Alla inlägg under juni 2017

Av Göran - 27 juni 2017 21:37

Jamen, fatta! Fattar ni att vi redan är i slutet av juni. Den bästa tiden på året, i mitt tycke, är snart över. Och det utan att vi har fått nämnvärt med sol och värme. Visserligen inte precis kallt heller men det blåser ju småspik varenda dag så man måste liksom klä sig mot det istället.

Jag har åkt buss idag. Första gången i år och jag hoppas att det blir den sista också. Madame stod ju hos bildoktorn imorse så det var bara att hasa sig till hållplatsen i tid. Tror ni bussen kom i tid? Nejdå, "Din Tur" förnekar sig inte. För mig kan de gärna döpa om sig till "Din Otur" för otur är det att tvingas åka med dem.

Men höja priserna kan de minsann! Ifjol vill jag minnas att det kostade 25 kronor hemifrån till jobbet. Idag kostade det 40! En ökning med mer än 50 % alltså.

Men det funkade ju. Imorse.

Efter jobbet skulle jag ta mig till verkstaden på andra sidan stan och frågade chauffören när jag steg på om den bussen passerade min verkstad. Nej, sa han, då ska du åka med tvåan för den går förbi där. Så på terminalen i stan väntade jag in linje 2 och frågade föraren för säkerhets skull om bussen gick förbi OK/Q8 i Skönsberg vilket han sa att den gjorde.

Ganska snart märkte jag att han endera ljugit eller missförstått min fråga. För den bussen kom som närmast 1½ km från min resas mål. När jag insåg det skyndade jag mig att kliva av  för att slippa gå ännu längre.

Så det var med stor tacksamhet jag satte mig i Madame Citroens mjuka famn efter att ha slantat upp dryga tvåtusen.

Och då var inte fläkten bytt. Den jag skickat efter från tyska (billiga) "Misterauto" på i-net passade inte på fästena. 

Så nu har de beställt en ny fläkt åt mig som ska monteras på fredag eftermiddag när jag slutat jobbet.

Bromsarna var dock åtgärdade och hugger inte längre som förut. Dessutom steg min respekt för den verkstaden då det visade sig att bromsoken inte behövde bytas som jag nästan var säker på. Något säger mig att om jag hade lämnat bilen där jag förr brukade laga bilar så hade bromsoken varit i miserabelt skick.

Heder dock åt "Misterauto" som lovat att göra återköp på fläkten som inte passade trots att jag skickade efter grejorna redan i april. Så dem kan jag också rekommendera om ni vill handla billiga reservdelar.

Fredag eftermiddag har jag förhoppningsvis inte bara fungerande bromsar utan även svalka på sommaren och värme på vintern för den gamla fläkten hade inte längre några vingar. Inte konstigt då att det kommer alldeles för lite luft ur utblåsen.

Nu är det snart sängdags för gamla farbröder som jag. Sovmorgon imorgon och på torsdag då jag inte börjar förrän halv åtta. Men åtminstone en av dagarna, helst båda, ska jag köra ett gympass innan jobbet.

Och försöka låta bli att tänka på att vi nu passerat den ljusaste dagen och nu går mot mörkret igen. Men än finns det tid att njuta. Än är det massor kvar av sommaren och med lite tur så kommer det sol och värme också.

Håll tummarna för det, kära ordbrukare! Jag kommer tillbaka. Förr eller senare! Eller kanske både-och...

Av Göran - 25 juni 2017 21:48

Helgen är på väg att ta slut. Det drar sig sakta men säkert mot läggdags. Att lägga sig och krama kudden i några timmar innan måndag morgon är över oss alla.

Jag har öppningen i portvakten imorgon. Vilket betyder att jag ska vara på plats och ha låst upp överallt samt öppnat telefonväxeln som senast klockan sex imorgon bitti.

Nu är jag ju sådan att jag vill ha lite mer marginaler än så. När jag jobbar i min ordinarier befattning åker jag hemifrån klockan fem och byter om i lugn och ro för att sedan till fots ta mig till min arbetsplats i gor tid före 05:48 som är senaste tid att stämpla in utan att få avdrag. När jag är portvakt räcker det om jag åker en halvtimme senare för jag behöver varken byta om eller gå en kilometer för att komma till arbetsplatsen. 

Likadant vid hemgång, jag bara registrerar min utgångstid och går sedan ut till bilen och åker hem.

Fast... imorgon åker jag inte hem utan till andra sidan stan där jag ska lämna in Madame Citroen för byte av bromsbelägg, skivor och bromsok fram. De byttes baktill förra året och nu är det dags att fixa dem framtill också. Likaså ska de få byta den fläkt som bilfirman köpte en begagnad och satte i ifjol. Den som satt i bilen då jag köpte den kärvade och gjorde så att fläktmotståndet pajade hela tiden. Så jag fick dem att byta den men den begagnade hade obalans i axeln och för ett j-a liv när man kör den på högfart. Så nu ska den bytas till en ny och fräsch.

Det lär betyda bussåkning på tisdag morgon eftersom det egentligen var då jag fick tid för jobbet. Men om man börjar jobba klockan sex är det svårt att lämna in bilen klockan sju när verkstaden öppnar.

Tid är också bokad hos Svensk Bilprovning femte juli och jag räknar med att hon går igenom med beröm godkänt.

För trots att jag hade sjukt mycket problem med henne det första halvåret så måste jag ändå säga att efter det har hon ju faktiskt gått som en klocka och vi trivs utomordentligt bra tillsammans.

Nästa projekt på det området bli att ställa dotterns VW Golf i ordning för försäljning. Den har varit avställd sedan förra sommaren och besiktningen. Bakre ljuddämparen, en yttre styrled, bromsrör samt en strålkastare ska bytas och sen borde den betinga ungefär 8 000-10 000 vid försäljning. Alternativt att jag hittar någon som tar den som den går och står. Då släpper jag den för 1 500 - 2 000.

Också den en bra bil med tanke på priset. SÅ förhoppningsvis blir den lätt att sälja!


Av Göran - 24 juni 2017 20:40

Den moderate politikern Kahin Ahmed har skrivit i em debattartikel att Jimmie Åkesson inte är välkommen i "våra förorter" Detta föranledde sedan SD;s partisekreterare att skriva på Facebook att; "...Och du är inte välkommen i Sverige, Kahin Ahmed". 

På samma gång hävdar SD fortfarande att de inte är rasister, att de har nolltolerans mot rasism i sitt partiprogram. Det är lika absurt som att påstå att ingen älg, räv eller björn någonsin har skitit i en skog.

Ändå är det ju just precis såna uttalanden som är rasismen omkring oss i vardagen. Idag! IDAG, kära ordbrukare!
Det händer här och nu! Ideligen, vareviga dag!

Jag vet eftersom två av medlemmarna av min familj drabbas av den dagligdags. Av människor som skriker kinesjävel efter dem. Inte bara skinnskallar utan vanliga "svennar" som anser sig ha större rätt att vistas här än de.

Kahin AHmed har varit här i 26 år. Den 14/7 har min äldste son varit i Sverige i 25, han kom hit som tremånaders bebis.

Så han har antagligen ännu mindre rätt till svenskheten än Ahmed enligt Jomshofs sättt att se på saken.

Rickard Jomshof, alltså! Partisekreterare hos partiet med nolltolerans mot rasism. En av deras innersta krets.

Hand upp! Alla som tror på SD;s nolltolerans. Hand upp, alla som betraktar dem som ett antirasistiskt parti!

Någon...?

Ingen???

Är jag elak bara? Är det jag som klistrar på dem en stämpel de inte förtjänar? Visa mig det då, säger jag! Visa mig ETT enda exempel där ni tagit invandrare, muslimer eller judar för den delen i försvar mot rasister.

Snälla rara svenska folk, oavsett var ni är födda eller vilken religion ni bekänner er till - hjälp mig att visa massorna vilken jättebluff de håller på att ta till sig. Jo, för SD växer för varje dag. Fler och fler sympatiserar med dem men kanske utan att veta VAD de sympatiserar med. 

Låt oss börja med att kalla saker vid deras rätta namn. En orm är en orm, en ros är en ros och en rasist är en rasist.

Stå för något åtminstone, nynazister, nyfascister och nyrasister! Säg som det är för omväxlings skull att ni är just nyrasister och vill kasta ut alla som inte är blonda och blåögda. Att ni skiter i varför de kommit hit och vill bli av med både judar, muslimer, asiater och mörkhyade! 

Jag blir förbannad när jag läser inlägg som Rickard Jomshofs. Men än mer förbannad blir jag när jag sedan ser att hans parti fortsätter att växa TROTS den uppenbara rasismen.

Då blir jag uppriktigt orolig för människorna som jag älskar. I det land jag också älskar. Men till skillnad från dem är beredd och villig att dela med mig av mitt älskade land till sämre ställda människor från andra delar av världen.

Som behöver vår hjälp och vårt beskydd från krigets fasor. Vart har empatin tagit vägen? Nog har vi råd att skydda de som söker vår hjälp mot förföljelse och dödsdomar som ibland bara beror på var de är födda!

Det är för mig obegripligt att folk inte verkar genomskåda SD och se vad de verkligen är. Jodå, jag VET att många av deras väljare verkligen delar deras sanna värderingar men även icke-rasister börjar ju gilla dem nu.

Vart tog vår förmåga till kristiskt tänkande vägen?

Har de lyckats indoktrinera oss alla nu att det de kallar PK-media (AB, Expressen, DN, SR och SVT m.fl) bara finns till för att fylla oss med lögner? Då blir jag riktigt, riktigt orolig.

För varför skulle plötsligt Avpixlat, Nya tider och liknande vara de som står för den enda sanningen? 

Tänk själva, kära ordbrukare! Tänk själva! Jag är säker på att ni kan det och att ni också kan genomskåda bluffen!

Av Göran - 23 juni 2017 21:28

Ännu en midsommar lagd till handlingarna. Det blev fäbodvallen i år också, precis som ifjol. Vi hann precis upp för att se dem resa stången som lövats och majats (försetts med blommor) liggande på bockar först.      

Därefter skuttade ett antal vuxna och barn omkring en liten stund och sjöng om både små grodor och rävar som raskar över isen och jungfru skär tills de vuxna upptäckte att barnen tröttnat och smitit iväg. Jag råkade ha lite kontanter i plånboken så dessa tog jag med för att förslösa dem på lotterierna och därmed gynna stugägarföreningen lite grand. Och för första gången i mitt liv lyckades jag hitta två vinstlotter bland dem.

Så nu är jag stolt ägare till ett knallorange badlakan samt en reflexväst storlek XL. Systerdoterdottern på fyra år hade också tur och vann både en flaska duschtvål och en annan flaska som innehöll såpbubbor. Gissa vilken hon var gladast över!

Det såldes varmkorv med bröd också liksom kolbullar med fläsk och lingonsylt men jag och resten av mitt sällskap avstod eftersom vi skulle äta hos min syster efteråt. Men tipspromenaden gick vi och det var fruktansvärt svåra frågor i år. Jag brukar vara rätt bra på sånt, är väl hyfsat allmänbildad men i år var det flera frågor jag gick bet på.

Vår enda levande moster med man var också med och översta bilden nedan visar dem, systerdottern och min syster i färd med att gå frågeslingan.      

På bilden i mitten är det min systerdotterdotter som förbereds för ponnyridningen av sin pappa och mamma och längst ner är hon tillbaka från ridturen med ett belåtet ansiktsuttryck.

Då vi nästan var på väg att gå hejdades vi av en barndomsbekant som ropade och frågade om vi ville gå in i den stuga som min mormor hyrde under dryga fyrtio år och där jag spenderade många av barndomens somrar. Han kände nämligen mannen som äger den nu och visste att han hade nyckeln med sig. Så Lena (syrran) och jag fick gå in och titta och jag måste säga att det mest var en sorglig syn. Ingen har bebott huset på närmare fyrtio år och tapeterna håller på att få ge efter för tyngdlagen. Den gamla vedspisen stod kvar men alla möbler var borta och ersatta med sånt som jag gissar att ägaren kastat ut från sitt eget hem i slutet av 70-talet. Förfallet, med andra ord. Men ändå lite roligt att få se det från insidan en gång till i livet.

Efter diverse småprat med gamla bekanta från barndomsåren traskade vi tillbaka till syrrans och svågerns och bjöds på god mat. Diverse småplock som synes på bilden nedan plus grillade kycklingvingar och västerbottenspaj. Mumsigt värre, alltihop. 

 


Efter maten skulle vi gå ner till sjön en sväng men jag avstod från den promenaden eftersom kvicksilvret hade sjunkit så mycket då solen försvunnit bakom trädtopparna. Istället lät jag min kära Madame Citroen få ge mig en mjuk och bekväm åktur hem. Och här sitter jag nu, ganska nöjd med min midsommarafton. Smuttar på en single malt av samma sort som senast jag gjorde det (samma flaska för övrigt).

Hoppas att mina kära ordbrukare från norr till söder har haft det minst lika trevligt som jag och att också ni vaknar imorgon utan kopparslagare innanför tinningarna. Det blir en liten "virre" till då den här är slut men sen åker korken på igen. Och då är det väl bara att gå och lägga sig!

Sov gott Sverige - Var du än är!

Av Göran - 22 juni 2017 20:47

Det lackar mot midsommar. Nej, så säger man ju inte. Den enda gång det "lackar" mot nåt så är det ju mot jul. Varför är det så?  Och varför använder vi så många motsägelser i svenska språket? Finns det, till exempel, nåt mer språk där man skapat ett ord som "skitgott"? Eller jätteliten? Pyttestor säger vi ju inte, eller hur. Men jätteliten är ok. Liksom skitgott och skitbra.

Asläckert och asbra är andra exempel på absurda ordbyggnader. Undrar om man kan må underbart dåligt också! Eller vara äckligt snygg. Eller fantastiskt ful...

Nånstans på nätet läste jag tidigare idag att man ska försöka att peppa sig själv varje dag genom att ställa sig framför en spegel och säga till sig själv att man är underbart vacker. 

Den prövade jag men inte fanken funkade det. Jag såg ju genast på mig själv att jag ljög. 

Så... "Det var ju ingen glädje med den sorgen, sa han som grät på fel grav."

Men det tycks ju finnas åtskilliga människor som tycker att det fungerar, det där med självsuggestion. Då och då kollar jag "hemnet.se" för att se hur det ser ut i lägenheter för 2 miljoner eller mer. Och otroligt många har "Carpe Diem" på väggen i sovrummet eller "Du vet väl om att du är värdefull" och liknande uppmuntrande små fraser.

Kanske man skulle börja hänga upp lite sånt här hemma. Ja, inte med de texterna men med såna som jag själv gillar och vet är sanna.

Kanske ska jag brodera en bonad där det står; "Varje gång du säger att nu kan det inte bli värre...Så har du FEL!". Eller min klassiker; "Det är aldrig för sent att ge upp!"

Eller "Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd" i snirkliga bokstäver på väggen ovanför sängen. 

En arbetskamrat hade för länge sen en skylt på sin och fruns sovrumsdörr där det stod "Verkstad (men verksamheten liggger nere)". Själv hade jag som tonåring en skylt med orden; "Kom in bara, dagen är ändå förstörd!"

På väggen inne i samma rum hade jag en liten affisch föreställande en man som liknade seriefiguren Kronblom. Han stod innanför en ytterdörr på glänt. Utanför i hällande regn stod en tant med skäggvårtor och ilsken uppsyn och så var det en pratbubbla över mannen där det stod; "Men go´a svärmor, int´ska svärmor stå där ute i regnet - Gå hem med sig vetja´!"

Men...självpeppning är visst på modet. Jag besökte ICA Maxi (eller heter det Maxi ICA?) idag och även där har man börjat försöka pigga upp sina kunder. För bredvid kortläsaren där de tar betalt satt en liten tryckt lapp med texten: "Så söt du är idag!"

Ok, jag erkänner... LITE glad blev jag. För jag hade ju faktiskt besökt min kurdiske frisör och befriats från lite av vinterpälsen. Och jag HADE ju också bytt skjorta innan jag åkte.

Men tillbaka ute i bilen talade jag genast förstånd med mig själv för att inte tuppkammen skulle växa alltför mycket. Sa till mig själv att den där lappen har någon, i och för sig välmenande men tanklös individ hängt upp. För "söt" är knappast ett ord som någon använder om överviktiga farbröder som snart fyller sextio år.

Annat var det i förra veckan då jag agerade guide på jobbet för ett gäng gymnasieungdomar från Östersund då jag fick höra två av tjejerna viska om mig. "Innan vi gick ut i fabriken tyckte jag att gubben (d.v.s jag) såg ut som en surgubbe men han var ju jättesnäll och rolig", sa den ena till den andra.

DET, mina kära ordbrukare, var nog den finaste komplimang jag fått på mången god dag. Och det fast jag ju egentligen inte fick den. Hon pratade ju OM mig - inte till mig.

Nu ska den jättesnälla surgubben snart krypa ner mellan rena lakan och vila upp sig inför midsommaraftonen hos syrran på fäbodvallen, precis som ifjol och många, många andra år. 

Kanske tar jag lite bilder i år också och skriver nåt mer imorgon natt då jag kommer hem. Eller vid senare tillfälle.

Glad jävla midsommar på er, kära ordbrukare. Ta det lugnt så att det inte går som för Herr Lindeman om ni minns.

Han som inte tordes ta av sig hatten "Då springer huvudet i bitar!"

Se till att ni törs ta av er både hatt och annat imorgon kväll. Själv tar jag mig en vit midsommar. Åtminstone tills jag kommer hem på kvällen/natten...


Av Göran - 20 juni 2017 20:20

Efter två dagars portvaktsjobb börjar hjärnan plocka fram kunskap och rutin igen. Igår lät jag mig stressas ett par gånger då det hände mycket på samma gång men idag lyckades jag plocka fram den lugna och metodiska portvakt som bor nånstans inom mig och helt enkelt ta en sak i sänder. Folk dör inte om de får vänta i ett par minuter.

Och idag har jag ju arbetat både inne och ute.

Chefen där har bestämt att vi, bland allt annat vi gör, ska ägna en stund varje dag åt att stå utanför lokalerna i reflexkläder, hjälm och skyddsglasögon och stoppa alla paketbilar och mindre lastbilar för att titta i bilarna.

Där ska vi stå oavsett väder nynnande; "Här är polisen som mitt i gatan står..." Eller nåt. Och myndigt höja handen till stopp så fort någon firmabil försöker smyga sig förbi. 

Riktigt vad det är som vi ska leta efter har han däremot aldrig berättat men på utgående transporter gissar jag att vi ska titta efter misstänkt stöldgods. På alla gånger jag har stått där i regn, sol, snö och blåst har jag aldrig någonsin hittat något som känts misstänkt det allra minsta. Det har inte heller mina två kvinnliga kolleger som har detta som ordinarie arbete varje dag. Och har haft i många, många år dessutom.

Än mer oklart är det vad jag ska titta efter i bilar på väg in på området. Bomber? Vapen? Kärnavfall?

Tja, din gissning är nog lika bra som min...

För 5-6 år sedan hade vi en Vd som var lite militärisk och dessutom hade ett fruktansvärt humör. Det var f.ö han som införde dessa kontroller.

Då tipsade jag en gång en förare av en liten firmabil att han inte skulle lämna bakluckorna öppna medan han jobbade. Han hade nämligen en genomskinlig plastsäck därbak fylld med tomburkar (mest ölburkar). Jag visste att det skulle kunna räcka för att få platschefen att gå i taket om han var på det humöret så jag sa att de vore klokast att dölja dem medan han lastade eller lastade ur sina verktyg.

Men det var också den enda lilla anmärkning jag haft på säkert flera hundra såna kontroller.

Då är det lätt att börja fundera om våra entreprenörer och besökande företag kanske inte är så skumma ändå. Hade jag nåt att säga till om i frågan skulle jag nog föreslå att man kan ta ner beredskapen en aning.

Men jag är förstås bara en enkel sommarvikarie som inte vet och förstår allting här i världen.

Duktig var jag också imorse och åkte till jobbet nästan en timme i förväg. Den tiden användes till mitt första pass i gymmet. Det första för i år. Jag har varit på väg många gånger men idag gjorde jag slag i saken.

Så blir det nog knappast imorgon för då har jag öppningen vilket innebär att jag ska vara där i god tid före o6:00.

Kanske lite magstarkt att kräva ett träningspass av sig själv före halv sex på morgonen.

Fackklubben har haft sin årliga grillningsdag för sina medlemmar också. De bjöd på hamburgare med tillbehör.

Så jag tog med en assiett och gick dit. LCHF;are som jag är så tog jag förstås inget bröd men däremot två hamburgare med lite senap emellan och räksallad vid sidan om. Det var faktiskt riktigt gott.

Imorse då jag nyss kommit till jobbet efter träningen hämtade jag den s.k rondknippan i nyckelskåpet för att hämta lite saker i valvet. Det kallas så fast inga pengar har förvarats där på många år men det står ett fett kassakåp där.

Rondknippan innehåller 8-9 nycklar som skulle kunna passa och jag valde rätt på första försöket. Genast tänkte jag att om det är en sån dag så måste jag väl köpa en trisslott eller nåt. Det blev en Harry-påse på travet för 99 kronor så vi får väl se om turen räckte ända till kvällen när Jägerso har avslutat sina tävlingar om en timme ungefär.

Håll tummarna för det, kära ordbrukare. Vi ses igen. När andan faller på...

Av Göran - 15 juni 2017 20:31

Idag har jag tagit adjö av det tillfälliga jobb jag hållit på med sedan första halvan av april. Innan jag började var jag osäker om jag skulle klara av det. Inte skyddsutbildningarna på flera avdelningar, den biten visste jag att jag skulle fixa ganska lätt. Men det andra...

Det där med att gå igenom instruktioner och riskanalyser och revidera dem. Och på samma gång lägga in länk för varje råvara som förekommer i kemikalieregistret. Det hade företaget fått nedslag på vid kvalitetsrevisionen i våras.

Men det gick och det gick dessutom fortare och lättare än jag trott. Vilket har gjort att jag kunnat ställa upp och hjälpa till som guide vid flera externa studiebesök.

Det var också vad som stod i kalendern idag. Två busslaster med gymnasieungdomar från Östersund kom på besök och skulle visas runt. Tyvärr fanns det nästan ingen personal tillgänglig för att hjälpa till så vi var bara två guider. Med grupper om 14-15 personer i varje. Normalt sett vill jag inte ha mer än 6-7 personer per grupp, det blir så svårt att göra sig hörd när man är för många.

Men... jag förklarade det problemet för de jämtska ungdomarna och de uppförde sig exemplariskt under vår rundvandring i fabriken. Trevliga och positiva var de också, allihop.

De besökte oss och en annan fabrik i närheten och då de ätit lunch fick vi ta emot gruppen som besökt Akzo Nobel på förmiddagen. Lika trevliga och artiga ungdomar där också.

Klockan visade nästan hemgång då vi var klara och killarna och tjejerna satt sig på bussen för att åka hem till Jämtland. Då kollade jag min kalender för imorgon och kunde konstatera att ingen bokat in mig för utbildning på hela dagen imorgon. Jag hade alltså NOLL att göra. INGENTING!!! 

Så... Då författade jag ett hövligt mail till min tillfällige chef (Vi kan kalla honom "R") och berättade det.

Skrev sedan att jag vet att det är en fräck och närapå oförskämd fråga men skulle jag kunna få ok för att... Ska vi kalla det att jag jobbar hemifrån imorgon? Jag talade ärligt om att visst kan jag komma till fabriken som vanligt och sitta av mina timmar framför datorn. Men jag gör precis lika mycket (eller lite) nytta om jag stannar hemma.

Mina förhoppningar var inte jättestora. Men eftersom min tillfällige chef varit min chef förut i ungefär 8-9 år så känner jag ju honom väldigt väl och han känner mig. Och jag visste dessutom att han är väldigt nöjd med vad jag har åstadkommit så jag tänkte att kanske, kanske vågar han bryta mot regelverket.

R ringde mig en halvtimme efter jag hade kommit hem och sa ok. I gengäld fick jag lova att komma in på kort varsel om de skulle behöva mig. Det är jag dock rätt säker på att inte gör.

Det finns bättre och sämre chefer men den här skulle jag gärna ha som chef för resten av min arbetstid innan pensionen. Han förstår det där med att ge folk en extra uppmuntran ibland även om det inte ryms inom företagets regelverk. Att de är viktigare att få personalen nöjd och glad än att hålla på regler och paragrafer.

Han förstår att det gagnar inte företaget på lång sikt om han tvingar mig att komma till fabriken bara för att sitta av tiden mellan in- och utstämpling

Så jag är alltså ledig en extra dag även denna vecka. Den ska dock förstöras i tvättstugan så alldeles sysslolös är jag ju inte.

Från och med måndag nästa vecka har jag en paragrafryttare till chef i åtta veckor. Honom skulle jag inte ens ha drömt om att fråga om något sådant som R godkände idag. Men så är det ju inte heller något som jag har den minsta rätt att begära av NÅGON chef. Men det är skönt att det fortfarande finns en och annan med hjärtat på rätta stället!

Eftersom jag alltså inte behöver stiga upp i ottesången imorgon så unnade jag mig nyss att slå upp en liten singel malt av märket "Mack". Den tillverkas av svenska Mackmyra och är mycket prisvärd.

De har en annan variant som kallas Mackmyra Brukswhisky. Som kostar en hundring till men enligt min smak är klart sämre än "Mack" för ungefär 300 kronor per flaska. Testa gärna om du gillar att ta en virre ibland!

Ledig alltså och långhelg. Så vad blir det mer än tvättstuga? Tja, åtminstone två rejäla långpromenader i skogen innan måndag morgon. Då börjar mitt arbete i portvakt/reception och telefonväxel. Måndag och tisdag har jag stängning och börjar senare (07;25) så då tänkte jag stiga upp samma tid som annars och köra ett pass i jobbgymmet innan ordinarie arbete. Samma på tisdag men onsdag och torsdag har jag öppningen på morgonen så då får jag försöka orka gå till gymmet efter jobbet istället. 

Snälla ordbrukarna, håll de tummar ni har för att jag klarar det!

Donald Duck... F´låt TRUMP är fortfarande kvar i Vita Huset! Hur är det möjligt???

Av Göran - 11 juni 2017 09:24

Nejdå, jag ska inte gnälla. Sååå dåligt mår jag inte. Ett lätt tryck inifrån mot pannbenet och lite tröttare än vanligt är det enda straff min kropp gett mig för att jag slog mig lös igår kväll. Märkligt dock att jag är så törstig idag när jag drack så duktigt igår...

Men idag är det vatten som gäller. Min lilla minisemester på en vecka slutar ju nu och från och med imorgon bitti jobbar jag dagtid i nio veckor till innan jag får tillbaka all ledighet jag gått miste om under våren och sommaren.

Midsommarhelgen blir det ju förstås en dag längre helg men annars är det femdagarsveckor som gäller.

Igår kostade jag också på mig nya brallor och eftersom man fick tre för samma pris som två så blev det tre par plus tre kortärmade skjortor, mitt favoritplagg sommartid. Dessutom gjorde jag äntligen slag i saken och köpte mig en ny kamera. Ingen dyr eller märkvärdig men lättskött och lagom stor. Jag är ju inte så avancerad som fotograf att jag behöver lägga flera tusen på en kamera. 1500 gick den här på och jag tror att jag kommer att vara nöjd med den rätt länge. Den fick följa med på båtresan igår och jag använde den ganska flitigt.

Det fina med den moderna tekniken (digitalt, alltså) är ju att man kan ta hur många bilder man vill och sedan radera de som inte blev bra. Förr snålade man för att filmrullen skulle räcka men idag är det ju bara att knäppa så fort man får lust. Lägger ut några båtbilder på festglada fabriksarbetare som jag dock inte frågat om lov, som man kanske bör göra innan man publicerar bilder på andra. Men så länge inte bilderna är komprometterande på något sätt så tror jag att de flesta förlåter.  


 

 

 

 

 

 

Mannen som på bild nr 3 uppifrån står framme vid baren med svart skjorta är den man jag brukar kalla min tama husmekaniker. Sen blandade bilder på lite random folk och så en på allas vår födkrok. Fabriken sedd från havet.

Sist fick det bli en bild av Sundsvalls siluett tagen strax innan vi åter fick fast mark under fötterna.

Städat och trevligt var det hela kvällen. Det tycker jag hedrar oss alla. För under 70- och 80-talen brukade det ofta urarta vid firmafester eller fester ordnade av facket. Ofta utbröt lite spontan boxning och det är ju aldrig roligt när det blir så. Några mår dock förmodligen mycket sämre än jag idag men ingen föll allvarligt ur ramen såvitt jag såg och hörde i alla fall.

Idag är det  tvättstugan som dominerar min tillvaro. Sonen har varit i Spanien och kom hem igår. Och han tycks ha bytt kläder flera gånger per dag för tvättkorgen var smockfull. Första laddningen hänger på tork och maskin nummer två är snart klar. Så det ska hängas så snart jag har svamlat färdigt här.

Har ni vägarna förbi Sundsvall under sommaren så rekommenderas varmt att ta en tur med MS Medvind och gå loss på skärgårdsbuffén som de kallar sitt smörgåsbord. Vad det kostar vet jag inte eftersom facket betalade för oss men särskilt i vackert väder (som vi dock inte hade) är det en trvlig liten tripp.

Därmed tillönskas den lilla skaran ordbrukare en fortsatt skön söndag i slott och koja mellan Trelleborg och Treriksröset. Ha det!


Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards