Alla inlägg under februari 2017

Av Göran - 23 februari 2017 20:58

Jamen, det känns lite så. Steg upp tidigt imorse för att åka till gruvan på skyddskommitté. Ungefär en halvtimme innan mötet var jag, som vanligt, på plats för de sista förberedelserna. Då ringde mobilen och en man från Kehab sa att han just då var på väg hem till mig med lite vitvaror. Ja, inte snö utan mina nya hushållsmaskiner. Kyl, frys, spis och diskmaskin. Jag hade ju redan okejat att vaktmästaren fick släppa in dem med huvudnyckel så att jag inte var hemma innebar bara att jag även slapp plocka ur den mat jag hade. Det gjorde de och stuvade in i de nya apparaterna.

Båda är nu alltså på plats tillsammans med den fullstora diskmaskinen och den skitsnygga spisen.

Det var min allra första reaktion när jag kom hem och gick in i köket. "Wow, vilken snygg spis", var de första jag tänkte när jag såg det nya. Även diskmaskinen såg rätt flott ut.

Så nu tackar jag vaktmästaren som såg till att jag fick kyl och frys på samma gång som resten. Spisen och diskmaskinen var ju mitt eget val när hyresvärden erbjöd det mot en smärre hyreshöjning. Den landar på 140 kronor (50 för spisen och 90 för diskmaskinen) men en stor del av det tror jag att jag tjänar igen på elräkningen. Gamla kyl- och frysskåp drar hiskeliga mängder ström jämfört med moderna.

Man kunde få in tvättmaskin också men en sådan ryms inte i mitt badrum. Såvida man inte ersätter badkaret med en duschkabin. Men det skulle ändå bli trångt. Dessutom finns bara sex lägenheter i huset och jag jobbar skift och kan därmed tvätta på tider då de flesta av mina grannar jobbar. Så det är inga problem att få tvättider.

Däremot ska jag prata med vaktmästaren igen om några månader (då han förhoppningsvis glömt att han fixade ny kyl och frys åt mig) och fråga om han inte kan byta ut vc-stol och handfat. Toan är repig och missfärgad och har en stor spricka i porslinet precis som tvättstället. Så såg det ut redan då jag flyttade in och jag vet att det finns anteckningar om det från min avsyn av lägenheten innan jag skrev på kontraktet. Sen är det bara parketten i vardagsrummet som skulle behöva åtgärdas innan jag skulle kunna tycka att jag bor ganska fint. Också den såg förjävlig ut första gången jag var här och tittade och jag blev lovad att de skulle slipa ner och lacka den innan jag flyttade in. Detta blev dock aldrig gjort då och även det finns det anteckningar om i deras rullor.

Men jag avvaktar. Först och främst för att se om mina parasiterande vuxna barn har förstånd att flytta ut snart så jag får någonstans att ställa möblerna medan golvet slipas och lackeras. Sonen söker lägenhet och förhoppningsvis löser det sig inom några månader. Dottern, som tvingades flytta hem ab hälsoskäl (mögel i hennes lägenhet) går i ihopflyttningstankar med pojkvännen och det kan ju gå fort men de tkan dröja också. Så vi får se...

Sen får jag väl bestämma mig om jag ska skaffa en etta med kokskåp så ingen av dem KAN komma hemkrypande igen eller om jag ska våga bo kvar. Visserligen skulle jag väl tjäna en tusenlapp eller två på att byta ner mig till en trea eller tvåa men... Jag trivs ju här också! Och det är väl också värt något?

Om det sen ligger något i de envisa rykten jag hört i flera år att just den del av området där jag bor kan komma att säljas ut som bostadsrätter skulle jag få ett pris man inte får på befintliga insatslägenheter på samma gång som hyran skulle gå ner en bit. Så tills vidare bor jag kvar. Med min öppna spis och mina nya vitvaror.

Mötet på jobbet gick oväntat bra den här gången. Eller egentligen inte. Vi hann ungefär hälften av det vi normalt ska göra och jag och några till ska ha ett extramöte på min 14-dagars ledighet i mars för att jobba ifatt.

God lunch käkade vi på Bite Line West i stadens västra utfart, nära E14. De har liksom tre olika bufféer. En som man väl kan kalla husmanskost där de idag erbjöd ärtor och pannkaka, Gudabenådade viltfärsbiffar samt en gryta på fläskfilé. Sedan finns även taco-buffé och en buffé med amerikanska pizza-slizes. Så de flesta smakriktningar borde bli nöjda med en lunch där för 95 riksdaler.

Därmed tillönskas den lilla men naggande goda läsekretsen en fortsatt fn torsdag, fredag och helg i Svarvarböle, Kinnekulle, Vibyggerå och Malmköping. För att inte tala om alla andra små orter/byar/bondhålor som jag glömde på min färd från Nedre Bredsand till Timbuktu


Av Göran - 19 februari 2017 19:07

För x antal år sedan jobbade jag i en arbetsgrupp där det fanns två inbitna Modosupporters. Och vi älskade att hata varandras lag, älskade när det gick dåligt för det andra laget.

Nu är det kris i Ö-viksklubben. Man sladdar i tabellen, kan t.o.m riskera att hamna i s.k negativt kval. D.v.s kvalspel för att inte ramla ur allsvenskan. Dit man ramlade ifjol vår efter hur många säsonger som helst i SHL.

Nu har tränaren Andreas Johansson fått sparken också med omedlebar verkan, läser jag i bladen.

Ändå känner jag inte den allra minsta skadeglädje. Skulle inte komma på tanken att skämta om saken. Det är fult att sparka på den som ligger, tycker jag. Och ligger gör de ju verkligen nu.

Jag har haft seriösa samtal med flera av Modofansen som finns på min arbetsplats och de har tittat väldigt konstigt på mig när jag sagt att SM-guldet 2007 var det sämsta som kunde hända Modo. Sedan dess har det bara gått utför.

Det året hade de ett lag med flera hemvändare från NHL och en coach som kunde konsten att sätta ihop dem till ett lag. Men för de flesta av guldmakarna var detta den sista säsongen som de fortfarande var så bra som de varit under åren i NHL och svenska landslaget. Men de fortsatte att åka omkring på isen i Modotröjan och leva högt på sina namn, på att de hade varit bra. Redan hösten 2007 syntes det tydligt att flera av stjärnorna var på tillbakagång och Modo var åter ett mediokert mittenlag. Som med åren etablerade sig i seriens bottenskikt. För att till sist degraderas förra våren efter kvalförlusten mot Leksand.

Modo som alltid varit hela Ångermanlands lag. Folket i Härnösand har flera mil närmare till Timrå men nästan alla där med hockeyintresse håller stenhårt på Modo. Visst fanns det fortfarande några spelare med lokal eller regional anknytning men nästan halva truppen bestod av utländska spelare som jag misstänker kostade mycket mer än de presterade. Modo har liksom förlorat sin själ, tycker jag. Inget fel med att ha utländska spelare i laget men en klubb som verkar i den här landsänden behöver ha en grund att stå på som består av grannens pojk, arbetskompisens brorson eller grabben från grannbyn. Man behöver en förankring i bygden och helst i regionen. Lite som Skellefteå där mer än halva truppen kommer från de tre nordligaste länen. Och som det Timrå idag håller på att bygga.

Skellefteå lärde sig förresten av Modos misstag när de nådde sitt mål och vann guldet. De hade en plan. Tajmad och klar in i minsta detalj, skulle man kunna säga. De hade räknat ut att vinner man SM på en mindre ort så gäller det att slå mynt av det på alla sätt som finns. Ekononmiskt, självklart. Men också organisatoriskt och sportsligt.

Att vara svenska mästare gör att det blir lätt att värva. Vem vill inte spela med bästa laget? Och det gjorde SAIK. Men såg samtidigt till att behålla småstadsprägeln på föreningen och spelartruppen. 

Så vad ska då Modo göra?

Som självutnämnd soffexpert har jag förstås en del svar. Man har redan tagit ett klokt steg genom att låta andretränaren Pär Styf ta över tills vidare. Ett bra val även om han nog ännu inte är redo för ett jobb som förstecoach på den nivån. Men Styf är en lugn och stark ledare som kan samla spelartruppen och få dem att dra på blåställen tills man hittat en ny headcoach. Och... Javisst, har jag även ett förslag på Johanssons efterträdare! Nämligen Johansson. Kent "Lillkenta" Johansson lämnade Örebro för någon månad sedan och är såvitt jag vet klubblös just nu. Han är mycket rutinerad och erfaren och har dessutom lugnet som behövs för att leda en klubb i kris.

Dessutom känner han Pär Styf mycket väl efter sina år som Timråtränare då Styf hade sin spelarkarriär här hos oss.

För innerst inne vill jag dem ju väl, de där dryga Ö-vikarna som hånar mig varenda gång Timrå förlorar. Innerst inne önskar jag dem varken till Divison ett eller ens kvar i Allsvenskan. Nej, jag vill se derbyn i SHL mellan Timrå och Modo så jag kan få hata dem igen utan att skämmas för att jag sparkar på en som är nere för räkning. Men åtminstone att jag får se fyra derbyn i allsvenskan nästa vinter. För jag tror inte något av lagen går upp ännu.

Lördagsnattens arbete gick alldeles över förväntan. Och detta trots att jag tvingades börja skiftet med att hjälpa till med mätningen (fysiskt lite tuffare än de flesta andra uppgifter jag brukar göra). När vi var klara med den var det dags för hämtmat och jag käkade en riktigt god sallad med räkar och krabba.

Sov ganska bra också om än inte så länge, man ska ju kunna sova ikväll också. Så att dagen efter sista natt är en trött-dag är ju bara som det brukar. Nu är veckan ledig med undantag av skyddskommitté på torsdag och protokollskrivning dagen därpå. Så från och med imorgon tänkte jag mjukstarta min fysiska träning med en promenad i makligt tempo där jag vänder när jag känner att det är dags. Oavsett om jag då bara gått sådär 350 meter. Då kan man ju förlänga sedan dag för dag, lite i taget. Tänkte mig också ett ganska snällt pass på jobbgymmet. Det ljusnar! På flera sätt.

Därmed stänger vi butiken för idag och hälsar lite extra till eventuella ordbrukare i Trehörningssjö, Alfredshem, Bjästa Mellansel och Köpmanholmen. (Samtliga orter i Ö-vikstrakten) Jag håller en tumme för er men gömmer handen i fickan så mina Timråvänner inte ser det.

Av Göran - 16 februari 2017 19:48

Jo, men det känns faktiskt som om en del saker går åt rätt håll nu. Jag anar ett ljus långt borta i tunneln. Dels blir dagarna längre. Det är inte längre svart som i en kolsäck när klockan är halvfem på eftermiddagen. För inte så länge sedan var det becksvart redan vid 15-tiden.

Och sakta men säkert börjar livet att återvända till min kropp. Den kropp som för ett par veckor sedan blev helt slut och andfådd bara av att bära ut soppåsen till tunnan 15 meter från porten (en halvtrappa ner bara).

Samma kropp har idag gjort en ganska duktig köksröjning. Det dök nämligen upp en rask vaktmästare här imorse med order att riva ut skåpet som blir i vägen då diskmaskinen ska monteras in. Kanske, kanske betyder det att mina nya vitvaror har anlänt och att de kommer hit imorgon och monterar in diskmaskin, ny spis samt kyl och frys. I så fall får man kanske unna sig ett glas vin att fira med imorgon kväll.

Som är sista kvällen på längsta sjukperioden på sju år. Jag ska alltså jobba lördag natt. Men sen är det ju frivecka igen innan de fyra sista skiften före 14-dagarsledigheten som kommer i början av mars. Så de tolv timmarna ska jag väl klara av att kämpa mig igenom.

Köksröjningen gav mig insikten om vilken jävla hamster man är egentligen. Jag rev ut allt i skåpet och konstaterade att det egentligen inte är så mycket som jag verkligen behöver ha kvar. Efter att ha gjort samma sak med tre andra köksskåp hade jag plötsligt gott om plats de tre som fanns kvar.

Men... det förstås... då hade jag burit ut tre fulla plastkassar med sopor.

Gamla syltburkar, plastpytsar av alla möjliga slag som jag nån gång tänkt att de kan bli bra att ha. Pepparkaksburkar med så dålig kvalitet på plasten att de går sönder för minsta lilla och jag vet inte allt. Bara glasburkar blev en hel kasse full. Och då har jag ändå sparat 5-6 stycken utifall att...

Nånstans i bakhuvudet har jag tänkt i alla år att nästa sommar/höst så ska jag ta mig i kragen och komma iväg ut i bärskogen. Sedan var då tanken att dessa burkar skulle fyllas med hemlagad sylt på blåbär, hjortron och hallon. Och framför allt lingon som är så användbart. Och det är ju den goda intentionen som gjort att jag sparat på dem för att ha något att förvara sylten i när jag änltigen fått tummen ur.

Men efter dryga femtionio års levnad har jag idag erkänt för mig själv att jag nog aldrig blir någon bärplockare, hur gärna jag än vill vara duktig även på det området. Men har jag inte kommit igång på alla dessa år så är det ju faktiskt inte mycket som talar för att de förändras till hösten.

Köpesylt är inte på långa vägar lika god som hemlagad men nånstans måste man ändå säga stopp. Felix rårörda lingon är lite dyrare men helt ok som substitut och med tanke på hur sällan jag äter det så får jag väl fortsätta köpa.

Annan sylt äter jag praktiskt taget inte alls så om jag hade hemlagad hallonsylt t.ex är risken stor att jag skulle äta mycket mer socker än jag vill och bör.

Det är märkligt, det där, med tanke på hur mycket jag gillar att stövla omkring mellan enar och stenar och annan bråte för att leta svamp. Så det kan inte vara bara lättja! 

Imorgon ska jag försöka ta mig i kragen och städa upp mitt eget sovrum också. Det har varit lite av en avstjälpningsplats ett tag och det skulle behöva röjas så man kommer åt att dammsuga HELA golvet innan skurmoppen får sprida lite Ajax-doft också. Tvättstuga som jag bokade av senast är ombokad till imorgon så sängen ska bäddas om med rena lakan också. Sen borde jag vara lagom trött så jag klarar av att söva först hela natten och sedan så mycket som möjligt av lördagen innan det där nattskiftet.

Dotra har tjatat att jag ska bjuda henne och pojkvännen på en av hennes favoriter. Så jag ska rulla köttbullar också och göra lite sås till dem. Stuvade makaroner är beställt och till dem vill hon ha endera stekt rimmat fläsk eller hemlagade köttbullar med gräddsås. Den här gången blir det köttbullar. Själv byter jag makaronerna mot blomkål och mår minst lika gott.

Kanske, kanske att jag t.o.m tar och åker de två milen till Timrå och bevistar min första match för säsongen. AIK från Solna står för motsåndet och det brukar bli tuffa matcher. Men vi får se, det är ganska mysigt att boa ner sig i soffhörnet och se matchen på nya stora TV;n också.

Därmed tillönskar jag min lilla krets av ordbrukare en fortsatt fin torsdagkväll och natt. Tillsammans eller var för sig i Lockne, Sprängsviken, Tvååker och Snesslinge.

Whatever...

Vi ses! När andan faller på.

Av Göran - 12 februari 2017 18:05

Ja du, penicillin, nu har jag uppfyllt min del av avtalet mellan dig och mig. Nu är det upp till dig att leverera! Jag har svalt den sista tabletten så nu förväntar jag mig att jag vaknar i en frisk kropp imorgon bitti.

Tio dagar har gått sedan jag fick den nya och starkare antibiotikan. Som jag ätit precis enligt anvisningarna. 

Och visst mår jag bättre. Visst är jag piggare och har inte lika ont i ryggen och bröstkorgen som förut.

Men snuva och hosta har väl snarare blivit sämre...

Nu intalar jag mig att det beror på att lungor, bihålor och andra gömställen där förkylningsslemmet trivs nu ska tömmas på sitt vämjeliga innehåll.

Två dagar återstår av friveckan men jag är sjukskriven t.o.m fredag. Hade det varit jag för 25 år sedan hade jag nästan garanterat gått till jobbet på onsdag morgon. Men det ska till ett smärre mirakel om jag ens ska överväga de. Ok, om jag vaknar imorgon med ett leende och en obändig längtan att få stiga upp och möta måndagen.

Annars fortsätter jag att lyda läkekonstens representanter och stannar hemma tills sjukskrivningen går ut. Ångrar lite att jag inte hade med mig ett skiftschema till vårdcentralen för som det blev nu så går läkarintyget ut på fredag. Hade hon skrivit till söndag kväll istället hade jag alltså haft både hela kommande vecka och nästa att riktigt komma i form igen.

Men, vem vet, det kanske tar om en tredje gång så jag blir sängliggande fram till påsk också. Här ska ingen glädje tas ut i förskott, minsann. Tipset just nu pekar mot att jag återgår i arbete på lördag kväll. Den som lever får C!

Imorgon ska kroppen få börja visa vad den går för. Tvättstugan är bokad och jag har tagit fram högrev ur frysen. Av detta kött ska det bli en gryta med kalops hade jag tänkt. Och klarar jag av det så ökar vi belastningen från och med tisdag. 


Av Göran - 11 februari 2017 22:05

Även denna lördag valde jag bort "Mellon". Denna gång till förmån för den svensk/kurdiske komikern Özz Nujen.

Vad jag önskar att det funnits fler som han. Fler som kan attackera den svenska inskränktheten och byhåletänkandet med en sån finess. Fler som klarar av att balansera på den där vassa eggen mellan elakhet och ironi.

Han är kurd och muslim, om än inte troende, och har därför rätten att skämta ur både ett kurdiskt och ett svenskt perspektiv. Så "Dålig stämning" är en perfekt titel på denna föreställning.

Ett antal bloggare här på bloggplatsen spyr dagligen sin galla över muslimer, judar, bögar, syrier, kurder, somalier och andra som inte hade förståndet att födas i rätt del av världen för att i deras ögon betraktas med respekt. Där finns den f.d riksdagsmannen för SD från Kalmar vars ord sällan får mig att lyfta på ögonbrynen. Men när man läser kommentarerna reser sig håret på armar och rygg genast för DÄR flödar hatet, motviljan, rasismen.

Sen finns det en som är så oerhört stolt över sina rasistiska åsikter att han känner sig tvingad att vara maskerad på sin presentationsbild. Snacka om att stå upp för vad man tror och tycker! Så agerar en äkta hjälte! Eller...?

Kräk... är väl ordet för sådana människor. Som älskar att kasta skit på folk men inte har så mycket stake att man står för vad man säger. Och i nästa andetag fördömer de burka och niqab...

Nej, höj skatterna och satsa varenda krona på att förbättre skolorna i landet. För utbildning tror jag är den enda vägen ur denna okunnighet, denna bristande tolerans mot de som inte ser ut, tror eller klär sig exakt som vi.

Men kläder är inte farliga! Försök att förstå det! Ingen burka, turban eller niqab har någonsin dödat eller ens skadar någon. Lika lite som en keps där det INTE står Djurgården eller AIK. Så lev och låt leva!

Av Göran - 9 februari 2017 05:06

... var det väl självaste --- om inte penicillinet segrat till slut! Så bra som jag mådde när jag vaknade för en kvart sedan minns jag knappt när jag senast gjorde.

Jodå, några kilo geggamoja finns det väl kvar i lungor, bihålor och där det nu kan gömma sig. Men jag andas obehindrat och hostan gör inte alls lika ont längre. Tre dagar återstår på kuren och jag ska äta mig ända in i kaklet har jag bestämt. Detta för att undvika alla eventualiteter.

Därefter hoppas jag kunna resa mig i alla mina ståtliga 175 cm och stampa på min lunginflammation för att utropa mig till segrare. Med benägen hjälp av vetenskapen förstås.

Natten har varit märklig. Jag har upplevt det som att jag varit vaken nästan hela tiden. Men kontrollerna av tid säger att jag måste ha sovit en hel del också. Kanske däckar jag igen om en halvtimme men just nu känner jag mig nästan oförskämt pigg. För min ålder, alltså. Och med tanke på hur tidigt det ju faktsikt ännu är.

Yngsta dotra har flyttat hem igen i väntan på en beboelig egen bostad. Värden på förra stället tyckte inte att man behövde åtgärda mögel i en vägg. Han tänkte nöja sig med att torka upp med en byggfläkt (som skulle belasta hennes elräknig, inte hans) och sedan måla över det bara. Så nu är vi tre tvåbeningar igen samt två kattoxar som är dödspolare.

Och igår hade hon bjudit hit pojkvännnen på middag. Så nu vet jag hur sötpotatis smakar, det hade jag aldrig ätit innan. Hon hade hyvlat den till skivor som fick gratineras i ugnen med lita olivolja, salt och peppar.

Inte dumt alls, faktiskt, med fläskfilé och en sås av blåmögelost samt en krispig grönsallad.

Därefter föll lotten på mig när det var dags att röja kök efter middagen. Tänk att jag alltid har sån tur i de där dragningarna. Stående där med nävarna i diskbaljan fattade jag beslutet att när hon i fortsättningen vill laga mat så får det bli på villkoret att hon själv snyggar upp efter sig.

Det kommer ju dessutom snart att bli mycket enklare. Jo, för nu har jag beställt den där diskmaskinen.

90 kr extra per månad ville värden ha för den och de tycker jag att det är värt. För ännu en femtiolapp byter de även spisen och jag får en ny, fin med glashäll och framför allt med varmluftsugn. Så när säsongen kommer i år så vet jag en som ska torka svamp igen av hjärtans lust.

En vaktmästare var här igår och mätte och då blev jag ännu gladare för han lovade att se till att jag får både ny kyl och frys också. Han tittade på de fornlämningar som jag har i köket och skakade på huvudet. Sen sa han att de där borde hans företrädare ha bytt ut för minst ett år sedan.

Inte nog med det, jag har gjort en deal med dottern där jag övertar hennes TV. En femtiotummare är liksom bra mycket fränare än den 32-a jag haft i åtta år. Så nu fattas bara en cool ljudanläggning för att ge hockey- och fotbollsmatcher en helt ny dimension. För att inte tala om naturprogrammen på National Geographics m.fl
C-more har dock flyttat sitt intresse från Timrå nu och sände andra matcher igår. Så bortafiaskot mot Pantern från Malmö såg jag här från datastolen. Och jag tror det var den sämsta hockeysändning jag sett.

Matchen spelades i en gammal, pytteliten ishall vilket gjorde att kamerorna (Om det nu fanns mer än en...) kommer så nära inpå isen att man nästan blir åksjuk då spelet böljar fram och tillbaka och kameran försöker hänga med.

Resultatmässigt gick det ju också åt pipsvängen så... Vi glömmer den matchen nu.

För säkerhets skull ska jag lata mig duktigt även idag. Och går det bra så ska jag börja smyga in lite mer aktivitet från och med imorgon. Såg med ett skratt igår att julgardinerna hänger kvar i köket så de tänkte jag plocka ner och byta ut idag. Men annars gör jag nog inte många knop.

Ljuset kommer sakta men säkert tillbaka nu och det ger hopp, tycker jag. Ni ska se att vi överlever den här vintern också. Och får uppleva tussilago, vitsippor, hägg och syrén i år också.

Härda ut, kära ordbrukare, i Lyckeby, Trehörningssjö, Skogås och Junibodsand, Våren kommer!


Av Göran - 6 februari 2017 09:45

Den här har jag lagt ut en gång förr. Men det kan inte hjälpas. Jag ville ju ha en rubrik som talar om lite vad det handlar om idag och när jag hade satt rubriken gjorde det liksom sig själv att ge er Östen Warnerbring också.

Egentligen ingen favoritartist men just den här sången tycker jag om och gjorde redan då den var ny.


Inspirerad av ett besök på vännen "Skogsnuvans" blogg fick jag för mig att jag ska göra precis som hon . rota runt lite bland de ganska få bilder jag har i mitt datorbibliotek och försöka gjuta lite mod och hopp i mig själv och kanske någon som råkar läsa. Det behövs lite påminnelser såhär års om att det faktiskt finns andra årstider än februarivinter. Vi börjar med ett par repriser från förra sommaren...


       


En slänt med lupiner, midsommarfirande barn och vuxna runt lövad stång, barndomens spegelblanka badvik i skymningen samt yngstingsonens egenhändigt monterade födelsedagstårta. Genast känns det lite varmare kring hjärteroten. Det finns hopp! Så ge inte upp.

Bättre tider lurar runt hörnet. Bara lite mer än fyra månader till midsommar. Och som genom ett under är jag ledig den helgen i år också. Går visserligen av min sista natt på midsommaraftonens morgon men sen är jag helt ledig.

Då kanske man sitter där med syster, svåger, moster och kanske nåt syskonbarn eller kusin med familj och ryser när man tänker tillbaka på februaris vedermödor och sviktande hälsa.

Även idag tänker jag ta det så lugnt som jag bara kan. Jag måste åka och handla några saker men annars blir det sängen, soffan, datastolen. Som förresten byttes ut igår. Yngste sonen hade nämliigen köpts sig en ny och som den gode son han är lät han sin gamle far få ärva hans gamla. Den är något bättre skick än den jag använt här hemma så jag hoppas att den hänger ihop tills skatteåterbäringen kommer. Då ska jag kosta på mig en stol med kvalitet.

Antibiotikan börjar verka så smått. En liten aning piggare känner jag mig men fortfarande sover jag ungefär dubbelt så mycket som normalt. Och jag tänker tillåta mig det så länge jag nu behöver det.      

EN vy över sjön vid ex-svärisarnas sommarställe, en urgammal fäbodstuga vid Skedlovallen, Armsjön samt soluppgång över Alnön och Sundsvallsfjärden på nationaldagen vid tretiden på morgonen. Sista bilden togs med min "aj-fån"från fabriksområdet som är min arbetplats en juninatt för 1½ år sedan.

Sådärja! Nu hoppas jag ni känner hur sommarens dofter, värme och ljud kommer tillbaka om ni blundar. Vi ses igen!

Av Göran - 5 februari 2017 05:48

Nu har det startat. Ståhejet. Bautajippot som varar inte bara till påska utan nästan till pingsta, om man nu kan säga så.

Jag hade tänkt titta igår men det blev inte så. Dotra ville se nåt annat i nån annan kanal så jag sa, helt sanningsenligt, att det inte var viktigt för mig att se på mellon. För visst förstod ni väl att det var den jag syftade på?

I bilen häromdagen hörde jag små snuttar av alla veckans bidrag och kan ärligt säga att det inte fanns mycket där som tilltalade mig. Några timmar senare satt dottern och jag åter i bilen då man dammade av C-G Hederströms gamla klassiker, "Banne mig". Jag berättade för mitt vuxna barn att sådär lät mellovinnaren i Sverige året då hennes far fyllde 11 år. Plötsligt mindes jag flera låtar från samma tidsepok. "Gå och göm dig, Åke Tråk" t.ex hatades intensivt av min klasskompis med detta förnamn. Han blev väl trött på att höra folk sjunga/nynna/vissla på den hela tiden så fort han visade sig. Men just denne Åke var själv en intrigmakare av rang och retades väldigt gärna med oss andra. Så därför skäms jag inte ett dugg om det var så att jag råkade ge honom nån gliring om "Åke Tråk".

"Hej clown" med Jan Malmsjö vann ju inte när den tävlade men blev succé i radion det året. Visste ni föresten att på skivan är det en svensk f.d partiledare som sjunger i barnkören bakom Janne? Hon hette Andersson på den tiden. Jo, Mona Sahlin körar på skivan men i den TV-sända tävlingen fick hon inte vara med. Därför att (Håll i er nu, kära ordbrukare!) hon ansågs inte vara tillräckligt söt. Visst är det förjävligt? Redan på den tiden, alltså!

Och idag har denna tävling alltså pumpats upp till det största på hela svenska TV-året där det pågår ända in i maj.

Vi får väl se om jag bryr mig om att titta alls i år. Kanske ser jag finalen, kanske inte. Jag har ju lyckats avstå från "Farmen" hittills i år så kanske jag ska göra likadant med det här.

Mitt TV-tittande igår inskränkte sig till Timrå-Västerås på C-more Live. En slakt som i praktiken var över på mindre än 10 minuter av första perioden. På sina två första skott gjorde Timrå 2-0 och då "hesa Fredrik" blåste för power break i mitten av den första perioden ledde Timrå med 4-0. Västerås tog time-out efter 3-0, bytte målvakt efter 4-0 men då hade TIK redan tryckt ner dem i skridskorna. Andra och tredje perioden användes till att dra plösen över och knyta ihop snörningen. Stackars Västeråsare, de hade nog ingen rolig hemresa igår kväll.

Det blir tidiga morgnar nu innan penicillinet jagat bort odjuret som bosatt sig i mina luftvägar. Men bara jag har fått någon timme på mig att kraxa rören rena så lär jag väl lägga mig igen och sova en timme eller två.

Tror att jag bjuder mina arvingar på pizzeriamat idag. Igår ställde jag mig vid spisen och smojsade ihop lite hälsokost i form av en köttgryta med massor av vitlök.

Gott blev det och säkert väldigt nyttigt också men... När sonen vek sig ur lakanen hade han andra planer än att äta middag hemma och då hans syster kom hem från jobbet hade hon ätit där. Så där hade jag stått och slavat i 1½ timme bara för att fylla min egen mage plus några fryspytsar. Så idag skiter jag i att anstränga mig, de får hämta sin egen middag bäst de gitter. Kocken är sjukskriven liksom privatchauffören, tvätteriföreståndaren och lokalvårdaren.

Det är nästan så att jag frestas att överdriva mitt sjukskap och kräva uppassning istället. Med darr på rösten säga till dem att OM jag dör så ska de stoppa psalmboken under hakan på mig tills dödgrävaren har tagit mått för kista.

Så gjorde man förr, på den tiden då de flesta dog hemma, för att inte liket skulle stelna med öppen mun.

Nu vete väl tusan om jag äger någon psalmbok. Men en bibel ska det finnas någonstans ändå. Och hittar de inte den heller så funkar det säkert med någon av Steven Kings tegelstensromaner också.

Kaffedags nu, känner jag. Min näsa berättade just att kaffet är klart eller nästan klart. Så det är väl lika så gott att jag knyter ihop säcken här och avslutar struntpratet. Ha en härlig söndag!


Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards