Alla inlägg under september 2015

Av Göran - 30 september 2015 21:46

 


Tyvärr blev skörden mager efter dagens svamptur i strålande solsken. Bilden ovan (lånad från Google) visar hur jag ville att det skulle sett ut men så stora klungor hittade jag inte. Det blev totalt kanske 1½ liter trattkantareller som numera är förvandlade till svampstuvning. Äldste sonen, som har en helt annan dygnsrytm än jag, har fått lov att använda stuvningen om han blir sugen på en varm macka om nån timme då jag ligger och sover men jag hoppas att han spar hälften eller åtminstone en tredjedel. För det blev sannerligen inte mycket, de krymper ju ihop till nästan ingenting i stekpannan när man förväller dem. Och jag vill ju gärna smaka lite själv också...

Däremot hittade jag en annan av mina favoritsvampar - pepparriska i ganska riklig mängd. Men... tyvärr var jag några dagar för sent ute - de hade börjat bli sladdriga och lösa. Inget att plocka, alltså!

Annars kan jag rekommendera pepparriskan till den som vill lära sig nya sorter och bredda sitt svampkunnande. Det är en kraftigt underskattad svamp i Sverige. Annat är det våra östra grannländer. Finnarna är mycker duktigare än vi på att känna igen kremlor och riskor överhuvudtaget och ryssarna lär vara ännu bättre på det.

Pepparriskan är ganska lätt att känna igen. Enda nackdelen är väl att den måste kokas av innan man äter den. Man kokar den i rikligt med vatten i tio minuter, sedan slår man av kokvattnet och sköljer svampen i kallt vatten.

Därefter skärs den i lagom bitar och steks tillsammans med lite chalottenlök eller rödlök.

Därefter brer man lite smör på en bit knäckebröd och öser på svampen och njuter. Smaskens!

Jag lånar en bil från Google även på den...




Pepparriskan är brun på ovansidan hatten, ungefär som en pepparkaka. Den har ofta en liten grop rakt över dess fot och i denna kan det ibland finnas en liten "vårta". Den har ljusgula till vita skivor under hatten.

Foten är lätt att bryya rakt av, som på alla kremlor och riskor. Bryter man hatten tränger det fram en vit mjölkliknande vätska som smakar starkt om du tar lite på tungan. Nästan som Tabasco! Den räknas som svagt giftig men det försvinner med avkokning i 10 minuter.

Likaså försvinner giftet om man torkar hattarna. De kan sedan smulas sönder och användas som krydda i grytor eller svampstuvningar på mindre smakrika svampar. Också väldigt användvart!

Jag lånar bilderna eftersom.... Jo, jag kom ihåg att ta med kameran! Men vad jag INTE kom ihåg var att kolla laddningen på dess batteri. Som var obefintlig... Så det blidde inga egna bilder idag.

Men en härlig höstdag ändå och en hel del frisk luft så man får väl vara nöjd. Imorgon kanske jag tar en tur och kollar några andra av mina stamställen.

Därmed önskar jag mina kära ordbrukare god natt i Örkelljunga, Svanesund, Harmånger och Ransäter. Sov gott och dröm vackert!



Av Göran - 29 september 2015 23:31

Kollat på galan? Ja, jag vet, jag också. Som vanligtvis inte brukar orka mig genom såna där maratonsändningar (om det inte handlar om hockey, förstås)

Nära 40 miljoner kronor lyckades de skramla ihop. Mycket pengar. 

Men... om man tänker efter så var det alltså lite drygt fyra kronor per innevånare i landet. Då låter det genast inte så mycket, Så då får man betänka att en hel del av dessa innevånare är ju barn som dels gått och lagt sig och dels sällan har några pengar att skicka. Plus att det finns människor som faktiskt har fullt upp att klara livhanken på sig själva och sina nära. Samt en del som aldrig skulle ge en krona för att hjälpa människor längre bort än möjligen några meter.

Var det  sedan landar per givare har jag ingen som helst aning om men jag hoppas att det beloppet är så lågt som möjligt. Jo, för det skulle betyda att det är många som ger och då skulle mitt hopp om svenskarna kanske återupprättas en aning. 

Ett antal fantastiska artister fick vi se och dessutom några otippade artistkonstellationer. Jag gillade alldeles särskilt kombon Miss Li och Sanna Nielsen som körde skiten ur Joe Cockers gamla hit (lånad av självaste Beatles) With a little help from my firends. Gillade Weeping willows också och förstås fantastiska Laleh. Som bara blir bättre och bättre i mina öron. Det tog lite tid men nu gillar jag nästan allt hon gör.

Sundsvalls bidrag till denna kväll (förutom Fredrik Wikingsson, förstås) Gina Dirawi pratade en stund om vikten av att lägga undan politiken och ta fram empatin istället.

Fast kvällens stora behållning för mig var ändå min ganska nyfunne idol, Hans Rosling, som än en gång åskådliggjorde hur få av den totala mängden flyende som har hittat just till oss. Den som missade honom tycker jag ska leta på youtube eller SVT Play och se hans anförande.

Skådisen Kjell Bergqvist skällde på politikerna som inte släppt till en enda krona till det arbete som bedrivs helt av volontärer i storstäderna idag och jag tycker kanske att ledningen borde ha försökt få dit Stefan Löwén eller nån annan minister plus kanske någon kommunal förmåga i Sthlm för att bemöta den kritiken.

Nu är det över och jag måste ändå säga att det värmer lite i hjärtat att vi inte har tappat allt det engagemang och empati som var så självklart under min uppväxt. Tänker på alla som demonstrerade, samlade in pengar för krigets offer i Indokina, för svältkatastrofens barn i Eritrea och Etiopien m.fl länder.

Så god natt, Sverige! Var du än är. Ikväll har tänts en ny gnista av hopp hos mig. Kanske kan vi tillsammans kämpa ner rasism och främlingsfientlighet med godhet, empati och generositet. Låt oss hoppas det!

Av Göran - 26 september 2015 22:33

Har suttit vid dumburken nästan hela kvällen och fastnade vid Marika Karlssons show "En negers uppväxt".

En alldeles underbar föreställning om hennes uppväxt från att ha adopterats från Etiopien som litet barn och fram till idag. Hon visar prov på ett alldeles imponerande civilkurage och lyckas blanda skarp kritik mot rasism och främlingsfientlighet med en härlig humor som är alldeles lagom elak. Den lockar både till skratt men även då och då till tårar av skam över att vi, i vår upplysta tid, fortfarande kan behandla människor så illa på grund av deras härkomst

Om du missade den så rekommenderar jag att du ser den på SVT-Play för den är definitivt sevärd!

Annars så har jag funderat en del över det faktum att SD anser att deras politik vilar på en kristen grund. Jag vet ju att jag räknas som kristen eftersom jag är döpt och konfirmerad trots att jag inte är troende ett enda dugg.

Däremot kan jag ställa mig tveksam till att SD kan anse att deras politik vilar på en kristen grund. Jag menar.... Står det inte i bibeln att "allt vad ni vill att andra ska göra för er ska ni också göra för dem"?

Isåfall vill alltså SD att OM... OM vårt land skulle invaderas av främmande makt så tycker vi inte att något annat land ska ta emot de svenskar som flyr från förtrycket. Eller...?

Vem vet hur galen Putin egentligen är? Är det helt omöjligt att han får för sig att invadera Sverige och lägga vårt land under sig? Svaret blir att det kanske inte är sannolikt men omöjligt är det fanimej inte!

Och OM detta, Gud förbjude, skulle ske... Tycker då SD att våra grannar Finland, Norge och Danmark ska vägra oss svenskar att komma till dem för att få trygghet.

Som sagt så är jag inte ett spår religiös men om jag vore så skulle jag direkt ifrågasätta det kristliga i att avvisa flyktingar vid våra gränser.

Nej, SD har ingen rasism i sitt partiprogram men heller inget klart avståndstagande från rasism. Och, märkligt nog, så är de fortfarande det parti som lockar flest rasister. Är detta en slump? Har de bara en jävla otur???

Mina vördade ordbrukare vet svaret på det lika bra som jag och därför ska jag inte komma med några som helst pekpinnar. Sköt om er, kära vänner i Karlholmsbruk, Gäddede, Stavreviken och Helenelund.

Jag kommer tillbaka. Förr eller senare...

Bjuder på ännu en vacker Lundellare...


Av Göran - 23 september 2015 21:30

Sådärja! Då var arbetsdagarna på min långa ledighet avklarade. Nu ska jag lata mig till och med syrrans födelsedag den tredje oktober. Dagen efter ska vi på´t igen, jag och övriga på skiftlag 65.

Vi gick av i lördags morse och helgen samt måndagen var lediga. Igår var de skyddskommitté och vi höll på ovanligt länge eftersom det fanns några rätt besvärliga problem att lösa. Idag har jag varit inne och suttit på gästkontoret i ett par timmar för att förvandla mina minnesanteckningar till ett mer korrekt protokoll. Men nu är det klart och jag har nästan ingenting inplanerat som känns som "måsten".

I förmiddags fick jag tanken att göra egen remouladsås till den torsk jag tagit ur frysen för att steka till middag. Eftersom det finns att köpa på flaska tänkte jag att det kanske är komplicerat men en snabb check av receptsajterna på nätet talade snabbt om att det ju var busenkelt. 

Receptet jag valde låter såhär...


2 dl Creme Fraiche (magra varianten om man så vill)

1 knapp dl majonnäs (går bra med lightvarianten även här)

1-2 tsk dijonsenap

Salt

Vitpeppar

Citronpeppar

2 msk Bostongurka

1 dl finhackad dill


Detta rördes ihop på några minuter och smakade förträffligt till stekt torsk.

Någon av de närmaste dagarna ska jag ge mig på nåt annat som jag heller aldrig kommit mig för att göra, nämligen kålpudding. Någon kokbok behöver man ju inte nuförtiden då hela internet kryllar av recept. Jag kommer t.ex aldrig att köpa färdig guacamole när det ska ätas tacos. Sist gjorde jag själv efter recept från i-net och det blev sååå mycket bättre än den man köper på burk. Det går bra att få receptet även på det för den som eventuellt vill.

Sen... så har det varierat lite grann på den här bloggen om kommentarer publiceras direkt eller måste godkännas först. I fortsättningen kommer jag alltid att kräva godkännande från mig innan publicering. Detta eftersom någon verkar använda både min och andras bloggars kommetarsfält till att blogga själv.

Det får man göra på sin egen bloggplats, tycker jag. Det jag publicerar hädanefter är sånt som kan kallas kommentarer till det jag skrivit. Trailers/teasers för egen blogg och liknande åker direkt i sopkorgen från och med nu. Så ni vet! Det här är min blogg, ingen annonsplats för andras.

Längesen jag la ut några musiklänkar nu så ni ska få en väldigt vacker Lundellare som väldigt sällan hörs i radio.

Men såhär i höstmörkret känns den rätt stämningsfull och behaglig att lyssna på...



Det kallar jag sångtext! Här är allt fullkomligt begripligt, tycker jag!

Hoppas ni gillade den, kära ordbrukare i Sangis, Öxabäck, Kallinge och Balltorp. Sov gott! Så ses vi...

Av Göran - 20 september 2015 14:12

Tänk så mycket man egentligen har att vara tacksam över! Imorse då jag drog den lilla elektroniska plastbiten som kallas "tag" över läsaren till tidsregistreraren (modernare vaariant av stämpelklocka) så innebar det inte bara slutet på mitt sista nattskift för denna gången. Utan även att jag inledde min två veckor långa ledighet. Härligt, även om jag nu inte kommer att få vara helt ledig - har möten två dagar kommande vecka.

Men då kan jag ju vara tacksam över att jag tjänar pengar/komp.tid utan att anstränga mig fysiskt eller ens behöva krypa i arbetsuniformen och gå upp till min arbetsplats.

Tacksam är jag också för att jag för ovanlighetens skull sovit riktigt gott för att vara efter nattskift både igår och idag.

Då jag vaknade hörde jag det karraktäristiska ljudet av regn på fönster och fönsterbleck och då jag tittade ut genom nyss nämnda fönster blev nog mitt ansiktsuttryck ungefär lika surmulet som himlen utanför. Kände också att kroppen kändes sliten och tung och då kom jag på att jag ska vara tacksam för regnet också. Jo, för hade det inte regnat hade jag säkert tvingat mig själv till ansträngande skogsvandring på jakt efter höstens delikatesser i svampskogen.

Jag tar det lugnt istället.

Regnet var förmodligen också en bidragande orsak till min goda sömn. Dels finner jag ljudet av regn på rutorna rrogivande och dels gjorde vädret att alla de barn som annars leker med väldigt hög volym här utanför höll sig inomhus istället för att vara utanför mina fönster och skrika.

Tacksam är jag också över att Willys hade så bra pris på högrev (49;90/kg). Imorgon när jag vaknar blir det kalopskokning parallellt med plikterna i tvättstugan.

Idag blir det något av ett experiment till middag. Jag köpte, sist jag storhandlade, fryst kalkonbröstfilé för första gången i mitt liv. Den togs ur frysen igår kväll för att få tina upp i lugn och ro i kylskåpet och ska tillagas idag med smörstekt grön sparris och beasås. Sonen får ris eller stekt potatis medan det blir grönsallad för mig-

Äntligen har jag stramat upp det där med maten igen och käkat strikt LCHF i en dryg vecka nu. Inte ens fikabordet första natten på jobbet fick mig att avvika från den smala vägen (Klappar mig själv på axeln och berömmer!) och jag har inte vägt mig men när jag var och handlade blev jag tvungen att hissa upp brallorna flera gånger. Så kanske finns det lite mindre av mig nu är för en vecka sen.

Finns det inte föresten nån gammal svensktoppslåt med Agneta Fältskog om att värdesätta de små tingen i vardagen? Typ reklambladet om extrapris på kaffe, tror jag att hon sjöng om. Kan den ha hetat; "Tack för en vanlig dag"?

På tal om sångtexter, föresten...

Ibland undrar jag hur låtskrivarna tänker. Både rent språkligt men också i sina metaforer. Inatt hörde jag t.ex för sjuhundrafemtioelfte gången ungefär, Lena Philiossons "Dansa i neon" och reagerade på texten för första gången.

Att "dansa i neon" säger jag inget om. Det kan tolkas som att man dansar på gatan i skenet från neonskyltarna.

Men i nästa andetag sjunger hon... "Vi ska färdas i en symfoni mot gryningen..."

Hur fan gör man då? Hur i h-e bär man sig åt för att "färdas i en symfoni mot gryningen"? Har ni gjort det nån gång, kära ordbrukare? Har ni färdats i en symfoni mot gryningen så kan vi väl skriva och berätta hur det gick till.

Eller så kanske ni har "fångats av en melodi i skymningen", som hon sjunger någon rad senare. Det får ni också gärna utveckla och tydliggöra för mig.

Nej, man kanske inte ska dissekera svensktoppslåtar sådär. Börja ifrågasätta varför man skriver på det sättet. Men ibland kan jag inte låta bli.

På sjuttiotalet hade jag en sån där riktigt hatlåt med nåt numera bortglömt dansband. "Vindens melodi" hette den och det behövdes bara att jag hörde första orden i texten för att jag skulle få frossbrytningar och kräkningar.

"Tidg grynings morgon...", börjar den. Vad fan är det för något? Tidig gryning eller tidig morgon köper jag rakt av men det finns tamejtusan inget som heter "tidig grynings morgon". Sådetså!

Just dessa tre ord återanvändes senare i i Charlotte Perellis vinnarlåt i mellon (Tusen och en natt) och jag reagerade genast då också.

Andra hatlåtar var såna där med nonsenstexter. Typ "Icko-Icko" som handlade om nån sorts leksak eller den där som hade lösningen på alla problem man kan tänkas ha..; "Då plockar jag fram min jojo, min jojo, min jojo..."

Brrrr... (ruskar olustigt på hela kroppen)

Men... jag får väl vara tacksam över dessa låtar också så jag har något att reta mig på. Vi gamla surgubbar behöver kanske det. Nu ska surgubben ta och publicera det här ointressanta inlägget och sen sätta på kaffebryggaren så jag får en skvätt eftermiddagskaffe. Så kan jag vara tacksam för det en stund.

Tack, kära ordbrukare, för att du läste ända hit. Kanske hade du förhoppningen att texten skulle lyfta nån gång men den förhoppningen kan du släppa nu. Det blir nämligen inte roligare än så här.

Så... ni får väl vara tacksamma över att inte blogginlägget blev ÄNNU längre! Tack till er alla i Skutskär, Vedevåg, Remsle och Skoghall. Vi ses igen!


Av Göran - 13 september 2015 20:05

Ser i bladen på nätet att vår förre landsfader Reinfeldt plockar ut dryga 150 lax i riksdags/statsrådspension i månaden TROTS att hans företag genererar miljoner varje månad. 

Och så säger folk att man inte kan leva på A-kassan! Nog måste väl det vara en överdrift? Om jag ska vara ärlig, och det ska man väl(?), så är det inte utan att jag börjar fundera på att avgå jag också. Och kvittera ut MINA 150 000 varje månad istället för att slita hund i en varm och skitig fabrik för knappt en femtedel av vad Fredrik får.

Han försvarar sig med att han följer de regler som gäller. Precis som Juholt gjorde. Och Göran Persson före honom.

Det har alltså inget med partitillhörighet att göra. Sossar är lika goda kålsupare som moderutter och andra.

Finns Lars Törnman fortfarande? Han i Kiruna som vägrade dubbla arvoden, om ni minns. Eller har pressen grävt fram skit om honom också så jag blir ännu en illusion fattigare?

De här människorna har missat en viktig sak! (Ja, Reinfeldt, Juholt och Persson m.fl.)

De har följt gällande regelverk och kan därför inte åtalas eller ens ställas inför KU. 

MEN...

De glömmer att det arbetande folket, såna som ni och jag, har en annan uppfattning om heder och ära. Vi som stiger upp innan de själva ens lagt sig ibland och går till fabriken, äldreboendet, förarhytten på bussen eller lastbilen.

Bland oss finns det aldrig nån tveksamhet om vi följt gällande regler om bostadsbidrag, fallskärmar och liknande.

Hos oss finns inga fallskärmar! Ramlar man på botten så är det ju nära till golvet/marken och man får helt enkelt göra som Torsten Flinck och resa sig igen.

När får vi uppleva att en avgången politiker säger att han/hon inte ska ha någon fallskärm eftersom han/hon klarar sig alldeles utmärkt ändå? När tackar en avsatt minister nej till avgångsvederlag eftersom "det finns andra som behöver dessa pengar mycket bättre än jag som redan är priviligierad"?

Är det underligt att politikerföraktet växer? När undersköterskor, fabriksarbetare och lokalvårdare ständigt får höra att "det finns inget utrymme för höjda löner" men i nästa stund får läsa om hur de höjer sina egna arvoden.

Men vad händer i det lilla landet "Lagom" däruppe i norr? I Anslagstavlans och mellanmjölkens land.

Jo, det dyker upp politiker som pekar finger åt flyktingar och säger att det är de som kvaddar vår ekonomi. Och den vilsna pöbeln tror dem och börjar genast spy galla över flyktingar och rumänska tiggare.

För 40 år sedan hade troligen extremvänstern skördat stora framgångar men idag är det högerpopulister som profiterar på det växande politikerföraktet.

Men det finns trots allt lite ljus i detta mörker. Mer och mer tyder på att lille Alan som spolades iland i Bodrum, Turkiet död, drunknad, ändå kanske blev den som fick opinionen att svänga.

Hatarna har försökt med att psåtå att bilden var arrangerad, att det var familjens eget fel eftersom de steg ombord på en fallfärdig båt. Men min känsla är ändå att empati och medmänsklighet håller på att vrida pendeln åt andra hållet nu. För vem kan vara oberörd inför ett litet dött barn?

Låt oss hoppas att det är på det sättet! Att lille Alan blir symbolen för grymheterna i Syrien och andra krigshärdar. Symbolen för att vi måste hjälpa våra medmänniskor efter bästa förmåga. Nästa gång är det kanhända vi som behöver den hjälpen. Jo, jag vet att det låter inte så sannolikt men som Gunde Svan brukar säga; "Ingenting är omöjligt!"

Vi tror att vi kommer att ha det som nu i all framtid men det ska vi inte ta för givet. Demokrati är ingen naturlag! Inte ekonomiskt välstånd heller! Eller fred, för den delen...

Tänk på det, kära ordbrukare i Flen, Graninge, Hyltebruk och Svedala!

Av Göran - 12 september 2015 11:47

Tiderna förändras. Hela tiden och oupphörligen. Det har tiderna gjort i evärderlig tid och det kommer tiderna att fortsätta med så länge någon bryr sig om att hålla koll på dem. 

Jag är ju numera en distingerad mogen gentleman, eller som unga människor föredrar att uttrycka det; En gammal gubbjävel. Och då jag ser tillbaka på min levnadsvandring, såhär långt, kan jag ju lätt konstatera att tiderna sannerligen har förändrats otroligt mycket bara på de snart 58 år jag andats jordens luft.

Det mesta förstås till det bättre även om min generation och äldre gärna knarrar att "det var bättre förr"! Medellivslängden ökar hela tiden och vi har fler TV-kanaler än jag som barn ens kunde drömma om. Som späd yngling tror jag att jag kanske tyckte att tre var en bra siffra för antalet kanaler i framtiden. Så många var ju kanalerna i radion då och jag tänkte nog aldrig tanken att det kunde behövas fler i TV heller.

Men nu är det ju inte behoven som styr utan vad man kan tjäna pengar på och därför finns det fler än någon kan hålla reda på. De flesta helt i onödan om ni frågar mig. En av dem sänder Simpsons och Family guy, flera avsnitt varenda dag, andra skildrar auktioner av övergivna förrådslokaler i Kalifornien, Texas eller New York eller en exklusiv pantbank i Las Vegas. För att inte tala om alla program om matlagning, heminredning, arga kockar, snickare eller svenska hemmafruar i Holllywood.

Därför betalar jag utan att gnälla det minsta de 590 kronor som radio/TV-avgiften kostar för att SVT ska upprätthålla någon sorts seriositet som motvikt till all denna flärd i de reklamfinansierade konkurrentkanalerna.

De har föresten just höjt den avgiften. Tidigare kostade det 519 kronor, vilket var oerhört lätt för mig att komma ihåg. Av en alldeles speciell anledning.

Roten till detta hämtas från 60-talet då jag gick i lågstadiet (1964-67) och varje skoldag inleddes med morgonbön och psalmsång. Inför påsken, varje år, sjöng vi bland annat psalm 519 som etsat sig fast i min hjärnas rymliga centrum för värdelöst vetande. "Jesus för världen givit sitt liv...", så började den och jag minns att jag tyckte att de orden var så hjärtskärande sorgliga att jag nästan grät. Dessutom påminde de mig om den fruktansvärda grymheten i att spika fast en levande människa på ett träkors och låta honom plågas ihjäl.

Tiderna förändras, som sagt, och idag har man gjort om psalmboken så nr 519 är numera en helt annan låt. Inte ens psalmboken får alltså komma undan tidernas obändiga förändring.

Men, å andra sidan, varför skulle de? Man anpassar ju hela tiden även religionerna till rådande tidsanda och drar ifrån och lägger till som det passar.

Jag har tidigare skrivit om kvällstidningarnas förändring (Läs; Förfall). Att de från att vara sensationsmakare i nyhetsbranschen gått över till att bli skvallerblaskor i klass med Se & Hör och allt vad de heter.

Men nu tycker jag mig märka en annan trend som präglar Aftonbladet och Expressen.

I den barndom jag nämnde nyss, om än kanske lite längre fram i samma barndom, dök det upp en tidning i kiosker och butiker med namnet "En ding, ding värld".

I denna skrevs om sensationella händelser i hela världen. Saker som ingen trodde kunde hända eller knäppiga rekord från Guiness rekordbok. Det mesta troligen uppdiktat eller i alla fall vinklat och tillspetsat.

Jag tänkte på den när jag läste för en tid sen om det märkliga djuret som spolats upp på land nånstans i världen, om mannen som fått ett gigantiskt horn i pannan (finns ute just nu) och många, många andra "nyheter". Gamla tiders kvällsdrakar höll inte på med sånt. De hade dåligt rykte ändå.

Jag ogillade förändringen till skvallermagasin och slutade köpa dem för många år sen. Om den senaste trenden håller i sig kommer jag antagligen snart att sluta läsa dem på nätet också.

Kanske ger de bara folk vad folk vill ha. Men i så fall skulle jag vilja ha ett allvarligt snack med "folk". För om DET är vad "folk" är mest intresserade av så är det nåt fel på "folk"!

Därför betalar jag utan minsta knorr gärna min avgift och håller SR och SVT under armarna för att de ska fortsätta att producera åtminstone LITE seriösa saker. Samt förhoppningsvis någorlunda opartiskt rapportera nyheter.

Riktiga nyheter, alltså! Inte om vad vem hade på sig på kändispartyt och med vem de kom eller gick.

Därmed avslutas detta fullkomligt meningslösa inlägg och jag tar en tur till skogs för att inventera och förhoppningsvis skörda några av mina svampställen.

Ha en fin lördag och helg, kära ordbrukare i Gnarp, Gånghester, Örsundsbro och Lidhult

Av Göran - 6 september 2015 19:49

http://www.expressen.se/noje/morgan-alling-da-blir-man-landsforradare/


Läs texten under länken ovan. Morgan Alling växte just en decimeter eller två i min aktning. Det är annars en skådespelare jag egentligen inte har någon åsikt alls om egentligen. Men jag har sett honom i andra sammanhang än i de roller han spelat coh berörts djupt av bl.a då han berättade om sin barndom som jag delvis kunde känna igen mig själv i. Och han ska all heder av att han visar ryggrad på detta sätt!

Jag har också fått mycket skit för att jag inte har förstånd att hata flyktingar, tiggare, muslimer och f-n och hans mormor. Många kommentarer har blivit o-publicerade här p.g.a att man mer eller mindre hotat mig.

Anonyma kommentarer sållas nästan alltid bort och det ska nog mina trogna ordbrukare vara glada för. Mer än en gång har jag informerats om vad vissa vill göra med såna som jag (muslimkramare, negerälskare och en massa andra epitet de förärat mig) så fort de bara tagit makten i Sverige. Men jag ska bespara er detaljerna.

Hoppas fler kändisar följer Allings exempel och ställer sig upp och sätter ner foten. "Man kränker inte ett dött barn som ligger i sanden med ansiktet neråt". Så rätt och så bra skrivet! Hatten av för Morgan Alling!

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards