Jamen, lite sorgligt kändes det att min favorit till slutseger i Farmen fick åka hem ikväll efter en hård och rättvis kamp i Tinget där Daniel visade sig vara snäppet vassare när det kom till att såga av träbjälkar. Men efter 20 år som snickare har man väl skaffar sig en viss teknik, antar jag. Inte för att jag tror att det handsågas så värst mycket nuförtiden när det finns elektriska hjälpmedel för nätsan allt men det ingår väl ändå liksom i yrket att kunna hantera en såg.

Så vem väljer Phillipp som storbonde? Ger han sin baneman, Danile, den gesten som ett tecken på respekt? Eller väljer han sin polare, Allan, för att säkra hans närvaro på Farmen en vecka till? Eller tar han någon helt annan?

Det enda jag är 100 % säker på är att veckans storbonde inte kommer att få en vecka till i bästa sängen. Honom var han ju både arg och besviken på efter att han blivit först gårdskämpe och sedan även förstekämpe samma vecka. Imorgon kväll vet vi.

Glädjen som var en sorg och en besvikelse först består väl av Timrås heroiska vändning borta mot Södertälje SK. I första perioden såg Timrå ut att ha tappat all motivation och SSK kunde göra både 1-0, 2-0 och 3-0. I den andra akten fyllde man på med att göra också 4-0 innan Timrå fick in en puck i deras mål. Södetälje ledde med 3 mål då tredje peroden började och inte många fans framför TV-apparaterna vågade hoppas på vinst, gissar jag. 

Men man kämpar sig tillbaka så att det står 4-4 vid full tid och i den förlängning som följde avgjorde man matchen och fick åka hem med två inspelade poäng till.

Allsvenskan är redan vunnen. Det enda som återstår att spela för är väl några rekord man har chans att slå. Då är det kanske inte så konstigt om man inte ger allt redan från start i alla matcher. Men att vända ett så stort underläge visar ändå på klass och lagmoral. Ny match borta mot Västervik i övermorgon. Så jag gissar att man inte åker hem emellan utan bor på hotell i två nätter innan dess.

Hotell är inget som känns aktuellt för min egen del. Dels finns inte finanserna för några resor just nu och dels ska jag ju börja jobba imorgon igen. Dock gruvar jag mig inte nämnvärt för då jag kollade arbetsschemat i slutet av sista natttskiftet såg jag att jag är uppsatt som truckförare igen och det trivs jag ju alldeles utmärkt med.

Så nu har jag brett två omgångar med mackor. Två stycken med stekta ägg på till förmiddagskaffet vid 10-11 och två med ost att äta till ärtsoppan som finns i matlådan framåt eftermiddagen.

Har lite tur även med skiftschemat för Timrå spelar på tisdag kväll och då hinner jag hem till slutet av första perioden ungefär. Nästa match är på fredag och då jag ju gått av sista natten och är ledig.

Nu väntar snart sängen så jag får väl avrunda här och tillönska mina kära ordbrukare en fortsatt härlig söndagkväll och natt samt en fin måndar i Ödeshög, Timmernabben, Bollstabruk och Ransäter.

Vi ses! När andan faller på...

En lättare Farmen-abstinens har inträtt, precis som den brukar på fredagar. Tycker lite synd om trevlige Philippe som än en gång blev förstekämpe. Blir intressant att se på söndag vilken taktik han väljer. Försöker han att testa sina kunskaper genom att välja en tjej? Eller chansar han på att någon av grabbarna vågar välja Sågen eller Kannan mot honom i Tinget? Spännande!

Men att välja en manlig medtävlare garanterar ju inte att den personen inte väljer kunskap som förra gången. Man behöver bara titta på honom så förstår vem som helst att kommer det till råstyrka så har ingen av de andra manliga deltagarna en chans mot honom. Så... hur bra står han sig i kunskapsgrenen? Vad jag förstått på de andra deltagarna har han pluggat bondepraktikan lika mycket eller mer än någon annan.

MEN... då ska man komma ihåg att svenska inte är hans förstaspråk vilket innebär att han måste översätta alt han läser först innan han memorerar det. Och då kan språket bli det som fäller honom i Tinget.

Hoppas verkligen att det inte blir så för han är en av mina favoriter till slutsegern. Annars hoppas jag att torparna får fler chanser att slå sig tillbaka in på Farmen. Gårdskampen denna vecka var ju den sista men kanske har TV4 någon väg även för torparna att blanda sig i slutstriden. I så fall hoppa jag en del på Helena, det värmländska yrvädret som både är kunnig, stark och teknisk.

Kunnande, styrka och teknik visade Timrå IK igen ikväll då arvfienden Modo betvingades på bortaplan med fyra mål mot noll. Förra matchen borta var mot AIK som vanns med dubbla siffrorna, 0-8.

Nu är seriesegern säkrad, även teoretiskt och resten av grundserien kan man ägna åt att hitta nya sätt att göra mål i powerplay eller sätt att inte släppa in mål.

Man har även chansen att slå Björklövens poängrekord från förra vintern. Har för mig att de stannade på 121 poäng då och Timrå har 108 nu och 27 poäng kvar att spela om. Så om man vinner fem av de sju matcher som återstår så går man förbi Björklöven även på det området. Nu tror jag väl kanske inte att det är något som är viktigt för dem men visst vore det ju roligt att få ta det rekordet.

Sälv är jag dock skitnöjd med att framför TV;n få avnjuta hur de spelar skjortan av motståndarna oavsett om de heter Modo, AIK eller nåt annat.'

Nu stundar snart läggdags. Jag har redan konstaterat att Euro-Jackpoten inte gick in den här veckan heller i likhet med mitt travspel på V64 på Boden-travet. Där hade jag tre rätt men det ger ju inga pengar. På Euro-jackpot hade jag talgrannen till fyra av de vinnande numren men det ger ju heller inga miljoner.

Så det är bara att bita ihop och hoppas på morgondagens V75. Då ni, då jävlar....

Därmed tillönskas mina kära ordbrukare en angenäm natt och helg i  Lenhovda, Rotebro, Mattmar och på Ölands södra udde. Eller var ni nu befinner er!

Vi ses igen! När andan faller på

Äntligen skrev jag som rubrik. Och då menar jag "äntligen" på flera olika plan. Dels är jag äntligen ledig igen, gick av sista natten imorse. Så vidare mycket sömn blev det dock inte men det ska jag snart ta igen när jag är klar med skrivandet och äntligen får gå och lägga mig.

Äntligen fick jag också under båda natskiften chansen att utföra mitt favoritjobb, det jag själv tycker att jag gör allra bäst. Chefen hade schemalagt mig som truckförare. Ett iofs ganska enkelt jobb, det svåra ligger i att planera sin körning så att man ger de andra bästa möjliga service. Det går ut på att köra fram det gruppen behöver för att klara sitt jobb samt att köra bort det som är förbrukat och har bytts ut. Fabriken är ungefär 700 meter lång och hastigheten i trucken är spärrad till c:a 12 km/h, vilket ungefär motsvarar snabb gånghastighet.

Så då kanske ni förstår att det tar tid att åka från ena änden till den andra 20-25 gånger eller mer under ett 12-timmars pass.

När jag steg upp i 7-tonstrucken i måndags kväll var jag först lite osäker om jag skulle komma ihåg allt som jag behövde minnas. Men den oron var helt obefogad för jag behövde bara lämna garaget och köra ut i fabriken så vaknade de celler i min skalle som för två år sedan var vana att planera och utföra jobbet. Så det flöt på riktigt duktigt. Och jag fick t.o.m beröm av arbetskamraterna. "Äntligen en riktig truckförare som vet vad vi behöver och ger oss det", sa en till exempel. Kul!

På Farmen börjar man närma sig upploppet nu och flera har kommit till insikten att "själv är bäste dräng". D.v.s att man inte ska lita på någon annan än sig själv. Äntligen (igen) verkar åtminstone några ha fattat.

På Torpet fick de äntligen en riktig fest och självaste Wincent deltog i den tillsammans med de tävlande. Den torpkamp som var nyss var den sista så nu undrar men så smått om någon eller några av torparna får någon mer chans att ta sig tillbaka till Farmen. Finge jag själv välja en som skulle få en frisläng tillbaka skulle jag ta Helena, den värmländska tjejen med sin härliga dialekt och sitt härliga humör. Hon blev grymt besviken då storbonden valde henne till gårdskämoe och jag förstår henne. Men som sagt, man kan och ska bara lite på en person i den där tävlingem. Sig själv!

Äntligen fick mitt kära Timrå IK ordning på både spelet och målskyttet ikväll. AIK från Solna besegrades på bortaplan med inte mindre än åtta mål mot noll. Som kunde ha blivit ännu mer. En kanoninsats av mitt hjärtas lag!

Äntligen tickar också lönen in på kontot under natten. Det sägs att januari är årets fattigaste månad men för mig var fabruari ännu värre. Mycket beroende förstås på de extra tusenlappar jag blev tvungen att kosta på Madame Citroen för att få henne i lagligt körbart skick.

Så imorgon när jag klarat av bestyren med att tvätta och hänga på tork ska jag åka iväg till Maxi eller Willys och proviantera för nu är det mycket som är slut i kyl och frys och ännu mer som det bara finns lite av. Äntligen!

Och äntligen ur er synvinkel, vördade ordbrukare i Vittangi, Järlåsa, Frändefors och Vallåkra ska jag avrunda mitt svamlande här om ni nu läste ända hit. Sköt om er så ingen annan måste göra det!

Håll i! Håll ut! Håll avstånd!

Vi ses!

Tänk att det är samma sak varje år! Jag talar förstås än en gång om Farmen i TV4, detta gissel som jag inte kan låta bli att följa. Folk bildar pakter och lovar varandra saker dyrt och heligt. Och sen förväntar de sig att de ska kunna lita på vad deras konkurrenter lovar dem mellan fyra ögon. Har de inte sett programmet nån av alla de säsonger det har sänts?

Har de inte fattat att alla andra OCKSÅ är där för att försöka vinna en halv miljon?

Och med dessa pengar för ögonen finns det inte många som bryr sig särskilt mycket om vad de eventuellt har lovat någon annan utan självklart värderar man sina medtävlande kontinuerligt och när man ska ta ett beslut så tar man såklart det beslut man tror kan föra en vidare i tävlingen. Mot finalen.

Och det är ju just det som förbryllar mig. ALLA tänker så när det kommer på sin spets. Varför inbillar man sig då att ens motståndare ska stå för en högre moral än man själv gör? Varför skulle de?

Jag antar att det där har att göra med hur vi är fostrade. Vi, eller i alla fall de flesta av oss, vill tro gott om andra. Och samtidigt som de är motståndare till varandra så är de ju samtidgt "i samma båt". Ihopfösta under förhållanden ingen av dem upplevt innan och med gemensamma uppgifter att försöka lösa för att få belöningar som kanske påminner dem lite om vilket liv som väntar när tävlingen är över. En burk med godis tycks ju kunna få vuxna människor alldeles saliga när de levat på morötter, lök och potatis ett tag.

Jag tror att om man verkligen vill gå långt i den där tävlingen så gäller det att hålla så låg profil som möjligt och varken reta upp sig själv eller någon annan över struntsaker. Sen tror jag också på hårt arbete och gärna lite specialkunskaper inom något område som är till nytta för hela gruppen.

Sen ska man nog lova så lite som möjligt och ta andras löften med en stor nypa salt. Hålla inne med sina åsikter om andra deltagare och försöka vara så social man bara kan.

Det är det som kallas att spela spelet och det finns några som jag tycker har spelat lite smartare. Veckans storbonde, Philipp och hans gårdskarl, Allan är två av dem. Även om Phlipp tycks lita lite för mycket på han som valdes till förstekämpe ikväll. (Minns inte namnet just nu) Men där är det ju ömsesidigt.

Andrekämpe tror jag blir den yngre Filip som man inte ser arbeta särskilt ofta men desto mer liggande i en solstol eller stående bredvid och se på när de andra bygger, matar djur eller slår gräs.

Sen... så kom det ju en liten cliffhanger i slutet av Torpetavsnittet från igår. Wincent sa till någon av torparna ungefär att... "Du förstår väl att det här kommer att få allvarliga konsekvenser även för dina vänner inne på Farmen"

Det tolkar jag som att något regelbrott begåtts. Vad och av vem får den veta som kan titta på måndag kväll. Själv jobbar jag natt då så det blir väl på tisdag på dagen jag får titta ifatt.

En ledig dag återstår innan jag åter ska snöra på skyddskor, ta på blåställ, hjälm och skyddsglasögon och göra mina fyra tolvtimmars pass i fabriken. Börjar på lördag och går av sista natten nästa onsdag morgon.

Det ska bli roligt! Säger vi...

Roligt eller inte så är det dags att avsluta nu och gå och borsta tänderna. Klockan är bara lite över nio men jag är redan trött. Så för ovanlighetens skull tänkte jag svara direkt på kroppens signaler och krypa i säng med min kära snarkmaskin. Sov gott, ni också, kära ordbrukare i slott och koja i vårt avlånga land. Och, självklart, i alla andra länder världen över också. Natti natti!

Nu har jag gått varvet runt i det nya skiftschemat som råder på jobbet. Och inte bara det, jag har gjort min andra nattvända. D.v.s den där man jobbar fredag, lördag och söndag natt. Och kan konstatera att just den är pest och pina. Två nattskift räcker alldeles utmärkt för att ta energin ur kroppen på vem som helst. Så när jag gick av sista natten igår morse var jag mer död än levande då jag åkte hem på morgonkröken.

I vanliga fall brukar jag varva ner vid datorn en timme eller så innan jag försöker sova. Men igår hann jag bara starta upp den så insåg jag att det inte var att tänka på utan det var bara att låta kroppen kraschlanda i sängen.

Men inte för länge, förstås. Man vill ju kunna somna på kvällen också.

Den här gången innebar inte det några bekymmer alls. Efter att han tittat ifatt på både Farmen och Torpet blev det tidig kväll där jag landade på kudden innan klockan ens slagit halv nio. Sov sen som en gris till en kvart i sju imorse då det avr dags att gå till tvättstugan. Trött, trött om än inte lika trött som igår kommer även dag två i min fem dagar långa frivecka att bli mer eller mindre förstörd av att jag inte orkar ammat än att ta det lugnt.

På Farmen fick vi se en riktig fajt i tinget igår. Mary fick åka hem sedan Linnea visat imponerande styrka och uthållighet i "Säcken". Efter den kampen tvivlar jag på att någon av de andra tjejerna vill möta henne i en styrkegren.

Ny storbonde blev glädjespridaren Philippe, mannen som hela tiden är ett enda stort leende och hela tiden har så nära till skratt. Han kan säker komma att gå väldigt långt. tror jag, om han nu inte gör bort sig totalt som storbonde.

Ingen av grabbarna slår honom där muskler är inblandade och vad jag har förstått på de andra deltagarna är han dessutom flitig med att studera bondepraktikan för att bli lika vass när det kommer till kunskap.

Och jag måste ju säga att jag inte skulle missunna honom att vinna hela klabbet eftersom han dels ger ett så sympatiskt intryck och dessutom inte är rädd för att hugga i och jobba hårt. En spännande vecka som följer!

Timrå IK som skämt bort sina suportrar med långa rader av segrar tycks ha gått in i en period då det går lite tyngre. Många fans var besvikna då man förlorade hemma mot AIK efter förlängning i söndags.

Men jag tar det lugnt. Är nästan helt säker på att de just nu är inne i en stenhård träningsperiod med syftet att alla ska vara i bäst tänkbara form då play-off-spelet om SHL-platsen börjar. Plus det faktum att lagets kanske bäste back är skadad och står på sidan sen ett bra tag samt att två viktiga forwards dragit på sig avstängningar efter utvisningar.

Mot AIK lät man till sist två juniorer få komma in och spela lite för att avlasta det ordinarie manskapet. Något jag anser att de kunnat göra mer och i ett tidigare skede så man inte överbelastar de som ska dra ett tungt lass i slutspelet sedan.Seriesegern är ju i stort sett klar så varför inte lufta några fler talanger och ge dem lite förtroende utifall man drabbaas av fler skador och avstängningar längre fram?

Dagen idag lär inte innehålla så mycket mer än tvättstugeplikterna, sista maskinen snurrar för fullt i detta nu. Har tagit fram torskfiléer ur frysen som ska dubbelpaneras och stekas till middag. Ska röra ihop en remouladsås och koka potatis till dem så är dagens middag klar.

Förhoppningsvis kan jag under morgondagn återvända mer till de levandes skara när jag sovit ifatt efter monstervändan med tre nattskift. Sexskift, kom tillbaka - Allt är förlåtet!

Ha en fin tisdag, kära ordbrukare i Månkarbo, Dingtuna, Robertsfors och Järpen. 

Vi ses! När andan faller på...

"Farmartankar"! Så kallas de där plåtcisternerna som bönder och kanske också en del andra har för att kunna tanka sina traktorer, jord- och skogsbruksmaskiner med momsfritt bränsle till sina företag. Men när jag använder ordet handlar det förstås om mina tankar kring dokusåpan "Farmen" i TV4.

Det börjar hända grejer nu. TV4 har gått in med stora sleven för att röra om lite i grytan och få lite panik innanför pannbenen på deltagarna. Veckans twist är att man ska utse fyra gårdskämpar vilket i sin tur innebär att samtliga deltagare som för närvarande befinner sig på spinoffen "Torpet" kommer att få en chans att tävla sig in i hetluften igen.

Lili åkte ut igår och fick åka hem. Hela tiden innan hon mötte Malin i tvekamp sa hon att hon skulle välja Linnea som andrakämpe. Men hon valde Malin.

Och när jag såg Lili med släggan i handen förstod jag varför. Hon har flera gånger sagt att de andra inte fattar hur stark hon egentligen är men det var ju bara skådespel för det syntes tydligt att hon hade svårt att ens lyfta släggan för att slå i märlspikarna i bjälken framför sig. Malin fixade det galant.

Och det visste förstås Lili så hon såg till att någon hon gillade fick en amulett istället och säkrade dessutom Malin en vecka till genom att göra henne till storbonde.

Men hon hann bara få veta det innan ledningen satte in stöten. Hon ska välja fyra gårdskämpar och en förstekämpe. Antagligen tyckte teamet att det blivit lite för mycket vardagslunk på Farmen och därför valde man att röra om lite och på det sättet kanske få deltagarna lite mer "på tårna".

Så nu blir det spännande att se vilka som väljs, vilka som klarar av kampen mot torparna. Personligen är jag lite förtjust i återvändaren Helena som jag tycker har ett jävla go i sig.

Jag gissar på att Malin skickar Karin och Linnea  samt Erik till gårdskampen. Vem som blir den andra killen vet jag inte alls men jag tror att kanske han som snickrar så bra kan ligga lite illa till. Som förstekämpe gissar jag att hon väljer förra veckans storbonde, Mary. Men det kan blir Erik också...

Eller... Det KAN förstås bli vem som helst. Nästan omöjligt att veta hur de tänker.

Annars... så är jag på min tredje lediga dag. Börjar jobba igen på fredag kväll och då är cirkeln sluten för då börjar jag med samma skiftcykel som min första för en månad sen. Nattvändan! Den med tre nattskift, alltså.

Väntar på besked från optikern att mina nya glasögon ska bli klara. Ungefär två veckor, sa de. Men den tiden gick ut i fredags så jag borde få dem imorgon eller senast på onsdag.

Har beställt mig en ny telefon idag också. Det hade jag egentligen inte tänkt för jag är fortfarande sjukt nöjd med den jag har. Men... yngste sonen har min gamla och den börjar ge upp nu. Så för hans skull beställde jag idag en I-phone SE. Det är Apples billigaste telefon och jag har inte bestämt mig ännu om han ska få den eller min I-phone XR.

Timrå förlorade bägge helgens matcher mot Björklöven och fick dessutom två spelare avstängda efter beslut i disciplinnämnden. Surt förstås men det är fortfarande så att om de vinner säsongens sista match så går de upp i högsta serien igen. Man toppar allsvenskan överlägset och då kanske det är lätt hänt att det smyger sig in lite trygghet som inte borde finnas där. Nästa kamp går av stapeln på onsdag och då räknar jag med att man taggar till och visar var skåpet ska stå!

Därmed tackar jag för visat intresse och går och fixar mig en macka med skånsk leverpastej att tugga på medan jag streamar senaste Beck-filmen från C-more på nätet.

May God ride with you all! Ten-four and goodbye!

Flera gånger under åren som jag bloggat har jag lagt ut en länk till den här låten. Och nu känner jag att det är dags för årets upplaga av Östen Warnerbrings gamla fina dänga "Snart blir det sommar igen". För att liksom hjälpa oss att stå ut med kylan, mörkret, hopplösheten, tvivlen och gråten. Det är sant som han sjunger; Snart blir det sommar igen!

Och precis som alla år ler jag en extra gång när rösten spricker för någon liten flicka eller pojke i barnkören och man hör Östen skratta. Rykten säger att han fick kriga för att skivbolaget skulle ge ut den versionen fast den inte blev perfekt. Barnet är förmodligen i 60-årsåldern idag om hon/han lever.

Herr Warnerbring tillhörde aldrig min skara av faavoritartister men just den här sången tycker jag om, kanske delvis för just det där att någons röst inte riktigt klarar av det. Perfektion är tråkigt - misstag är mänskligt!

Kom ihåg det, kära ordbrukare i Lennhovda, Klagstorp, Göinge och Hemavan! Vi ses!

Kroppen som jag bor i känner sig gammal ikväll. Sliten och trött efter ännu en arbetsdag i ett tempo som jag är tvungen att lära mig leva med. Mycket tuffare än innan jag lämnade mitt ordinarie arbete för mer än två år sedan.

Tempot har skruvats upp ganska rejält sedan dess och marginalerna för fel på utrustning, maskiner och fordon i stort sett obefintliga idag. Arbetsgivare är ett märkligt släkte, de tycks hela tiden utgå ifrån att deras anställda är lata odågor som maskar allt de kan för att slippa jobba. Därför utför de gärna tidsstudier som de sedan sitter på sina luftkonditionerade kontor och räknar på för att hitta vägar att ytterligare dra åt tumskruvarna på oss.

Det skojfriska och mestadels glada gäng som var mitt skiftlag under större delen av 10-talet har förvandlats till en samling uppgivna robotar som biter ihop och knyter näven i fickan för att dölja sin ilska och frustration.

De nya som tillkommit under min bortovaro är alla under 30, eller åtminstone under 35 år och män med egon som de inte riktigt vuxit in i. De är odödliga, orkar jobba hur mycket som helst, kan allt, vet allt och gör aldrig misstag.

Såna har jag förstås träffat massor av genom åren och min erfarenhet är ju att det är just de där självutnämnda hjältarna som så gärna tävlar med varandra om vem som åstadkommer mest som först får förslitnngsskador.

De har gått på arbetsgivarnas lögner om att det lönar sig att slita hårt. Inte fan lönar det sig!

Det enda som är lönsamt i längden på min och säkert på de flesta arbetsplatser är inställsamhet och ögontjäneri. Brunaste tungan får flest och störst löneförhöjningar! 

Det beror på att de allra flesta av cheferna i organisationen är just oduglingar själva. Nollor som rövslickat och fjäskat sig till sina befattningar utan någon som helst verklig kompetens. Och eftersom de flesta av deras föregångare också var just nollor så gick det enkelt att lura dem. På samma sätt som de själva sedan låter sig luras av nästa generation ögontjänare. Tack och lov att jag inte har så många år kvar att jobba där!

Kylan har bitit oss hela veckan också. Runt -15 varenda dag. Jodå, jag vet att det varit mycket kallare än så på många ställen men här vid kusten biter kölden så mycket värre så länge inte havet är fruset. Fortfarande öppet vatten utom intill land så luftfuktigheten gör att det känns som tio grader kallare än vad det är.

Så jag får vara glad att min hyresvärd inte är så snål med värmen i lägenheterna som en del andras som jag får höra om på jobbet. En arbetskamrat hade haft tolv grader i köket när han vaknade imorse.

Här hos mig är det fortfarande varmt och skönt inomhus åtminstone. Det är bara elstolparna på parkeringen som är snålt inställda. Startklockor i all ära, jag fattar att det är slöseri att motor- och kupévärmare står på hela tiden, men när jag betalar för parkeringsplats med eluttag så tycker jag att rutorna borde vara isfria åtminstone.

När jag framförde den kritiken till områdeschefen sa han att några såna garantier kunde de inte ge. Han menade att elstolpen var tänkt för att värma motorn för att undvika kallstarter som skadar miljön.

Kyss mig i arslet, tänkte jag då. Inte fan bryr de sig om varken miljön eller hyresgästernas huttrande i kalla bilar utan det handlar bara om att tjäna mesta möjliga pengar.

Jag ser det såhär....

För dryga tio år sedan flyttade jag in och valde då att köpa den tjänsten av dem. Då stod det gamla elstolpar här där strömmen var på hela tiden. Sedan dess har de både försämrat tjänsten och höjt priset med c:a 40 % på samma gång som de sänkt elförbrukningen på stolparna med minst 75 %. Rövare och gangsters är de allihop, både arbetsgivare och hyresvärdar! Liksom banker, förskringsbolag, privatskolor, butiker och de allra flesta företag.

Men... det är inte ens ett halvår kvar till midsommar!

Förresten... Är det inte underligt att minuter, timmar och dagar kan gå så långsamt när åren går så fort?

Sug på den en stund, kära ordbrukare i Flen, Hisings Kärra, Lagfors och Teckomatorp! Vi ses!