Från en skön soffa och med ett gigantiskt glas av Sveriges bästa dricksvatten framför mig på bordet har jag ikväll bevittnat GIF Sundsvalls hemmamatch mot Falkenbergs FF. "Trippel-F;arna" kan säkert ta nog många poäng under året för att klara sig kvar i allsvenskan. Men ikväll kammade de noll.

Ciercoles och Batanero men kanske framför allt Linus Hallenius såg till att gästerna fick vända hem till Halland utan poäng i bagaget. GIF är sjua i allsvenskan nu och har ungefär lika långt till topp- som bottenlag räknat i poäng.

Jag tycker dock att denna match ändå var ett fall framåt, spelmässigt sett. Man ser mer och mer av de kvaliteter de visade upp ifjol och allt fler spelare börjar hitta sina roller. Batanero, till exempel, spanjoren med den extremt känsliga vänsterfoten som i sina bästa stunder kan leverera en passning rakt på stortån hos en lagkamrat 60 meter bort.

Han gjorde sin bästa insats för året i GIF-tröjan liksom landsmannen Juanjo Ciercoles som jag inte såg göra ett enda misstag. Lägg till detta att Linus Hallenius nu lärt sig att undvika offsidefällorna som Helsingborg lyckades ställa honom i och nätade två gånger. I slutminuterna byttes Linus ut mot Peter Wilson som inte hann vara på plan i ens en minut innan också han presenterade sig i målprotokollet. Peter gick i skolan med min yngste son och har ett par gånger druckit saft och ätit bullar i mitt kök för 10-11 år sedan så till honom har jag förstås ett lite extra gott öga.

Efter matchen tänkte jag att jag skulle se på Fotbollsmåndag i C-more för att få ta del av expertisens analyser av både GIF-matchen och de övriga matcherna i samma omgång.

Shit, så fel jag hade! Fotbollsmåndag var ett program på C-more där jag trodde att de skulle prata om alla matcher som spelades iväll. Men "Fotbollsmåndag" kunde lika gärna ha hetat "AIK-måndag" för hela programtiden ägnades åt just DET laget. De förlorade ikväll med 0-3  på bortaplan mot IFK Göteborg.

Vilket föranledde TV-progarmmet "Fotbollsmåndag" att ägna hela porgramtiden åt att analyser varför AIK förlorade. Samt vad AIK måste göra för att vända trenden. IFK Göteborg, som VANN matchen nämndes bara i förbigående och resultaten i övriga matcher nämndes inte ÖVER HUVUD TAGET.

Tror de, på riktigt, på C-mores huvudkontor att hela svenska folket undrar bara över varför AIK förlorar???

Linus Hallenius, som gjorde två mål för GIF Sundsvall idag har därmed gjort sex mål totalt i årets allsvenska serie.

Medan hela klubben, laget, AIK har gjort total FYRA mål. Och ändå är de värda all denna sändningstid...

Nej, jag får inte ihop det...

Farmen VIP rullar vidare och denna vecka åkte ingen ur eftersom man skickade in två utmanare i form av rocktrummisen "Kicken" som även delar ut vinster i TV¤;s "Postkodmiljonären" och Isabell Adrian från "Svenska Hollywoodfruar".

Ondskefull som jag kan vara ibland, om än med glimten i ögat, satt jag efteråt och funderade över vilka kändisar jag tycker de ska försöka rekrytera nästa år. Gunilla Persson, en annan Hollywoodfru vore väl en dröm att få med.  Och skapar inteh hon konflikter så att det räcker kan de skicka in Kjell Bergqvist som gärna säger sitt hjärtas mening. Magnus Uggla och Jan Guillou skulle säkert också kunna röra om en hel del i grytan. Kanske några politiker också i form av Mona Sahlin och Carl Bildt.

Varör inte skicka in Bert Karlsson också. Carola och Alexander Bard vore väl intressanta deltagare liksom Filip och Fredrik från femman. Eller varför inte de svärande systrarna Gunnel och Maritta från Hofors som annars huserar i såpan om "Ullared".

Nåja, helgen är över. Måndagen likaså. Nu återstår tisdag och onsdag innan det bär till igen med arbete och slit. Jag lagade kalvstek idag i min slowcooker. Med pressad potatis och gräddsås gjrod av stekskyn blev det en måndagsmiddag värdig en söndag. Imorgon lutar det åt fiskgratäng med räksås men vi får se.

Sov gott nu, kära ordbrukare! I slott och koja från Sjugareby till Nusnäs, från Vuollerim till Oxie, från Haparandea till Bengtsfors. från Trelleborg till Treriksröset. Kort sagt: Wherever you are!

April är på upphällningen. Sjunger på sista versen, kanske man kan säga. På onsdag går vi in i maj. Men först på torsdag behöver jag åka till jobbet nästa gång. Efter den tvådagarsveckan väntar 3 st där jag jobbar heltid, 40 timmar. Sedan är jag ledig igen över nästa månadsskifte. Under tiden väntar jag med spänning på vad apparaturen som satt fast på mig i onsdags natt visar för vetenskapen. D.v.s för de som kan tolka de värden de får ur den.

Jag sov alldeles ovanligt taskigt den natten, vaknade säkert tio gånger och gav upp för kaffesuget redan klockan fem igår morse. Men det var inte precis apparaternas fel, jag hade inte nämnvärt med obehag av dem. Det var väl bara den där lilla plastklykan i näsan som var lite irriterande ibland. Den hade två syften. Dels skulle den säkerställa, så långt som möjligt, att näsborrarna hölls öppna och dels mätte den hur mycket jag andades genom näsan när jag sov.

Sköterskan som lärde oss använda utrustningen gav oss flera små tips och talade också om att ifall man misslyckades med att ge dem de värden de behövde så måste man göra om det. Så nu hoppas jag att man kollade det under gårdagen och idag så räckte inte värdena borde de redan ha hört av sig, tycker jag.

Hon (sjuksyrran) förvarnade också om att det nu kunde dröja ganska länge innan vi får den eventuella utrustning vi behöver för att lösa problemen. Det var kö på de där apparaterna och antalet är begräänsat.

Därför börjar jag mer och mer ställa in mig på att stanna på förrådet ett tag till. Kanske över hela sommaren och möjligen ännu längre. Har skissat lite på hur jag, i så fall, vill lägga upp schemat och kommer att känna mig ganska nöjd med det även om vi får en varm sommar i år också.

Sommardäcken är numera också monterade och inte nog med det! Vinterdäcken är nedburna till förrådet i källaren också. Ifjol låg de kvar och skvalpade långt in i juni och sommardäcken blev också liggande i bilen i flera veckor.

Och från och med imorgon får jag min äldste som som granne i huset. Jag körde honom till Kvissleby, där hyresvärden har sitt lokala kontor, idag och han fick underteckna kontraktet och hämta nycklarna.

Han är inte helnöjd med att få så hög hyra och det fattar jag såklart. Men han sken upp betydligt då vi inspekterade den helrenoverade lägenheten på vägen tillbaka till stan. Det var verkligen jättefint. Allt nymålat och tapetserat med ekparkett i alla rum. Kombinerad tvättmaskin och torktumlare i badrummet, induktionshäll och varmluftsugn i spisen samt inbyggd mikrovågsugn och diskmaskin. Helkaklat badrum med golvvärme samt en stor klädkammare.

Så jag sa att även om han bor lite för dyrt så kan han ju trösta sig med att han bor jättefint och det höll han förstås med om.

Talade också om att jag kommer att hålla en väldigt låg profil första tiden så får han välja själv hur mycket eller lite han vill umgås. Så på det hela taget är han nog ganska nöjd.

GIF Sundsvall gjorde ännu en egendomlig match igår kväll nere i Skåne. Första delen av första halvlek blev man totalt överspelade gång på gång och det var bara tur att inte Helsinborg gjorde 2-3 mål då. Men så plötsligt hittade man tillbaka till det spel som funkade så bra mot Djurgården och framför allt mot Malmö FF för någon vecka sedan. Tog också ledningen med 1-0 genom Linus Hallenius (vem annars?). 

Tyvärr höll det inte hela vägen utan HIF kunde kvittera i slutet och knipa en poäng. Men jag säger inget om det. Det var kanske rättvist om man ser till matchen som helhet. Och nykomligarna från Sundets pärla, som Helsingborg kallas, är inget dåligt lag. Det är ju en klubb med anor och traditioner och vet vad som krävs för att stanna i allsvenskan. På måndag är det dags att möta nästa nykomling för Giffarna. Då väntar Falkenbergs FF som just nu parkerar på näst sista plats med bara Örebro bakom sig. Det tror jag kan vara en uppgift som passar oss lite bättre.

Men det finns inga enkla  segrar. Börjar man tro det så tappar man lätt den där ödmjukheten inför uppgiftenn som jag anser är så viktig, särskilt inom lagidrott. I hockeyn är SM-finalspelet i full gång och både Frölunda och Djurgården har hittills vunnit sina hemmamatcher. Jag tittar en liten stund nu och då men har inget större intresse för den serien. Det spelar mig ingen roll alls om det blir Stockholm eller Göteborg som tar hem SM-guldet.

Betydligt mer intressant är Timrås lagbygge inför nästa vinter. Men där tycks det stå i tjära för än så länge har sportchefen Kent "Nubben" Norberg bara landat en tränare, en målvakt och en forward från egna juniorled.

I lokaltidningen säger han dock att han är lugn, att han har muntliga deals med nästan tio spelare till så vi får väl lita på det då. Han brukar ju fixa det i slutänden.

Läste du ända hit så får du faktiskt skylla dig själv. För inte heller detta inlägg känns som något av mina mer spirituella. Men en halvtaskig blogg är ju också en blogg, för att travestera husguden Ulf Lundell igen. Han ska visst ha tvingat ställa in en spelning en gång, på grund av att han inte var nykter nog att ställas fram på scenen. Då ska han ha kommenterat det med orden; "Tja..., ett inställt gig är ju också ett gig..."

Men jag håller inte med!

Nej, Lundell, ett inställt gig är inte ett gig! Ett inställt gig är ett svek mot alla som tycker om dina texter och din musik. Som betalat för biljetter och kanske åkt 20-30 mil för att se/höra din konsert.

Ett inställt gig är en bra anledning att skämmas, tycker jag,  när det sker av den orsaken.

Därmed vill jag också säga att jag tycker att han borde ha ställt in sin bilkörning nyligen då han stoppades av polis och blodprovet visade 1,5 promille alkohol. Hur mycket jag än gillar hans musik och texter så försvarar jag aldrig det.

En inställd fyllestyrning är INGEN fyllestyrning! Låter du bli att köra bil när du är alkoholpåverkad så är det tvärtom så att du gör omvärlden en stor tjänst.

Jag vet inte om de där orden från längesen (ett inställt gig är också ett gig) syftade till att få betalt för en spelning han inte gjorde. Men jag hoppas verkligen att det inte var så. Men både han, du och jag och alla andra bör lägga på minnet att... "En inställd fyllekörning skadar ingen!"

Låt bli bilen när ni har alkohol i blodet, kära ordbrukare! Gäller även min husgud Ulf Lundell!

... ska jag göra om en stund. Idag kom så dagen då jag hade tid på sjukhusets sömnklinik. Där förevisades en mätutrustning som jag ska fästa på kroppen när jag lägger mig ikväll. En dosa ska sitta upptill på bröstkorgen och en annan på nedre delen av magen. Sen ska jag ha en klämma på ett finger och en liten klyka av plast i näsan. 

Bekanta som gjort samma undersökning har pratat om någon mask som man skulle ha över ansiktet och jag gruvade mig lite för att det kanske skulle bli svårt att sova med en sådan. Men de här grejorna känns som jag borde kunna stå ut med att ha på mig för en ynka natt.

Sedan ska utrustningen köras tillbaka till sjukhuset före klockan nio imorgon bitti. Så då passar jag på att ta omvägen runt Birsta och inta frukost på "Det stora blå". De öppnar ju nio så det passar ju precis. Inte är det heller någon stor omväg. Det tar inte ens tio minuter från sjukhuset till IKEA.

Priset har ju visserligen stigit med 100 % sedan jag upptäckte deras fruksot men 59 är fortfarande alldeles acceptabelt med tanke på allt som finns att välja på. För mig blir det äggröra, bacon och grönsaker. Plus ett glas juice och rejäl kopp kaffe efteråt. Möjligen slinker det med nån köttbulle eller prinskorv också.

För den som inte behöver bry sig om kolhydrater, fett, socker eller annat måste ju denna buffé vara rena paradiset. Utom de saker jag nämnde har du ju inlagd sill, flera sorters bröd och pålägg, fil eller yoghurt samt tunna pannkakor. Ibland, men inte alltid, har de t.o.m Janssons frestelse. Men den avstår jag gärna för (utan skryt) jag gör så väldigt mycket godare Janssons själv. IKEA;s tror jag är gjord på lättmjölk utspädd med vatten. Men så var han ju smålänning ända in i hjärtat också, han Kamprad.

Sommardäcken ska monteras på bilen också så det vore ju bra om jag orkade släpa upp dem från källaren och lägga i bagagerummet innan jag åker. Så kan jag skifta däcken på vägen hem.

Märkligt att jag har så svårt att komma till skott i rättan tid med det där. Annars är jag absolut inte känd för att inte passa tider. Men det är ju förstås en annan sak. Då handlar det om respekt mot andra, att ingen ska behöva stå och vänta för att jag inte ser till att komma i tid. Att inte ha skiftat däck drabbar ju ingen annan än mig själv.

Men jag ser fram emot att slippa höra dubbens sjungande mot torr asfalt.

Äldste sonen som bott i andra hand på två olika ställen i två år kommer inom kort att flytta till samma hus som jag bor i. Tvårummaren i vindsvåningen blir hans förhoppningsvis innan helgen.

Tur att det löste sig i sista minuten annars hade han varit hemlös till veckan. Han är inte så sugen på att flytta hit igen men har inte så mycket att välja på. För varken han eller jag vill att han ska flytta tillbaka till mig. Han är ändå 27 år fyllda. Det blir dock ett dyrt byte för hans blivande lägenhet är totalrenoverad och hans hyra kommer att vara c:a 500 kr mer än jag betalar för mina 91 kvardat och fyra rum.

Men han tjänar ju bra och har haft en fantastisk löneutveckling under sina få år på jobbet. Inte heller har han en massa lån så det klarar han. Antagligen har han skaffat sig en del dyra vanor som han får ge upp tills vidare bara.

Viktigt från början bara att jag håller mig på min kant och inte ringer på hans dörr stup i kvarten. Jag tror att det kanske kan ha oroat en del att inte få känna sig privat när man har farsan i samma hus. Men jag är medveten om risken så jag ska hålla lite distans, åtminstone från början.

Nu ska jag se om jag kan bli vän med all teknik jag ska sova med inatt. Men jag kommer tillbaka. Förr eller senare!

Jag kommer alltid tlllbaka. "Om Gud vill å pjäxer´n håll´!"

Nu är det "efteråt". Efter besök av mina två mellanbarn, äldste sonen och yngre dottern med vidhängande sambo Jag tyckte liksom att det började bli dags att äta en middag ihop och träffas för några timmar. Yngstingen, som har något slags konflikt med storasyster som han ännu inte lyckats lägga bakom sig valde att åka till sin mamma medan syrran med sambo och storebror käkade påskmiddag här hos mig.

Skillnaden mot julbordet är marginell. Jag hoppar revbensspjällen på påskbordet men sill, köttbullar, prinskorvar och Janssons frestelse serverade jag i likhet med gravad lax, skagenröra och diverse goda ostar.

Och jag är ganska säker på att ingen av dem gick hungrig härifrån.Jag åt inte så mycket själv, man tappar liksom lite matlust när man stökat vid spisen nästan hela dagen innan. Men nu njuter jag en toat med gravlax och hovmästarsås. Till detta en kall Mariestads starköl och en liten snaps på Aalborgs Jubileums akvavit. Lax finns det mer kvar av så jag räknar med att kunna ta ytterligare någon läcker vickning med denna ädla fisk. Aalborg Jubileum finns också rätt mycket kvar av så jag kan ta mig en snaps imorgon också om jag skulle få lust.

Men ölen är slut. Ska jag dricka pilsner imorgon så får jag nöja mig med folköl från mataffären eftersom systembolaget håller stängt till tisdag morgon.

Men.... Nu ska jag ju egemtligen inte dricka öl överhuvudtaget så problemet är egentligen redan löst. Men påsk är det ju bara en gång om året så då tycker jag att man får unna sig både öl och några goda snapsar.

Minns just nu den skämtteckning av "kolingen" som jag såg för länge sedan. Där han sa i pratbubblan...; "Dricker alkohol gör jag bara vid extremt festliga tillfällen."

Då fick han genast frågan vad som var "extremt festliga tillfällen" och svarade; "Det är väl när jag har brännvin!"

Det har jag just idag så då är väl idag just ett sådant festligt tillfälle. Och mycket riktigt så mår jag ganska bra just nu, två starköl och två rejäla snapsar senare.

Dessvärre tror jag att bägge huttarna råkade gå ner i samma ben så jag tar mig en ordentlig single malt också för att inte bli låghalt.

Må Gud vara Er nådig och ge er en morgondag ni sent ska glömma. Tack för idag, kära ordbrukare!

Min vana trogen vaknade jag strax efter fem imorse. Så länge har jag alltså jobbat dagtid nu att jag "kommit in i lunken" och behöver strängt taget ingen väckarklocka. Åtminstone nio morgnar av tio vaknar jag lite innan mobilen larmar, stiger upp och slår av larmet innan det hunnit ljuda. Men idag tittade jag bara trotsigt på klockradions display, log lite i mjugg och bad den fara åt h-e. Inget larm var ju inlagt eftersom jag fr.o.m idag är ledig ända till 2/5.

Men det där med att somna om är ju inte alltid enkelt. Jag lyckades slumra till 3-4 gånger och steg inte upp förrän id sju så man kanske kan kalla det sovmorgon. Många tar inte det ordet i  sin mun om de inte sovit till åtminstone nio eller halv tio. Men andra ord får ju tolkas olika av olika människor så vaför inte ordet sovmorgon?

Det finns massor av platser, länder, städer och byggnadsverk jag skulle vilja se innan jag dör. Så idag är jag tacksam över den där Paris-resan jag gjorde med gymnasiekamrater 1975. Då fick jag nämligen se, bland mycket annat, den urgamla katedralen belägen mitt i Seinefloden, Notre Dame. Både från ut- ohc insidan. Något som numera är omöjligt efter branden som härjat kyrkan de senaste dagarna. Ett stycke kulturhistoria har gått förlorat till elden.

Möjligen bygger man så småningom upp en kopia av den klassiska katedralen som idag bara finns på film och bilder. Men det blir ju aldrig riktigt samma sak. Att gå in i denna urgamla kyrka fyllde en liksom med respekt och då menar jag inte i religiös bemärkelse, ateist som jag är. Men man blir liksom ödmjuk inför både konsten på väggar, tak och pelare men också för att man förstår vilket slit det måste ha varit att få allting på plats med de primitiva metoder som fanns att tillgå mellan 1163-1345. 52 år tog det alltså att färdigställa denna magnifika katedral!

Och nu är allt förstört. Tornen har rasat ihop och när allt är släckt kommer det bara att finnas en stor hög med tegel och aska. Sorgligt!

Så nu fattade jag beslutet att så fort den där Eurojackpoten slår in för mig så ska jag se till att komma iväg ut i världen och försöka hinna se så många som möjligt av de sevärdheter jag ännu inte fått se.

Peterskyrkan i Rom, Taj Mahal, kinesiska muren, Macho Pichu, frihetsgudinnan och Jesusstatyn i Rio för att nämna några. Konserthuset i Sydney och Niagarfallen är andra platser dit pengarna från jackpoten ska få ta mig. Så jag kanske lämnar in en rad extra på fredag då man åter lottar ut drygt en halv mijard.

Våren kommer allt mer även om det fortfarande inte är någon värme att tala om i luften. Särskilt inte på nätterna då kvicksilvret gått ner en bra bit under nollan och tvingat mig att koppla in motor- och kupévärmare både söndag och måndag kväll för att slippa skrapa is på morgonen efter.

Idag tänkte jag städa kök och badrum samt göra rent insidan av rutorna i bilen. Vindrutan är så pass illa däran att det blir svårt att se framåt kvällen om man kör mot solnedgången. Men med s.k mirakeldukar (eller trolltrasor) är det ju snabbt ordnat utan kemikalier. Förr annvände jag T-sprit för att få fönstren rena men idag är det bara dessa micro-fiber-dukar som gäller. Enkelt och dessutom miljövänligt!

En dammsugning av Madame Citroens innersta skulle inte heller skada men vi får vl se vad jag hinner och orkar.

Ungefär fyra kilo gammaldags hederlig svensk kolsvart bondkatt ligger just nu framför tangentbordet och spinner högljutt fast jag inte har rört honom. Så länge han inte lägger sig PÅ tangentbordet så får han väl ligga där. Spinnandet antyder ju att han mår gott så varför störa honom?

Därmed tror jag att det får duga för idag. En halvtaskig blogg är ju också en blogg och ingen tvingade dig att läsa. Om du var korkad nog att läsa ända hit...

Ha en härlig aprilonsdag, kära ordbrukare i Månsbo, Ulvsunda, Hörnefors och Kungsbacka. Vi ses!

Lördag mitt i Sverige, mitt i april. Snön förlorar mer för varje dag i kampen mot sol och vind som vill ta bort den. På soliga ställen är gräsmattorna framme även om det finns lite snö och is kvar i norrsluttningar och där stora träd ger skugga. Har gjort något så ovanligt som att traska på stan idag. Riktiga stan, alltså, inte Birsta.

Det slog mig då att det är jättelänge sedan jag strosade runt i gallerian vid Storgatan. Jag kände inte igen mig alls. Systembolaget har flyttat (Jo, DIT hittade jag även före idag!), Subway har flyttat eller bara stängt. Och själva indelningen av gallerian var också förändrad. Jag skulle till Clas Ohlssons som flyttade till Gallerian för ett par år sedan men hade ingen aning om var i detta stora komplex deras butik fanns. Förut höll de till i hamnen alldeles invid gamla E4 och det var enkelt både att hitta dit och att hitta parkering.

Så då får man fråga sig fram. Och med hjälp av människor i andra butiker så letade jag upp "Classes" till sist och handlade lite småsaker som jag tyckte mig behöva. Min arbetsgivare hade ju godheten att dela ut julklapp till alla anställda, ett presentkort på 350 kr som gällde i ett hundratal butiker i city. Låt vara att sanktionerna gjorde att vi fick dem först i februari. Men det är väl tanken som räknas...

Dessa 350 kr plus nio till ur min egen plånbok har nu omvandlats till en stickpropp till den nya taklampa jag köpte på Rusta för en månad sedan, eller så. Utan att kolla om allt som behövdes för att skapa ljus fanns med i kartongen.

Och just denna levererades utan stickproppen. Jag fyllde också på mitt lager av glödlampor samt investerade i en skruvmejselsats för bara 49 spänn. Jag tror det är bortemot tjugo olika mejslar i den så nu behöver jag knappast köpa fler såna under min livstid. Visserligen kan man väl inte räkna med någon vidare kvalitet på dem men den enkla användning det blir här hos mig borde de duga till, tycker jag. En verktygslåda för lägenhetsbruk inhandlades också innan jag betalade och gick för att försöka leta mig ut.

Sådags hade jag totalt förlorat orienteringen och hade någon bett mig peka ut väderstrecken hade det b livit en ren chansning. Jag har annars ett bra lokalsinne men då jag gått en stund i nån butik som liksom IKEA har anammat labyrint-principen tappar jag snabbt känslan för vad som ligger åt vilket håll. Jag kom alltså ut på en annan gata än därifrån jag gick in. Men det gjorde ju inget, i och för sig, eftersom jag kom ut närmare parkeringen där jag lämnat Madame Citroen. Under min stadsvandring vaknade suget i kroppen efter en riktigt god köttbit och jag beslutade att  kosta på mig en omväg runt Birsta för att köpa den på Stora COOP. Deras deli-disk är inte av denna världen.

Där handlade jag varsin rejäl skiva entrecote åt sonen och mig och därefter besökte jag också systemet för att få hem lite rödvin att njuta till maten. Det blir potatisbakelser och bea-sås samt smörstekt sparris till köttet så då ska det man dricker också smaka gott, tycker jag. Mjölk och vatten i all ära men till en riktigt fin köttbit ska det liksom vara ett glas vin. Däremot till pannkaka har jag svårt att tänka mig något annat än kall mjölk.

Var på läkarkontroll i veckan och fick lugnande besked om mitt tidigare höga blodtryck. Det ligger numera på 132/72 vilket är som en trettioåring enligt företagssköterskan, Ingela. Tänk om fler delar av mig kunde vara i samma goda skick... Men man får förstås glädjas åt vad man har och än kan jag ju ligga utan käpp.

Så det är hopp om livet! Och inte blir det sämre av en vårsol som skiner från molnfri himmel även om det ännu är kallt i luften. Jag lämnade vinterjackan hemma då jag åkte till stan men på plats önskade jag att jag haft den som skydd mot den isande vinden.

När helgen är slut ska jag jobba i två dagar. Därefter är jag ledig resten av månaden, börjar jobba igen först 2/5. Funderar starkt på att åka och köpa hem ett fastepaket och köra en rensning av min kropp medan jag är ledig.

Vi får se hur det blir. Jag ska då definitivt försöka vara ute lite mer och få lite sol på mig så kanske även det hjlper mig att bli lite piggare. Den 24;e har jag tid på sömnkliniken och det ska bli intressant att se vad resultatet blir.

Och hur lång tid det tar innan jag kan märka några resultat.

Det är ju nämligen det som avgör när jag ev. får gå tillbaka till ordinarie jobb. Men å andra sidan så har jag ju egentligen ingen brådska. Jag har det bra där jag är nu och sliter inte precis ihjäl mig. Några av de ordinarie arbetskompisarna saknar jag ibland förstås men å andra sidan finns det även ett par stycken som är ganska skönt att slippa träffa så ofta. Så det kan väl gå på ett ut egentligen...

Därmed ska jag gå och skära till en sallad att servera med kött och potatisbakelser. Jag blir hungrig bara av vetskapen vad som snart ska passera genom munhåla och svalg.

Gör det ni också, kära ordbrukare! Unna er något lite extra dyrt och gott och fira att våren är på gång. Att njuta är att leva, har jag hört sägas!

Så njut av livet medan ni har det! Rätt som det är kanske man är död när man vaknar en morgon...

Dagen efter idag. Dagen efter det historiska i att Oskarshamns IK tagit sig tlll landets högsta serie i ishockey. Roligt för dem, såklart. Jodå, jag unnar dem glädjen och lytfter på den hatt jag aldrig haft i respekt för deras sätt att  klara av det. Ni vann rättvist och av egen kraft och förtjänar er plats i SHL.

Det sorgliga är väl bara att det skedde på Timrå IK;s bekostnad. Att mina hjältar tvingas tillbaka ner i allsvenskan och möten med Tingsryd, Vita Hästen och Björklöven istället för HV71, Färjestad och Skellefteå m.fl

Men det är väl som jag skriver i rubriken - bara att bryta ihop och gå vidare.. Ta nya tag, börja om.

Ser man tillbaka på säsongen så är det ju heller inte alls ologiskt att det gick som det gick till slut. Med så många "hedersamma" förluster i bagaget är det kanske svårt att uppbåda det självförtroende som behövs för att vinna en sådan här matchserie. Euforin från ifjol vår byttes till besvikelsens bittra tårar i år.

Men... solen gick ju faktiskt upp imorse också. Precis som den lär göra imorgon. Och det är ju "bara" idrott så man får väl försöka hämta kraft någonstans ifrån och tända lite nytt hopp så småningom.

Jag får glädjas åt fotbollen istället ett tag. Nog för att hockeyn alltid varit nummer ett hos mig men vi har ju faktiskt allsvensk fotboll i stan också. Och det med ett lag som ser bättre ut än kanske någonsin förr. Låt vara att det ännu är tidigt på säsongen men med det Giffarna visat upp hittills med oavgjort borta mot Djurgården och 3-1 hemma mot självaste Malmö FF så ser det åtminstone lovande ut.

Två arbetsdagar avklarade denna vecka och till min glädje upptäckte jag idag att jag slagit i taket på min flextidsbank. Den är ju begränsad jämfört med de flesta andra som har flextid, vi får inte samla på oss mer än 10 timmar. Har man mer än så innestående vid ett månadsskifte så försvinner allt som är över tio timmar. Och hamnar man minus mer än tio så får man löneavdrag.

Men med det jobb jag har just nu så är det lätt att bygga på sig timmar. Därför kommer jag att senast tisdag i nästa vecka se till att inte ligga plus mer än 10. För resten av april är jag ju ledig och kan inte justera till det.

Under denna ledighet har jag äntligen fått tid på sjukhusets sömnklinik och får förhoppningsvis hjälp med att optimera min sömn så jag blir lite piggare. Idag, strax före lunch, kom jag på att jag inte hade somnat till en enda gång och tänkte att det nog berodde på att jag kröp i säng redan för kl. 22 igår kväll. Men då matlådan var uräten och kaffet uppdrucket så drabbades jag ändå av lite lunch-koma och jag nickade till en liten stund. Men då skyndade jag mig att stiga upp och sysselsätta mig. Slaktade 15-20 kartonger och bar ut dem till återvinningscontainern utanför. Och då kan ni tro att jag vaknade ordentligt av den svinkalla nordan som blåste därute.

Så hemma igen stack jag i motorvärmarkontakten i stolpen ifall det är lika ruggiigt imogron bitti. Sen dess har jag och sonen käkat bruna bönor med rimmat fläsk och falukorv. Sån mat äter jag nästan aldrig annars men en gång per år får man väl unna sig det. Det är ju så förtvivlat gott!

Imorgon ska jag till företagsläkaren och hoppas blodtrycket håller sig kvar på den fina nivån från förra gången. Samt förstås att inga andra konstigheter hittas gällande gubbens hälsa.

Sköt om er, kära ordbrukare, till nästa gång! När det nu blir...

Ännu en arbetsvecka är lagd till handlingarna liksom äldste sonens 27-årsdag. Tänk att han är närmare 30 än 20, den där lilla parveln som jag bar så armarna värkte då han var riktigt liiten. Som sin storasyster är han född i Pusan i Sydkorea och kom hit till oss tre månader gammal mitt i sommaren 1992.

Jag och hans mor var vid det laget, trodde vi, erfarna och garvade som föräldrar efter nästan fyra år med första barnet. Hon hade tillbringat sina första månader i livet i ett familjehem där mamman var hemma på dagarna och tog hand om henne som man tar hand om sina små i den delen av världen. D.v.s bar henne nära kroppen i någon slags tygkonstruktion som lämnade den vuxnes armar fria att laga mat, bädda sängar, städa eller klia sig samtidigt som barnet får den där kroppskontakten och närheten som är så viktig under deras första tid i livet.

Det gjorde att hon hade den där grundläggande tryggheten i sig redan från första stund och det var förhållandevis lätt att få henne glad och förnöjd.

Sonen, däremot, hamnade på ett barnhem som låg mitt i miljonstaden Pusan med livlig trafik utanför dygnet runt. Där gick det en vuxen på sex bebisar och barnen sov sex stycken i samma stora spjälsäng. Så det blev inte så mycket närhet och kroppskontakt för honom.

Vilket märktes när vi fick hem honom. Han ville vara i famnen hela tiden och vi slet som djur för att mätta hans beröringsabstinens. Han skulle bäras dygnet runt nästan och sov sällan mer än en halvtimme i taget. 

Idag minns jag att det var jobbigt men är glad att jag gjorde min del av det. För med tiden blev han som vilken glad och sprallig liten kille som helst. Och nu är han alltså 27... "Lillskiten"!

Våren rullar fram mer och mer även om vädergudarna hotade med både kyla och snö inatt och imorgon. Så kanske GIF Sundsvall måste skotta planen innan de kan spela sin hemmamatch mot Malmö FF imorgon.

Den börjar klockan 15 så då bänkar jag mig i soffan. Åka in och se matchen på plats? Aldrig i livet innan termometern närmar sig 15-20 åtminstone. Dessutom hinner den väl bara ta slut innan det är dags för Timrås bortamatch mot Oskarshamn i direktkvalet till SHL. Leksand blev klara för högsta serien ikväll och jag gratulerar dem till det. Nu vill jag bara att Timrå ska följa masarnas exempel och slå tillbaka smålänningarna imorgon kväll.

Men innan dess har jag ett pass i tvättstugan och kanske ett i jobb-gymmet om jag hinner. Har plockat fram köttfärs ur frysen och tänkte montera ihop en köttbullssmet och tillaga dem innan matcherna börjar. Då är det ju bara att lägga upp mat på en tallrik när man blir hungrig och värma den i micron mellan halvlekar och perioder.

Om orken är med mig ska jag försöka hinna städa lite också. Så det är kanske bäst att jag avslutar mitt svamlande här och går och knyter mig.

Sov så sött kära ordbrukare i Örsundsbro, Ödeshög, Gökböle och Hållnäs.