Typ...; "Vi liknar ju varandra för alla vet ju att både modeller och fotbollsspelare är korkade och använder kroppen eller fötterna eftersom vi inte kan använda huvudet." Eller nåt annat i den stilen.

Men inte tycker jag att det är så mycket att bli upprörd över. Värre var väl att fotbollsförbundet gav Anders Svensson en bil för att han slagit rekordet i antal spelade landskamper. Inte missunnar jag honom en bil men ska han ha en så ska väl  damernas rekordinnehavare Therese Sjögran (som dessutom gjort ännu fler landskamper än Svensson) ha minst en bil, hon också.

Nej, fotbollstjejer, fast vi kommit  en bit närmare jämställdhet både inom idrotten och på annat håll så har ni en lång väg att vandra. Positivt dock att man numera säger herrfotboll och damfotboll. För bara ett par år sedan talade man även på denna gala om fotboll och damfotboll. Som om damernas fotboll var en annan sport.

Och Zlatan fick guldbollen förstås. Igen! Ja, vem annars? Om han så blir två klasser sämre under nästa år kommer ändå ingen svensk i närheten av honom. Ingen annan är aktuell så länge han håller den klass han gör. Så räkna med att det blir säkert både den åttonde och nionde raka guldbollen till detta fenomen från Rosengård.

Där ser ni SD;are vad bra det är med invandring! Hade inte Zlatans föräldrar flytt hit hade han aldrig blivit svensk och då hade vårt landslag inte haft chansen kvar att ta oss till VM i Brasilien nästa sommar. Det lovar jag!

Det finns fler exempel inom andra idrotter och även givetvis utanför idrotten också. Så inga fler tårtor på Åkesson eller andra SD;are nu. Nu är det dags att övriga partiers företrädare bekämpar dem från talarstolarna istället. Det är dags att ni tar debatten med dem nu för där förlorar de. Säkert som amen i kyrkan!

November tragglar på och snart har halva gått. Jag börjar jobba imorgon bitti och då nästa skiftcykel slutar på söndag morgon står jag där med 14 dagars ledighet igen. Baksidan med sexskiftsarbete, långa ledigheter i november eller januari då man egentligenlika gärna kunde jobbat med tanke på klimatet.

Därmed avslutas dagens svammelstund med en önskan om fred på jorden och ett gott liv till alla. Inte minst mina trogna ordbrukare världen över. I stad och på landet, i koja eller slott. Ha det!

Av Göran - 6 november 2013 09:55

SD-hövdingen Åkesson fick en tårta i ansiktet när han satt och signerade böcker. Grattis Jimmie, någon tyckte du var värd en tårta! Det skulle aldrig jag betala för och hade någon gett mig tårtan i syfte att kasta den på dig hade jag föreslagit tusen andra sätt att bättre använda den. Bjuda flyktingar på nån förläggning eller hemlösa på t.ex

Enligt min mening kan J Åkesson köpa sina tårtor själv, varför ska han få dem gratis?

Så var tacksam istället, Jimmie - det finns miljontals barn på jorden som aldrig ens sett en tårta och som kanske skulle älska att få en sådan mosad mitt i nyllet. Och förstås därefter slicka i sig mesta möjliga av det goda.

En tårta i plytet är väl inget att bråka om. Tänk så många som skrattat åt sånt i bions barndom! Hade jag varit politiker och drabbats av detta hade jag skrattat åt det och gärna bjudit på att andra också hade kul åt det.

I vanliga fall hade jag varit mellan nattskift idag men eftersom jag ska på skyddskommitté imorgon behöver jag bara jobba till klockan nio ikväll. Och eftersom jag ändå inte hinner göra nån verklig nytta på bara tre timmar begärde jag och fick kompledigt ikväll. Alltså behöver jag inte gå dit alls utan kan boa ner mig bekvämt i soffan och se GIF Sundsvall spela kvalmatch till allsvenskan hemma mot Halmstad BK i TV4Sport.

Repris på fjolårets kval, alltså. Den gången drog HBK det längsta strået och gick upp så jag hoppas att GIF är ordentligt revanschsugna och ser till att Halland bara har ett allsvenskt fotbollslag även nästa år, nämligen nykomlingarna Falkenbergs FF.

Nu invänder kanske någon; Men om det spelas en sån match i din hemstad, ska du inte gå dit och se den på plats?

Nja..., jag tänkte lite och kom fram till följande...

På Norrporten Arena kommer det att vara blåsigt och kanske regn och bara några plusgrader. Hemma i soffan är det torrt och fint och blåser inte. Temperatur från 20 plus och uppåt. Soffan vinner lätt.

På Norrporten kostar det väl runt 200 kronor att gå in om man ska ha sittplats, annars får jag stå hela matchen.

Soffan vinner igen.

På Norrporten fryser man så man säkert lägger ut några tjugor på varmkorv och kaffe bara för att hålla sig varm.

Från soffan till köket där både kaffe, vatten och annat finns om jag blir sugen är det 5-10 sekunder. Allt där är dessutom redan betalt. Soffan vinner en gång till.

3-0 till soffan, alltså. Klar seger! Det tycker jag även vore ett trevligt slutresultat i matchen. Så Kevin Walker, Tommy Naurin, Johan Eklund m.fl giffare, se till att vinna med 3-0 precis som HBK gjorde i första kvalkampen förra hösten. Det gick ju bra för dem då så låt dem känna hur det norrländska stålet biter i år!

Annars... är jag småseg efter att ha sovit alldeles för lite. Men precis som för Åkesson så kunde det ju ha varit värre. Det kan det alltid, glöm aldrig det!

Det är aldrig så jävligt att det inte kan bli värre!

MEN... Det är heller aldrig för sent att ge upp!

Kom ihåg det i Parteboda, Trillevallen, Jönåker och Mehedeby, kära ordbrukare!


Av Göran - 2 november 2013 07:41

Igår kväll ringde det på min dörr och utanför stod 3 ungar av obestämt kön i de fulaste masker ni kan tänka er. De såg ut som monster, allihop. En av dem räckte fram en systemkasse till hälften fylld med karameller av olika slag samt en del mynt och sedlar i de lägre valörerna.

-Bus eller godis?, sa det lilla kräket.

Jag tittade i påsen och tog den ur hans hand.

-Godis kan jag väl ta då, sa jag och stängde sedan dörren.

Av nån konstig anledning nöjde de sig inte med att jag tagit emot påsen utan ringde på igen. Och igen och igen och igen. När jag ändå inte öppnade började de bulta och sparka på dörren med sina små händer och fötter. Jag kan för mitt liv inte förstå varför! Men till slut gav de förstås upp.

En tidigare halloween, på den tiden jag bodde i villa, hade jag en ännu otäckare mask än nån unge sett liggande beredd innanför ytterdörren. Den tog jag på innan jag öppnade varje gång små monster ringde på. Och ni kan inte ana hur fort såna där små rackare kan springa fast de har så korta ben. Det året behövde jag inte ge bort minsta lilla karamell och hade inte köpt några heller eftersom jag anade hur det skulle bli.

Till påsk kan det också dyka upp ungar och tigga pengar och godis. Då iförda hucklen och färgglada kläder samt målade i ansiktena. Jag brukar ibland öppna dörren och det är oftast som att trycka på en knapp. Då börjar de där lågväxta individerna att sjunga om nån kyckling som ska ha hetat Gullefjun. Tror de själva på det? Ingen jävel döper väl ett djur till Gullefjun?

När de sjungit färdigt och räcker fram sin kaffepanna eller påse brukar jag bara säga tack och stänga dörren igen och så är det bra med det.

Man kan fråga sig varför de återkommer år efter år när de borde ha lärt sig att hos mig kammar de noll varje gång. Jag funderade ett slag över det igår men så kom jag ju på att de växer ju, de där små otäckingarna, och det kommer nya som inte vet hurdan jag är.

Men nu har jag ju ett halvår eller så på mig att lista ut något nytt roligt sätt att bemöta tiggarna när de ringer på min dörr. Det ska säkert ordna sig i god tid innan det blir dags igen.


Jag har alltid betraktat mig själv som ganska snäll och min omvärld håller nog med i de flesta fall. Ändå kan jag föda fram tankar som de här ovan. Som jag givetvis aldrig skulle genomföra i verkligheten, det utgår jag från att mina ordbrukare begriper själva. Och jag har dessutom rätt kul när de där eleka tankarna blir till.

Alltså måste det bo en liten elak jävel nånstans inom mig, eftersom jag har så roligt åt att fantisera sådär. Vid några få tillfällen i livet har jag varit precis så elak som jag kan vara i tankarna. Men då har det varit bara för att "offret" verkligen har förtjänat det.

En gång kom jag först till en bilolycka på E4 alldeles invid en Statoilmack. Vi satte ut varningstrianglar och kollade hur pass skadade folk var och larmade ambulans till en äldre man i den ena bilen. Rätt fort började det förstås samlas nyfikna runt platsen och en av dem föll offer för mig. Det var en pappa med två barn i förskoleåldern som med en unge i varje hand klättrade upp i en tre meter hög snödriva för att titta in genom vindrutan på den gamle mannen som satt kvar i sin bil i väntan på hjälp. Då kunde jag inte hålla mig utan sa till den omdömeslöse fadern: "Om ni går ut på vägen så kan du ju lyfta upp barnen på motorhuven så ser de ännu bättre"

Jag kunde förstås ha åkt på en propp då, han kunde ha blivit så förbannad så att han slagit ner mig. Och han BLEV arg också, det såg jag. Men han var tydligen inte alldeles tom mellan öronen ändå för han sa inget alls utan bara tog barnen med sig till deras bil och åkte därifrån. Jag tror, och hoppas, att han insåg hur tokigt han burit sig åt och agerade därefter.

Nåja, nu ska jag försöka vara snäll igen. Det är allhelgona idag och jag ska åka iväg sen och tända ljus på min mammas och mormors gravar. Minns dem och tänker på dem gör jag året om, varenda dag, men det är så vackert med alla ljusen på kyrkogården i skymningen att jag tycker om att åka dit denna dag.

Sista dagen på friveckan är det också. Imorgon bitti är det dags igen att snöra på sig skyddsdojorna och blåbyxorna för ännu en dag som fyller börsen åt Oleg Deripaska, den ryske oligark som äger min arbetsplats.

De trogna ordbrukarna tillönskas därför en fortsatt trevlig lördag och helg. Var rädda om er i Norrfällsviken, Hedemora, Oxie och Skinnskatteberg likväl som i andra metropoler i världens alla hörn.

Av Göran - 1 november 2013 09:40

November är över oss. Den enda lilla förmildrande omständigheten som finns när jag dömer ut denna månad ska väl vara att den bara har trettio dagar. Till skillnad från sina efterföljare, monstermånaderna december och januari.

Här på mina breddgrader har november bröstat upp sig redan första dagen och liksom satt ner foten för att visa att nu är det nya tider, nu bestämmer jag. Vitt av frost och minus flera grader när jag vaknade imorse.

Jojo, nu börjas det! Vinterhelvetet!

För vintern som helhet finns denna gång en ganska stor förmildrande omståndighet, nämligen OS i Sotji, nånstans i bortre Ryssland där kylan biter ännu värre än här. Men det rör sig väl om c:a 2 veckor av den bara så min dom faller ändå hård över vintern och mina hatmånader (november till februari). Vintern kan dra åt h-e, enligt min mening!

Vad ska vi egentligen ha den till? De som absolut måste åka skidor kan väl åka rullskidor lika gärna. Hoppbackar finns ju för året-runt-bruk så då måste man väl kunna tillverka spår även för längdåkarna och backar för de alpina entusiasterna som de kan bryta benen i mitt i sommaren lika bra som under vintern.

Nej, med tanke på hur många som klagar på vädret i det här landet är det märkligt att ingen gör nåt åt det!

Den globala uppvämningen är, som vanligt, spårlöst borta när man verkligen behöver den.

När jag ändå är på gnällhumör måste jag återvända till ett annat ämne jag skrivit om förr - Pensionssystemet i det förlorade landet Sverige.

Nej, jag skrev inte fel - det SKA stå "förlorade" och inte förlovade för Sverige är inte förlovat längre. Den välfärd dagens gamla byggde åt oss monteras ner bit för bit och säljs ut till kapitalstarka personer som vill tjäna pengar på den och gärna sen flytta dessa pengar till nåt land som inte tycker att man behöver betala skatt.

Innan jag aktiverade "Nix" på mina telefoner blev jag ideligen uppringd av företag som ville åt mina surt förvärvade slantar. Förvalta dem åt mig. För mitt eget bästa.

För MITT bästa? Jo, kyss mig i arslet, vad de månar om någonting annat än sina egna vinster. Och om jag har lite tur så kanske mina slantar ökar i värde men gör de inte så får jag skylla mig själv. Och de stackars duvorna i stadens parker får svälta för att jag måste äta upp mina brödsmulor själv för att få den magra slanten att räcka mellan utbetalningarna. I kvällsdrakarna läser jag om hur massor av människor förlorat enorma summor på sina pensionspengar. Och är inte ett dugg förvånad. För de flesta av oss har inte en susning om hur vi bäst ska placera dem så att vi får maximal utdelning. Vi fick en valfrihet som vi inte kan utöva eftersom de flesta av oss inte har kunskaperna. Och vad ska man med en sån valfrihet till?

Det är som jag sagt nån gång förut i detta forum; Det där med valfrihet, kan det vara en så stor fråga egentligen? Jag menar... Hur många valar kan det finnas i fångenskap?

Samma gäller de där privatägda skolorna som nu senast Janne Josefsson i "Uppdrag granskning" drog ner brallorna på i veckan. De försöker återskapa vi-och-dom-samhället i än högre grad än vad som redan skett. De väljer bort "de dåliga eleverna" d.v.s de missanpassade, de stökiga och i förlängningen barnen till de sämst ställda så att skolorna ska bestå av "fina" barn istället. Barn till förälrar som alltid har råd att skicka med matsäck till skolutflykterna, som alltid har råd med de dyraste gympaskorna, skidor, skridskor, cyklar och mopeder.

Så jag hoppas ni är nöjda nu, ni som röstat fram den regering som styr oss. Inte för att andra sidan hade gjort det så mycket bättre, skillnaderna mellan blocken är numera marginell. Så marginell att det är fullt möjligt att sossar och moderater delar på Rosenbad vid den här tiden nästa höst.

Lek lite med tanken att någon av de senaste opinionsmätningarna blir valresultat. Där centern och KD åker ur riksdagen, FP klarar sig kvar med ett nödrop och SD får 10-12%. Jag kan aldrig tänka mig att varken Reinfeldt eller Löfvén sätter sig i regering med Åkesson och då återstår kanske bara en ohelig koalition.

I min ungdom hade detta varit fullkomligt otänkbart men idag är det fullt möjligt.

Huvvaligen, man ryser av obehag av många skäl idag!

Enda glädjeämnet är väl att mina stukade hjältar i Timrå IK spelade skjortan av Södetälje SK igår kväll och vann med hela 6-1. Jag minns knappt när de vann så stort hemma sist.

Så nu knyter jag näven i byxfickan och hoppas att de kan konservera den formen genom det uppehåll som nu följer och fortsätter visa var det rödvita skåpet ska stå under resten av säsongen!

Själv ska jag gå och se efter om kylskåpet står kvar och om det innehåller nåt trevligt jag kan hacka i mig som kombinerad frukost och lunch. Vi ses igen, kära ordbrukare! När andan faller på.

Ha en härlig fredag i Abisko, Ödåkra, Töreboda och Marstrand.

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards