Äntligen har denna lilla blygsamma blogg fått sitt "lyft"! Äntigen har den fått den uppmärksamhet och genomslagskraft den förtjänar! Äntligen har maktens kvinnor och män börjat läsa den och lyda mina uppmaningar! Man har blivit en maktfaktor. Vem hade kunnat tro det?

Vad jag menar? Jamen, är det inte glasklart? I måndags skrev jag av mig lite ilska över de där överklassgymnasierna där man i årtionden tillåtit äldre elever att förnedra och skada de yngre och kallat det kamratfostran. Hur jävla kamratligt är det att bränna sina medstudenter med strykjärn. Tortyr kallas sånt, inte fostran.

Så... jag bloggade om det och vad hände? Jo, nu är Lundsberg igenbommat!

Jag ska verkligen försöka se till att inte låta framgången stiga mig åt huvudet. Att inte låta min nyvunna makt korumpera mig utan noga fundera innan jag skriver nåt så jag använder mitt trollspö på bästa sätt.

Men jag tror att vi börjar med att stoppa svälten ute i världen. Det är ju rätt enkelt för de som styr och bestämmer att fördela om resurserna så att alla får äta sig mätta varje dag. Sen avslutar vi alla krig och skickar ledarna för alla krigande nationer till norra Finland och nån stor fritidsanläggning där fredförhandlingarna får äga rum i bastun. Nakna människor slåss inte gärna så det vore väl en lysande idé att fredsförhandla där!

Sen släpper vi fram alla de där uppfinningarna som oljemagnater världen över köpt för att inte politikerna ska strypa oljans flöde. Tekniken att klara oss utmärkt utan olja har funnits i årtionden men oljebranschen är så mäktig att det inte går att stoppa dem. Bilar kan t.ex köras på vätgas och de enda de släpper ur sig är lite vatten.

Det får räcka så för idag, jag ska fundera vidare på vad jag ska bestämma imorgon!

Trots denna min nyvunna makt lyckades gårdagen sätta käppar i hjulen för mig på flera olika sätt. Till att börja med hade jag strömavbrott hemma på förmiddagen då jag tänkt laga lite mat att ta med på jobbet. Gårdagens nattskift blev ju nån sorts blandning mellan eftermiddags- och nattskift eftersom jag hade möte med centrala skyddskommittéen klockan 13. Så därör beslöt jag att under cykelturen till jobbet stanna till på min lokala Tempo-butik och proviantera istället.

Men... då jag klev ut genom porten så stod inte min cykel kvar i cykelstället där jag låst den kvällen innan utan någon hade "lånat" eller "annekterat" den.

Tack och lov fick jag tag i min gode vän och tama husmekaniker som kom och körde mig till jobbet eftersom bussen redan gått. Jag gick därför snabbt till Tempo, där min kamrat lovat möta upp, för att handla mig nåt att äta mellan möte och arbete men då jag kom fram visade det sig att jag hade glömt plånboken hemma.

Och då mitt förskjutna nattskift slutade klockan 00:30 hade förstås sista bussen gått för länge sen så det var bara att till fots ta sig hem i duggregnet. 35 minuter tog det så inte är det väl sååå synd om mig. Och att jag blev utan mat var säkert bara nyttigt, jag har ju massor av energireserver på min kropp.

Nu återstår ett nattskift innan frivecka och ikväll har en arbetskamrat lovat att jag får lifta med honom.

Men mina nästa stora beslut måste nog bli att välja ut nån som fixar min bil snabbt och billigt samt att den som tog min cykel utan lov drabbas av samvetskval och ställer den tillbaka.

Då så, makthavare på alla plan och i alla länder, nu har ni fått mina order. Sätt igång bara! Kunde jag stänga en skola så kan jag väl lite av varje, tänker jag.

Mina trogna ordbrukare tillönskas en fortsatt härlig fredag följd av ännu trevligare lördag och söndag i Morkarla, Fellingsbro, Överkalix och på Ölands södra udde. (Och alla aandra jävla uddar i norr, öst och väst!)

Samt i alla andra metropoler, avkrokar och bondhålor världen över!

Så har det hänt igen. I år också, som nästan varje år förut. Vad då? Jo, att överklassens flaggskepp bland piratskolor, Lundsberg,  skämt ut sig igen. S.k nollor, d.v.s nya elever har torterats Ja, jag tycker att man ska kalla saker vid deras rätta namn och något annat ord kan inte komma på fråga för när äldre elever sätter ögonbindel på yngre och bränner dem på ryggen med strykjärn. Man undrar hur länge detta ska få hålla på innan polis, åklagare och allmänhet tvingar de styrande att agera.

Vore jag utbildningsminister skulle jag omedelbart stänga skiten och låta sätta eld på Lundsberg och låta alla tidigare mobboffer få varsin dunk bensin att hälla på elden. Ruinerna skulle sedan jämnas med marken och istället på marken där skolan står bygga ett center MOT mobbing och den pennalism som överklassen tydligen tycker är ok att den utövas på Lundsberg.

Tänk om något av detta hade hänt på ett vanligt kommunalt gymnasium! Då hade man satt in insatsstyrkan och man hade jagat de skyldiga med vapen och hundar. Hur många ansvariga som fått sparken kan man ju bara gissa.

Kommer nån att få sparken eller ens en reprimand på Lundsberg? Nej, knappast! En styrelsemedlem har uttalat sig i Aftonbladet och kallat tilltagen för pojkstreck.

Författaren m.m Jan Guillou säger samma som jag; Stäng skiten! Han har ju själv gått där och skrivit romanen som sedermera blev filmen "Ondskan". Då jag såg den första gången trodde jag att pennalismen överdrevs för att "göra bra film" men har i efterhand förstått att det filmens huvudperson utsattes för, med lärarnas och styrandes goda minne, bara var toppen på isberget. Ännu värre och grövre övergrepp har skett både där och på liknande skolor (och sker än idag i vår s.k upplysta tid) och det är inte ovanligt att elever begår självmord.

"Kamratfostran" kallas det visst, det där avskyvärda som man får ägna sig åt om man kommer från tillräckligt "fina familj". Ju högre status i taxeringskalendern desto högre rang i hackordningen på privatskolorna. Och desto mer beskydd och undansopning av bevis och vittnen får man hjälp med av andra elever och av skolans personal.

Tänk om Major Björklund mot alla odds skulle reagera mot det här och med kraft slå tillbaka mot denna älderdmliga kultur av trakasserier och tortyr som försiggår. Då skulle faktiskt t.o.m jag kunna tänka mig att applådera en folkpartist. Och det har hitintills aldrig hänt vad jag kan minnas.

Annars är min härliga 14-dagars ledighet över nu och den avslutades på bästa sätt - med avlöningsdag! Den dagen till ära har jag nu införskaffat turboaggregatet som min bil behöver samt fyllt på kyl och frys med förnödnheter åt mig och dotra för en månad framåt. Nu ska jag bara hitta nån som inte ruinerar mig totalt för att byta den och därmed återställa min kära SAAB i kördugligt skick.

Men ännu står den på sin parkering och ser skamsen ut. Och imorgon blir det cykel till jobbet. Det kommer att ta emot lite första dagarna, det vet jag. Men när man bara kommit igång så går det som en dans sen.

Läggdags närmar sig och jag tackar dig som eventuellt orkade läsa ända hit - du är en tålmodig människa!

Såna skulle det behövas många fler av i Enköping, Tvååker, Trehörningssjö och Sjuhärad! Ha det gott, kära ordbrukare tills vi ses igen! För det gör vi bara jag får leva och ha hälsan någorlunda.

http://www.youtube.com/watch?v=av1zC0QIO8Q

Lägger ut länken utifall någon av ordbrukarna är för ung för att minnas Fleksnes. Marve Fleksnes, denne norrman som Sverige skrattade så gott åt på 70- och 80-talet. Han förkroppsligades av geniale Rolv Wesenlund som nu alltså gått ur tiden.

Personligen älskade jag Fleksnes på den tiden det begav sig och minns att det irriterade mig en aning då jag måste jobba de kvällar det sändes. Serien började ju innan ens VHS-bandspelaren (MInns ni VHS?) blev var mans egendom så det man missade det missade man.

Och Fleksnes var populär Både i Norge och här. Varför, kan man undra. För det var ju egentligen ingen märkvärdig serie. Men han (Rolv Wesenlund) lyckades spela karaktären Marve på ett sätt som gjorde att man både älskade och hatade honom. Fleksnes var egentligen en ganska odräglig typ, egenkär och trångsynt. Men hade samtidigt en sorts sårbarhet som gjorde att man, mitt i alltihop, nästan tyckte lite synd om honom också. För han råkade ju hela tiden i svårigheter. Som han givetvis själv rådde för utan att förstå det. Och det var kanske just den där klantigheten som gjorde att man tyckte lite synd om  Fleksnes. Lite som Owe Sundberg i "Solsidan".

Därför hedrar jag idag Rolv Wesenlund med en länk till en av de många roliga episoderna ur "Fleksnes fataliteter".

Annars är det söndag om ni inte har märkt det. Gråmulet och lite småkallt, åtminstone här i Sundsvalls södra utkanter. Jag har inga speciella planer förr dagen utom att jag ska ge mig på att för första gången i mitt liv "slå en bea". Slår en drill gör man ju dagligdags men har ni "slagit en bea" nån gång?

För ev. okunniga ordbrukare vill jag förtydliga att jag inte gått och blivit våldsbenägen utan uttrycket används av matlagningsproffs om att tillverka hemlagad bearnaisesås.

Har alltid hört att det ska vara så svårt så nu vill jag pröva om jag duger till det. Och skulle det gå åt fanders så finns det visst nån påse med pulver-bea i skåpet att ta till i så fall.

Till detta ska rostas potatis och ugnsstekas "restaurangfilé". Nån som vet vad det är för nåt?

Själv har jag inte en susning men köpte den likafullt på ICA Maxi eftersom köttet såg kanonfint ut och priset var ännu kanonfinare (59:90kr/kg).

Egentligen borde jag väl skämmas som köpt kött utan att veta vad det egentligen är. För det framgår inte någonstans på förpackningen om det är oxe, häst, zebra eller vattenbuffel. I handlandets stund grunnade jag en mycket kort stund på om de kan vara lagligt att sälja kött utan att berätta ursprunget. Men snålvargen i mig samt den vackra strukturen på filén i sin vakumförpackning gjorde att den slank ner i kundvagnen.

Nåja, om jag överlever dagens middag så lovar jag att inte köpa restaurangfilé fler gånger utan att ta reda på från vilket djur den kommer.

Innan jag tar på skor och går till närbutiken för att köpa färsk dragon till min blivande sås tillönskar jag ordbrukarna  en fortsatt underbar söndag i Årjäng, Ödeshög, Fritsla och Obbola. Och i alla andra städer och bondhålor världen över. Vi hörs!

"Men du vet att.... Fy faaaan, hördudu!"

http://www.expressen.se/gt/mannerstrom-domer-ut-maten-i-aldrevarden/

Så har det blivit i borgerlighetens Sverige. Klicka på länken, läs artikeln och titta på den lilla inklippta bilden.

Där på tallriken ligger en portion valfrihet!

En portion arbetslinje i möjligheternas land!

Nån som blir sugen? Nej, tänkte väl det!

Äntligen fattar jag vad moderutterna & c:o egentligen hela tiden menat med sitt prat om valfrihet. De menar ju att livet ska vara fritt från val. Att makten, kapitalet väljer åt oss.

Hur ser boksluten ut i det företag som serverar den där lunchen till gamlingarna på äldreboendet? Skickas vinsterna till Jersey, Monaco eller nåt annat skatteparadis? Vad äter de på bolagsstämman?

När ska nån politiker slå näven i bordet och säga ifrån?

Jag gillar Mannerströms tanke att låta riksdagsmännen äta samma mat i en månad. Det är bara det att då måste man låsa riksdagshuset och hyra ett vaktbolag som slår en järnring runt det och hindrar maktens män och kvinnor från att smita ut på stan och käka lunch. Men den kostnaden är jag gärna med och delar som skattebetalare.

Och det allra mest tragiska är ju att det knappast blir så mycket bättre om vi byter regering nästa höst heller. De är ju, i stort sett, likadana allihop.

Artikeln får mig att tänka igen på Dokument inifrån som jag skrev om för ett par dagar sen. När ska nån politiker resa sig och säga åt näringslivets toppar att de måste ta sitt ansvar för Sverige och hålla nere sina krav på vinster och aktieutdelningar till förmån för löntagarnas löneutveckling samt säkrandet av en vettig välfärd?

Nej, precis, jag tror inte heller att det kommer att hända! Jag bara raljerar lite...

Sverige är fortfarande - jämförelsevis - ett bra land att leva i. För de flesta. Men för de som inte längre producerar eller de som blivit sjuka av sina jobb och därför arbetslösa blir det hela tiden sämre. Kan tänka mig att Per-Albin Hansson, Gunnar Sträng och Tage Erlander m.fl roterar ilsket i sina gravar. Deras idé om "folkhemet" var en vacker tanke som nästan hann bli sann innan nedmonteringen av välfärden startade.

Ni får en länk till idag. En skräckhistoria, kan tyckas. Men ack så sann...

http://www.youtube.com/watch?v=iLFhEZ5Ft_I

Jo, det är väl bara en tidsfråga innan gamlingar börjar deporteras till Ukraina, Polen och andra länder där vården av dem blir billigare. Allt i den heliga skattesänkningens namn. Så att våra stackars mångmiljonärer slipper riskera att deras förmögenheter inte fortsätter att växa i rasande fart. Jag menar... Tänk om de plötsligt inte skulle ha råd att ens ha tjänstefolk! De måste ju få göra avdrag för "hushållsnära tjänster", eller...? Och för läxhjälp till sina barn.

Själv skulla jag gärna ge dem en fet käftnära smäll. Sen kan de få välja om de vill ha en till eller hellre ett knä i skrevet och en spark i häcken. Så får de sin kära valfrihet också! (För jag är ju snäll innerst inne!)

"Det ska löna sig att arbeta", jo pyttsan.... Det borde löna sig att ha arbetat i 40-50 år med att bygga upp den välfärd som sakta men säkert rivs ner idag, tycker jag.

Har läst lite i lokala media om att Tomas Quick/Sture Bergwall nu frikänts från det sista av de åtta mord han dömts för. Frågan är då; Blev han utsatt för ett justitiemord eller är han en bestialisk massmördare?

Personligen tror jag på det förstnämnda. För visst vore det väl egendomligt om någon kunde ta livet av åtta människor utan att i något av fallen lämna någon som helst teknisk bevisning som stödde hans erkännanden, vilka sägs ha tillkommit under influensen av starka mediciner.

Och i de fall där ingen kropp hittats har man inte i något av fallen hittat det minsta lilla spår på de platser där han sa sig ha gjort sig av med liken. Benrester man fann på en påstådd fyndplats visade sig härröra från djur istället.

I ett eller kanske möjligen två fall kanske en mördare kan ha turen att inte lämna några spår men knappast åtta gånger om. Ett av de påstådda offren visad sig ju dessutom leva i högönskelig välmåga i Kanada, om jag minns rätt!

Nu får man bara hoppas att vederbörande rättsinstanser och regeringen ser till att fallet utreds ordentligt. Att man tar reda på hur i herrans namn detta kunde ske. Men indicierna pekar nog mot karriärlystna poliser och en åklagare (samma åklagare i samtliga fall) som ville bli historiska genom att sätta dit landets värsta seriemördare.

Quick/Bergwall själv har beskrivit hur man pumpade honom full med de mediciner han var så beroende av att han gladeligen erkände allt de föreslog för honom. Och vallningarna på de påstådda mordplatserna blev bara ett välkommet avbrott i den tristess som var hans vardag på mentalsjukhuset.

Uppenbara felaktigheter har förbisetts eller viftats bort under utredningarna och rättegångarna och samtliga domar grundar sig på mannens egna erkännanden.

Varje polis vet att då det begåtts ett mord, och särskilt om det är extra uppmärksammat p.g.a råhet eller att offret är en känd person, så finns det ett antal människor som genast hör av sig och erkänner. Så om det räckte med ett erkännande så fanns det inge olösta mord.

Nej, en rejäl offentlig utredning krävs nu samt att ansvar måste utkrävas i de fall där det är möjligt om Sverige vill fortsätta att kalla sig en rättsstat.

Sen kommer nästa fråga; Är Quick/Bergwall farlig? Ska han stanna kvar bakom sjukhusmurarna?

Det är inte jag mannen att bedöma men jag hoppas, för hans skull, att man låter oberoende experter utvärdera honom för läkarna som gjort det fram till idag vill kanske hålla varandra om ryggen och visa utåt att inga fel begåtts. Bergwall tror jag knappast att de bryr sig särskilt mycket om utan deras egna karriärer går nog före. Därför skulle knappast en läkare med någon som helst anknytning till Säters sjukhus friskförklara honom.

Och OM han både är oskyldig och dessutom frisk och ingen fara för sig själv eller andra... Vart i herrans namn ska karln kunna ta vägen utan att utsättas för allmänhetens dom? Staten får nog köpa honom en ö nånstans på andra sidan jorden i så fall och ta ansvar för hans välbefinnande för resten av livet.

Vi slår oss gärna för bröstet i Sverige och tycker att vi bor i världens bästa land eller åtminstone ett av de bästa. Men ändå kryllar det av löss i vår fana också, vi är inte så helylle som många vill tro.

Därför är det en säkerhet för demokratins överlevnad att det fortfarande finns reportrar som inte bara söker sensationer utan faktiskt sanningen (som ju, för all del, kan vara sensationell så att det räcker). Han som sökte sanningen i detta fall, Hannes Råstam, gick ju tyvärr bort för en tid sen och fick inte uppleva frikännandet.

Så det är bara att hoppas att det dyker upp fler som han. Folk som vågar sparka täckelsen av alla smusslare, fuskare och bedragare i samhället. Både vad gäller den privata och den offentliga delen av det.

Sommaren rullar på och även dess goda vana att servera sol och blå himmel under mina fridagar och lite mer moln de dagar jag arbetar. Så om detta fortsätter blir det fint imorgon och i övermorgon också. På fredag börjar jag min sista skiftcykel innan 14-dagars ledigheten så då får ni räkna med lite mer ostadigt.

Men tisdag morgon nästa vecka återkommer högsommaren i minst två veckor till.

Tror jag, i alla fall...

Annars hörde jag på radion häromdagen att Pakistan fått sin tolfte president. Genast tänkte jag; Vad ska de med så många till? Det är väl tillräckligt med en!?

Jahaaaaa, nu fattar jag - den tolfte i historien, menade de! I så fall får det väl gå för den här gången då...

Ha nu en fortsatt härlig sommartisdag i slott och koja i Vissetofta, Örsundsbruk, Obbola och Markaryd.

Jag kommer tillbaka. Förr eller senare! Lev väl, kära ordbrukare!

Sommaren har gått in i "tredje perioden" för att prata lite hockeyspråk. Man kan också säga att sommaren "passerat sista kurvan och är inne på upploppsrakan" om man hellre lånar uttryck från travsporten.

Eller också kan man säga att den sjunger på sista versen, är på upphällningen eller helt enkelt är på väg att ta slut.

Är det inte typiskt att på sommarens kanske vackraste dag så dyker det upp nån jävel som ska påminna om att det snart är över, det där ljuvliga som vi drömmer naiva drömmar om hela vintern? Typiskt svenskt, säger några, att man liksom inte får vara för glad eller må för bra för då måste man tas ner på jorden.

Jag låter det vara osagt om detta är mer svenskt än finskt, tyskt, vietnamesiskt eller colombianskt för att ta några exempel.

Själv behöver jag dock inte alls tas ner på jorden, jag befinner mig snarare med näsan knappt över ytan i denna  jämmerdal. Det är mycket nu, som doktor Dängroth i Lorry brukade säga...

Knappt hade jag fått ordning på ryggen så drabbades jag av annat elände. För en vecka sen idag ställde jag upp, snäll som jag är, och körde yngre dottern till grannstaden i norr, Härnösand. Och jag kom dit. Hem kom jag däremot inte, bara ungefär halvvägs då min bil började ryka och alla larm som finns larmade. Turbon hade gett upp och tryckte ut oljan rakt ut i grenröret med förlorat oljetryck och kraftig rökutveckling som följd.

Så jag skickade en tacksamhetens tanke till uppfinnarna av mobiltelefonerna och ringde min tama husmekaniker som först trodde att jag kanske skulle kunna köra hem den bara vi fyllde på olja. Och snäll som också han är så kom han förstås och levereade olja åt mig. Men det gick inte ändå, efter bara nån kilometer fick jag ge upp och lämna åbäket på en parkering och åka hem med min räddare. Bilen fick bogseras hem följande dag med assistans av två körkortsinnehavande kamrater till min son. Så nu står den på sin parkeringsruta och skäms.

Stå lär den få fortsätta att göra ett bra tag eftersom jag inte har råd att fixa den just nu. En snabbkoll av Sveriges samlade bilskrotares hemsida talade om för mig att ett begagnat turboaggregat kostade från 3 200 kr och uppåt.

Jag räknade ut att det bör innebära att en ny orginalturbo hos märkeshandlare alltså lär betinga ett pris på närmare det tredubbla och insåg snabbt att det knappast blir aktuellt. (Såvida inte hästarna i dagens V75 springer som jag vill förstås.)

Men... på Biltema säljer de en ny turbo till min SAAB för fyratusen... Så då är frågan; Är det bättre att köpa den än en begagnad? Begagnat är ju alltid ett lotteri men vilken kvalitet kan jag räkna med hos Biltema när den är så mycket billigare än orginalet? Nån ordbrukare som är kunnig på området får gärna höra av sig och tipsa!

Alla dessa problem beror förstås på min egen dumhet. För hade jag varit smart så hade jag förstås sett till att bli förmögen så att sånt här bara innebar lite sorg över att måsta skiljas från en liten del av mina pengar. Då hade man bara lämnat in bilen och tagit en hyrbil under tiden den lagades.

Nej, det är synd att man ska vara så korkad! Och lättlurad. I torsdags kväll satt jag framför TV;n och såg SVT;s "Dokument inifrån - Lönesänkarna" om hur näringslivet tillsammans med hela färgskalan av politiker grundlurat oss i snart 40 år och lyckats öka aktieägarnas vinster dramatisk på bekostnad av min och andra löneslavars löneutveckling. Jag ska väl inte påstå att jag är sådär jätteförvånad, såklart att jag visste att etablissemanget pungslår oss så mycket de kan hela tiden. Men att det skett så oerhört systematiskt och medvetet hade jag kanske inte helt klart för mig. Om man tittar på ett diagram över skillnaderna mellan storleken på löneökningar kontra utvecklingen av vinsterna för företagen så ser man snabbt att skillnade idag motsvaras av hur det såg ut strax före andra världskriget. Fram till sjuttiotalet steg lönerna mer än aktieutdelningarna men i slutet av detta dexcennium vände det åt andra hållet och inget tyder på att det inte kommer att bli ännu värre.

Företagen måste få tjäna pengar, brukar det heta ur munnen på arbetsgivare och borgerliga politiker. Och från början av åttiotalet började också sossarna att hålla med om det. "Ni måste hålla nere lönekraven för att rädda jobben", sa de till oss från 1982 och framåt. Samt att "vinstrika företag ger större investeringar och därmed fler jobb". Blev det så?

Nej, såklart inte! Jag påstår att det inte spelar nån roll hur mycket deras vinster ökar så är inte deras intresse att hjälpa till att få ner arbetslösheten utan att öka sina egna vinster ännu mer. Vinsterna skjuter i höjden men ändå slimmar man sina organisationer så att färre får jobba allt mer för sin krympande andel av kakan. Och numera säger exempelvis centerns Annie Lööf att lägstalönerna bör sänkas. Då, påstår hon, kommer företagen att anställa fler ungdomar och de unga får in en fot på arbetsmarknaden.

Hur många tror att det skulle bli så? Att företagen plötsligt skulle börja vilja ta ansvar för arbetslösheten!

Nej, precis! Naturligtvis inte! Utan antagligen skulle de istället ta varje chans de fick att göra sig av med de äldre och mer rutinerade som har högre löner och istället ta in billiga ungdomar.

Vi är alltså grundlurade allihop! Vi hör politiker stå i talarstolen och berätta att bara vi låter företagens vinster öka så kommer det alla till del. I helvete heller!

Du ordbrukare som inte såg denna dokumentär - surfa in på SVT play och se den på datorn så förstår du min indignation!

Har jag då inget positivt att skriva denna underbara sommardag?

Tja, jag gjorde ju faktiskt nåt trevligt och intressant i måndags- Tillsammans med storasyster och svåger besökte jag Box whiskydestilleri strax norr om Kramfors i Ångemanland och betalade 125 kr för en rundvandring och föredragning om den ädla konsten att tillverka single malt. Riktigt intressant var det och jag rekommenderar det till den som bor så till att han/hon har möjligheten att besöka Box eller nån av konkurenterna. (Jodå, det finns fler än Mackmyra och Box!) Dagen avslutade senare med rödspätta och remouladsås på en till synes enkel vägkrog vid E4 i Älandsbro, strax norr om Härnösand. Lite ruffigt ställe utifrån sett men mycket god mat!

Här hemma blir det korvstroganoff idag. Dottern har en kompis på besök över helgen så imorgon får jag kanske anstränga mig lite mer när det är söndag och allt. Men idag får det duga med vardagsmat. Inte mer än rätt eftersom när man senast hade nuvarande skillnader mellan löner och aktieutdelning var lördag arbetsdag även för dagtidsarbetande människor.

Ha en trevlig helg, vördade ordbrukare i Rimforsa, Askersund, Kårböle och Hökhuvud! Var inte så förtvivlat rädda om er - LEV!