Lite ledsam fredagskväll på Sveriges midja. För någon timme sedan ringde äldste sonen och berättade att hans morfar, min f.d svärfar, alltså, troligen är i den absoluta slutfasen av sitt liv. Att hans morfar fått ännu en stroke och ligger på sjukhuset. Medvetslös och med ett väldigt svagt hjärta.

Sonen hade pratat med sin mor som sagt åt honom att det knappast var någon idé att han kom upp för att träffa sin morfar en sista gång. Jag höll med henne helt och fullt och sa till honom att om hans morfar  inte ens vet att han är där så gör hans närvaro ju ingen nytta utan skapar bara ett traumatiskt minne åt honom själv.

Självklart är jag ju också ledsen för Kalle, som han heter, är inte bara min f.d svärfar utan även en som jag betraktar som en av mina bästa vänner. Vi hade under så många år en nära och fin relation och kunde prata med varandra om vad som helst. Och i de flesta fall tyckte vi ganska lika om det mesta. Han har hjälpt mig enormt mycket genom åren och jag kan aldrig återgälda alla gånger han ställt upp på alla möjliga sätt.

Inte ens hans fru vet hur illa det är. I hennes fall så glider hon hela tiden allt djupare in i demensen och vet kanske inte ens att hennes man ligger på sjukhuset.

Och även med henne har jag stor empati. Hon och jag har inte haft riktigt samma relation som hennes man och jag. Men hon har ändå varit en del av mitt liv sedan mitten av 70-talet. Och även om jag kanske haft synpunkter genom åren hur hon burit sig åt mot sin make så har vi ändå haft en nära relation.

En relation som inte tog slut för att jag och deras dotter separerade och sedan skildes åt. Men jag kände mig hela tiden lika välkommen hos dem, vilket jag högaktar dem både för.

Exakt hur medveten hon är i nuläget vet jag inte men jag hoppas på nåt sätt att demensen glör att hon inte sörjer alltför mycket om det slutar illa för hennes make. Kanske har hon glömt deras finaste stunder och då blir ju sorgen lättare att hantera om det slutar på det sämsta sättet.

Just nu är min yngsta dotter p åväg hit från Göteborg och även hon är förstås bekymrad för sin morfars skull. Men hon har precis startat om sitt liv i Göteborgstrakten och imorgon ska hon och pojkvännen lasta en hyrd släpvagn med hennes saker som lagrats i ett rum i min lägenhet.

Och eftersom hon inte har någon dragkrok på sin bil så har jag gått med på att hon lånar min och jag lånar hennes tills hon kan åka upp hit och byta tillbaka.

Madame Citroen har ju dragkrok och hon ska nu få tjänstgöra som draghäst imorgon kväll och natt. Och tills hon kommer tillbaka och byter tillbaks får jag alltså ha hennes nästan nya Audi fr.o.m imorgon kväll.

Därmed ska jag avsluta och önskar mina kära ordbrukare en angenäm fredagkväll i Vittangi, Karlholmsbruk, Oxie och Askersund.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...

Så var sommaren även officiellt invigd. För det är väl starten av "Allsång på Skansen" som startar den svenska sommaren? Ny programledare också i Pernilla Wahlgren!

Jag brukar inte titta så slaviskt på det där annars men jag tittade igår. Mest för att jag sett att Laleh och Mando Diao skulle vara med.

Jag är väl en ovanlig svensk som inte förbehållslöst älskar allsång. Men visst förstår jag programmets popularitet för visst känns det lite häftigt att se det enorma publikhaet som sjunger med, gungar i sidled, krokar arm o.s.v Och man ser ju aldrig någon i den skaran som inte ser glad ut. 

Glad blev faktiskt även jag då jag såg alla lyckliga ansikten. Och även om jag då och då ifrågastt klanen Wahlgrens dominans i TV (Kanal 5 främst) måste jag ändå berömma Pernilla som jag tyckte axlade programledarskapet med den äran. Alla ser väl vad rutin och scenvana betyder. Hon är proffs verkligen! Ut i fingerspetsarnaa!

Hon bjuder dessutom på sig själv med glimten i ögat då hon t.ex skojar om hur "den gamle  gubben" Bosse Larsson var tio år yngre än hon själv är nu då han började leda programmet i hennes barndom. Och artisterna gjorde mig heller inte besviken. Laleh tycker jag bara bätre och bättre om för varje gång jag ser och hör henne. Detsamma gäller bröderna Norén i Mando Diao.

Så det gav faktiskt mersmak och jag kommer säkert att se fler avsnitt om de har åtminstone någon artist jag gillar. Vilket inte blir så svårt för min musiksmak är ganska bred. Svårt att tro, kanske, för de mest trogna ordbrukarna eftersom jag skriver mest om de största husgudarna Lundell, Springsteen, Winnerbäck m.fl

Annars.... så rullar dagarna på utan större evenemang. Den mest intensiva hettan har dragit bort och det har varit mer behagliga temperaturer de senaste dagarna. Fint väder, absolut, men inte olidligt hett längre.

På Facebook har jag gått med i en grupp som jobbar hårt för att få rätsida på den fruktansvärt orättvisa beskattningen av oss som gjorde det dumma valet att födas år 1957. Jag påminns om det varje gång jag betallar mina räkningar och vet att om jag sluppit denna förhöjda skatt hade jag haft 2700 kr mer kvar att leva för.

Och det jävliga är ju att ALLA som föddes det året drabbas. Även de som väljer att jobba vidare får också betala den höga skatten hela detta år. Men de har ingen rätt till varken A-kassa eller sjukpennng från F-kassan. För det är bara i skatteverkets ögon vi alla klasssas som pensionärer. Oavsett om vi jobbar eller är pensionärer på rikgti.

Jag valde ju, hösten 2021, att gå vid 64 år. Visste då att jag, under förra året, måste betala mer i skatt än andra.

Men i maj ifjol beslutade riksdagen att höja pensionsåldern med bara sju månaders varsel.

Massor av folk har skirivt till regeringen, partierna i riksdagen, skatteverket och en massa enskilda politiker. Svar har vi också fått där båda sidor skyller ifrån sig. Moderaterna och resten av regeringen skylle på den förra regeringen medan sossarna säger att det bara är den nuvarande regeringen som kan göra nåt åt saken.

De är alltså inte alls intresserade av att hjälpa oss, för dem är vi bara siffror i en statistik. Själva har de ju sitt på det torra med generösa pensionsregler och höga löner under vägen fram till pensionen.

Så hoppet står väl till de två jurister som hävdar att beslutet i maj förra året stride mot svensk grundlag. Där står att ingen får missgynnas i skattesystemet p.g.a kön, ålder, etnicitet o.s.v Jag håller med dem om det och hoppas på att de får gehör hos någon åklagare.

Politikernas ovilja att göra något hänger förstås samman med att då måste de först erkänna att de alla gjort en dundertabbe. Att det gjort bort sig ordentligt. Att de klantat sig. Och dedt har väl ingen levande människa nånsin hört en politker göra. Enligt mitt synsätt är samtliga som röstade för förslaget i maj 2022 är lika ansvariga.

S, M, L, C, KD och MP var de som klubbade igenom beslutet. SD var enda parti som röstade nej så för första gången anser jag att det partiet gjort nåt bra. Vänstern lade ner sina röster vilket i mina ögon egentligen också är ett ja. Enligt den gamla devisen; "Den som tiger samtycker!"

När det här året är över kommer jag att ha betelat nästan 30 000 kronor mer i skatt än t.ex min tama husmekaniker (som jag brukar kalla min kompis) som var klok nog att födas året före mig.

Så hoppet om rättelse är inte stort. Men om någon av  ordbrukarna håller med om att det här är fruktansvärt orättvis så gå gärna in på FB-gruppen "Född 1957 Åldersdiskriminerad och straffbeskattad av riksdagen". Där finns massor av små faktarutor som beskriver problemet mer ingående. Leta gärna upp det upprop med namninsamling för att protestera och skriv sen gärna under det. Man behöver ju inte vara drabbad själv för att hålla med oss att det är en skriande orättvisa mot de dryga 100 000 personer som är födda -57.

Därmed ska jag avsluta mitt gnäll och ta ut min fyrbenta sambo på en liten kissrunda. Därefter får hon sitt torrfoder och jag får lite bacon och ägg plus en grabbnäve grönsaker.

Vad jag sen gör av resten av denna dag får vi se. Så nu önskar jag mina kära ordbrukare en härlig pig-lördag i Vittangi, Simrishamn, Österfärnebo och Torpshammar.

Vi ses! Förr eller senare...

Och inte nog med det!

Vad tycker ni om vädret, kära ordbrukare? Är ni för eller emot? Nej, idag är det väl bara jordbrukarna som är emot. Och jag förstår dem för det är ruggigt torrt i naturen. Den lilla skur som kom häromnatten gjorde nog varken till eller ifrån. Men för oss övriga så får vi väl passa på att njuta medan man kan vara utomhus utan att pälsa på sig alltför mycket kläder. Shorts och en kortärmad skjorta känns gott och väl tillräcklikgt för min del.

Stora rubriker i pressen om den där ubåten med rikt folk i och visst är det väl tragiskt när folk dör i förtid. Men samtidigt kan jag tycka att det borde vara lika stort nyhetsvärde i alla de tusentals flyktingar i ranka båtar som förvsinner titt som tätt på t.ex medelhavet. Båtägarna tar först hutlöst betalt av den som vill åka med och packar båtarna så fulla de törs. Och många gånger har det visat sig att girigheten är större än förståndet och ansvaret mot sina medmänniskor. Ur det perspektivet kan man ju fundera över om vissa människoliv är mer värde än andras...

Midsommaren är över för den här gången liksom sommarsolståndet. Men jag väljer bort att gräma mig åt att ljuset blir lite kortare för varje dag nu igen. Det är såpass mycket kvar av sommaren att vag hellre gläds åt det för än är det ganska långt innan man behöver ha en massa belysning igång annat än skrivbordslampan och den i badrummet de korta stundewr man tillbringar där. Sen.... hörde jag en gammal historia häromdagen som jag tänkte återberätta för den som vill. Den som inte vill kan ju sluta läsa. Den utspelar sig på landet på den tiid då det fanns gott om bondgårdar...

Elof skulle gå till grannen Isak för att låna hans skottkärra. Innan han gick bad frun honom att hälsa Isaks fru att hon gärna fick komma över på en kopp kaffe. Elof glömde nästan bort det men när han kom fram och fick syn på Isak mindes han och ropade...;

-Isak! Ha du käringa hemme?

-Nää, svarar Isak. Hon gick på auktion imorse.

Elof tittar förvånat men förhopppningsfullt på sin granna och utbriser.

-Men goss, hä va sôm håken... Fick du nå för na?

Jo, jag vet att den inte är ny. Men vilka historier är det?

Annars.... så har jag väl inte så mycket att skriva om så jag tror att jag tar med mig min fyrbenta sambo ut en sväng och får lite sol på mig. Gör det ni också kära ordbrukare om ni har den möjligheten och dessutom lika vackert väder som här på Sveriges midja.

Vi ses!

"Jag törs inte ta av mig hatten! Då springer huvet i bitar!"  Så sa Malte Lindeman nån gång på sextiotalet i en av Hasse & Tages revyer. Denna är väl en av de mer klassiska "Linemännen" som dessa herrar lämnade efter sig.

För den som är för ung för att själv ha upplevt Hasse & Tage eller Lindeman kan jag berätta att dessa sketcher var något de gjorde i flera år. Ny sketch varje föreställning. De utgick alltid från en nyhet i någon av de större dags- eller kvällstidningarna och då Hans Alfredsson kom in på scenen visste han bara rubriken. Sedan spånade de ihop allt genom improvisation. Lite tror jag säkert att de hade pratat och spånat i förväg men det mesta  var improviserat. Vilket såklart gör att kvaliteten, rolighetgraden på alla dessa !Lindemän" varierar väldigt mycket. Några är nästan inte roliga alls medan andra är helt geniala. Denna har jag dock alltid gillat.

Men jag hoppas att ingen av mina kära ordbrukare mår som Malte Lindeman idag. Själv mår jag alldeles utmärkt efter en stillsam midsommarafton i endast lilla Theas sällskap. Det blev matessill som jag sa igår. Sen gjorde jag även min alldeles egna gubbröra. Det ordet kan ju betyda lite olika saker för olika människor. Googlar man så ska det vara creme fraiche eller gräddfil och även majonnäs i vissa av recepten på nätet.

Men min guibbröra har bara tre ingredienser. 3-4 kokta ägg, en halv gul eller röd lök samt en liten burk ansjovis (inklusive spadet). Allt hackas fint i en skål och sen slår man på ansjovisspadet och rör om. Mycket gott på t.ex en bit tunnbröd eller knäckebröd eller en rostad brödskiva

När jag stod och skalade äggen mindes jag vad jag sett nån kändiskock göra då han skulle laga torsk med äggsås på Youtube. Jag brukar dela äggen på mitten med en bordskniv och sen skära dem två gånger korsvis med äggskäraren (ni vet, den där manicken som man skivar ägg med för att lägga på smörgås). Men kändiskocken (har glömt vem) tog helt enkelt grova sidan på rivjärnet och rev ner äggen. Så det testade jag och den metoden kommer jag att använda mig av hädanefter om jag gör gubbröra eller äggsås till fisk. Fort och enkelt gick det och resultatet blev minst lika bra.

På tal om kändiskockar förresten.... Har nån mer märkt att de gör en del konstiga saker? Som t.ex när de hackar lök så skär de horisontella snitt först. Varför i herrans namn då? Löken består ju av olika lager och om man snittar först åt ett håll och sedan skär från andra hållet blir det ju finhackat utan dessa vågräta snitt.

Likaså har jag sett att när de skalar morötter eller potatis så vänder de  knivens egg mot sig. Jag fick redan som liten lära mig att alltid skära/tälja ifrån min kropp. Men även självaste Mannerström har jag sett göra på det sätt jag lärt mig att man INTE ska göra. En annan sak som förbryllar mig med dessa berömda kockar är hur många som häller olja i vattnet när de ska koka pasta. Varför gör de det? Alla vet väl att olja inte är vattenlösligt? Alltså gör den ingen som helst nytta. Om de däremot glaserar pastan lite när den är klar i lite olivolja eller smör säger jag inget om. Men varför hälla det i kokvattnet? Det kommer jag aldrig att begripa! Såvida inte någon av ordbrukarna är mer kunnig än jag upplyser mig om varför jag har fel...

Ja, ni ser, det är stora och viktiga ting som upptar mina tankar denna vackra men blåsiga midsommardag. Önskar därmed mina kära ordbrukare än angenäm kväll och natt. Tillsammans eller var för sig i Ödeshög, Grythyttan, Svarvarböle och Åmotfors.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...

Ja, glad midsommar på er, kära ordbrukare! De vädermässiga förutsättningarna ser dock inte alltför lovande ut, i alla fall i mina trakter. När jag gick morgonpromenaden med Thea för en stund sen ångrade jag att jag inte tagit på jackan innan jag gick ut. 18 grader visserligen men snål blåst från norr gjorde att det kändes kylikgt ändå.

Men än är det ju ganska tidigt så med lite tur så hinner det väl mojna och klarna upp. Det var mulet igår morse också men frampå dagen klarnade det upp och blev ännu en fin sommardag.

Och om inget oförutsett inträffar så blir det en stillsam midsommarafton för den här gubben. Jag ska öppna en burk matjessill, koka lite mandelpotatis och röra ihop lite gräddfil med gräslök att avnjuta till middag. Kanske unnar jag mig en liten stänkare också i vardera benet, det får vi väl se.

Gör det ni också, kära ordbrukare! Käka nåt ni gillar och drick nåt ni gillar till det. Och, om möjligt, gör det med nära och kära som ni trivs ihop med! Vackert väder önskar jag er också!

Efter dagar, veckor med sol och värme ser jag att det har regnat då jag viskar på persiennen och tittar ut. Hur mycket vet jag förstås inte men knappast så mycket som naturen behöver. Det är snustorrt i markerna här på Sveriges midja och det skulle verkligen behövas en rejäl rotblöta. Det kom en liten skur häromdagen också men den gjorde nog varken till eller ifrån för när det bara kommer lite så hinner vattnet aldrig tränga ner på djupet, till rötterna, utan dunstar direkt eftersom markytan är såpass uppvärmd.

Så för naturens skull får det gärna regna i ett dygn från och  med nu, Så att träd, buskar och andra växter får vad de behöver. Samt förstås för att förbättra mina chanser till skörd i svampskogen om en månad ungefär.

Det brukar börja då och sen fortsätta ända in i oktober. Om det är ett bra år.

Imorgon är det midsommarafton och då vill vi väl alla ha vackert väder så vi kan äta våra sillar eller grillat utomhus. För de som har den möjligheten. Själv har jag inga planer alls, lär nog bli hemma.

Men det duger det med. I så fall blir det matjesill med gräddfil och gräslök och lite färskpotatis. Ska höra med yngstingen om han vill komma och göra mig sällskap.

Och ute  kan vi absolut sitta om det inte blir sånt där väder då det regnar och blåser så regnet kommer både horisontellt och diagonalt. Min balkong är nämligen infälld i huskroppen och således är mitt tak golv åt grannen ovanför. Så regn är inget hinder så länge det inte blåser hårt.

En glad och trevlig midsommar tillönskas mina kära ordbrukare i Lövstaabruk, Filipsstad, Vindeln och Motala.

Vi ses! Hoppas jag...

Nog blev det surströmming igår. I glada vänners lag med de klassiska tillbehören mandelpotatis, hackad lök samt tunnbröd med lagrad ost. Några kalla pilsner slank också genom strupen liksom ett par snapsar.

Dock inte fler än att jag vaknade pigg och rask strax före sju imorse.

Törstig dock men det blir jag alltid efter en surströmmingsfest eftersom man får i sig så mycket salt. Men gott vatten har jaag ju i kranen och det ingår i hyran så det är ju bara att dricka så mycket man behöver.

Jag tog några bilder av det dukade bordet innan vi satte oss för att äta men det var så dåligt ljus i lokalen där vi satt så det fick blir en bild lånad från Google istället.

Så nu blir det väl knappast fler gånger förrän årets upplaga släpps i augusti och jag får väl leva på minnet av gårdagen till dess.

Idag blir det helt annat käk. Jag ska smojs aihop en krydddig köttfärsröra och sedan göra "sveska enchilladas". Det är, kan man säga, en variant på crepes. Man rullar in röran i pannkakor som sedan gratineras i ugnen med riven ost.

Yngstingen kommer hit och äter och det är han som har beställt den maten.

Så även idag får det bli paus från den kolhyrdatfattiga kost jag annars äter. Men man får unna sig det nån gång då och då, tycker jag.

Sommarvädret håller i sig också. Skönt för alla sommarlovslediga barn med sol och värme. Igår åkte jag förbi den närbelägna badstranden vid Ljungans utlopp i Östersjön och det kryllade av folk där. Både på stranden och i vattnet. Så jag antar att östanvinden har blåst in det varmare ytvattnet så att det blivit mer badvänligt.

Det slog mig då att om jag skulle ta några bilder från den södra änden av stranden så ser det ut som ett riktigt paradis. Men går jag till andra änden så kommer en av Sveriges allra fulaste fabriker att synas i bakgrunden.

Den som passerat Sundsvall i bil eller med tåg vet vilken jag menar om jag säger att det är den där fabriken där det oftast brinner en låga från en  av skorstenarna. Vi får se, jag kanske gör det  någon dag.

Igår uttryckte jag ju en försiktig förhoppning att V75 i Boden skulle berika mig men det sket sig med besked kan jag säga. Två rätt har aldrig nånsin gett utdelning där.

Men det är väl bara att bryta ihop och gå vidare. Gör det nu också, kära ordbrukare i Väckelsång, Alytersbruk, Gånghhester och Öregrund. Gå vidare för nu är den här bloggen slut för idag!
Tack för visat intresse och skriv gärna ett par rader i kommentarsfältet så blir jag glad!

Ha en fin söndag

Idag blir en bra dag. Inget större fel på varken igår eller i förrgår heller i och för sig. Men idag är jag bortbjuden på surströmming av min tama husmekaniker och vår gemensamma, likaledes surströmmingsälskande kvinnliga vän.

Om henne berättade jag ifjol vid den här tiden att hon fått en elakartad tumör på skallen. Stor som en golfboll ungefär,'Häromdagen var det årsdagen av hennes operation och det är verkligen glädjande att se hur mycket piggare hon blivit sedan dess. Operationen lyckades mycket bra och läkarna var säkra på att de fått bort  hela tumören.

Sen dess har hon förstås varit på massor av undersökningar och provtagningar och det måste hon väl fortsätta med i några åt till innan hon kan bli friskförklarad.

Det enda avvikande med henne idag är att på den del av huvudet där tumören bodde har hon hud som transplanterats dit från någon annan del av kroppen så hårväxten är noll. Men hon skäms inte alls för det utan går barhuvad för det mesta. Vill folk titta så får de väl göra det då! Så resonerar hon och jag tycker att det är ett sunt synsätt.

På min lott föll att åka och köpa några starköl och en flaska snapsbrännvin. Vi brukade förr ha OP Andersson men de senaste surströmmingsfesterna har vi druckit Halland fläder vilket också passar bra.

Idag blir det dock varken eller för ingetdera stod i hyllorna då jag var på systemet i förmiddags. Aalborg Jubileumsakvavit blev det istället och det går säkert lika bra, det med.

Så jag ser fram emot att få träffa mina gamla vänner och äta och ha tgrevligt några timmar i trvligt sällskap och med god mat som är nästan omöjlig att få tag på i butikernna.

För skojs skull kollade jag på Blocket.se häromdagen och det fanns några annonser där folk erbjöd ett fåtal burkar för mellan 400-1000 kr/st. Så mycket skulle jag aldrig betala för surströmming även om jag tycker att det är väldigt gott. Men eftersom de annonserar så räknar de väl med att det finns folk som köper.

En V75-rad för 120 kr har jag också totat ihop till det årrliga midnatsstravet i Boden.

Den banan är lite av en favorit för där vann jag min första lite större vinst för bortåt trettio år sedan. Nästan 12 000 kr på Dagens dubbel. På det spelet är utdelningen oftast under hundralappen men nån gång ibland skräller det till.

Jag lyckades pricka in vinnarna på ett spel för bara trettio spänn.

Och inte nog med det! En dryg månad senare fanns samma två hästar med i startfälten igen. Både hade ett snäpp högre startnummer så istället för 10-5 som var vinnande första gången blev det då 11-6.

Men den gången blev det "bara" 1 300 kr i utdelning. Vilket ju också är jättebra på bara 30-40 satsade kronor.

Så nu håller jag tummarna att Boden kan leverar en gång till. Så man får lite att dryga ut pensionen med fram till årsskiftet då jag äntligen får rätt till det förhöjda grundavdraget eftersom jag då fyllt 66 år.

Då blir det 2 700 kr mer i månaden att leva av. Och det är ju en rätt bra slant!

Då får jag även rätten att söka bostadstillägg. Men jag misstänker att F-kassan kommer att säga nej. Att jag har för bra pension och för dyr lägenhet. Med tiden ska jag såklart försöka "byta ner mig" till nåt mindre men framför allt med lägre hyra. Jag klarar mig men så mycket mer är det inte sedan mat- och bensinpriserna rakat i höjden.

Sonen är utflugen men det märks knappt ekonomiskt. Det är bara på elräkningen det  märks. Han var duktig på att tända lampor här och där men värdelös på att släcka dem. Plus att all hans datorutrustning ständigt var igång vare sig han sov eller var vaken.

Nu ska jag jag ge Thea en rejäl promenad så hon är trött occh sover medan jag är borta. Middagen hålls i en gemensamhetslokal för deras bostadsrättsförening och där är inte pälsdjur tillåtna.

Jag vet dock att hon klarar sig ensam några timamr nån gång då och då. Det händer inte så ofta. För det mesta får hon följa med när jag ska nånstans.

Kanske förevigar jag festbordet sen och återkommer med bilder. Om inte annat för att göra er lite avundsjuka, kära ordbrukare i Kilafors, Brösarps backar, Askersund och Övertorneå.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...