Idag var det nästan så man längtade efter vinterkyla, höstrusk eller vad som helst! Luftkonditioneringen i våra lokaler på jobbet har pajat så när utetempen visade 26-28 grader var det ännu varmare inne. Vi hade öppet både fönster och dörr så det blev korsdrag men inte hjälpte det mycket inte! Om jag fattat saken rätt så är det drivremmen till kylkompressorn som gått av och P (min kollega) och jag pratade en del om det och funderade t.o.m på att bekosta den själva bara vi fick lite svalka!

Min vän och husmekaniker, H,  var vänlig nog att låna ut sin bil eftersom min fortfarande är obrukbar. Det fattas en liten o-ring på vattenpumpen för att vi ska få den tät och den lilla gummiringen är inte det lättaste att få tag i. Förhoppningsvis hinner jag iväg och köpa den imorgon efter jobbet!

Men för att i någon mån gengälda H;s vänlighet tog jag mig för med att städa ur, tvätta och vaxa hans Volvo 740 ikväll. Jag tror han har haft den i 6 eller 7 år och den var helfräsch när han köpte den men jag tror inte att han ens har tvättat den sen dess. Den var allldeles matt i lacken men nu skiner den blank och fin här utanför så jag hoppas han blir glad när han ser den.

Sovmorgon har jag också hela veckan, börjar först 07:24 på morgnarna och jobbar till kl. 16. Och likadant blir det nästa vecka för då går P på semester och jag får damsällskap på jobbet istället och går in på P;s schema.

Nu ska jag kolla frysen efter tänkbar middagsmat till imorgon!

Söndag morgon och himlen är blå! Hoppsan, det där låter som början på en sångtext. Kanske man borde byta karriär och skriva banala små dansbandslåtar om hjärta/smärta!
En sak är dock helt säkert att jag aldrig nånsin skulle kunna jobba med - jag blir aldrig bilmekaniker! Har gjort tappra försök nu under helgen eftersom min kära gamla SAAB behöver lite omvårdnad just nu. Men utan min gode vän och husmekaniker hade jag aldrig fixat att demontera vattenpumpen och sätta dit den nya. Fortfarande återstår utmaningen att få dit den nya generatorremmen och termostaten men det tar vi itu med ikväll!

Varför ska bilkonstruktörerna krångla till allting så mycket? En gång i tiden ägde jag en Volvo 245 (-82;a) och på den kunde en enarmad apa byta vattenpump och fläktrem hur enkelt som helst. Jag som inte alls har nån talang för det klarade det på mindre än en halvtimme. På min nuvarande bil är det ett flerdagarsprojekt!

Enklast och bäst vore förstås att lämna in bilen och hämta den när den är klar men.... Bilmekaniker är ju också människor och ska ha lön så det blir ju så j-a dyrt! Därför ber jag helllre händiga kamrater om hjälp och försöker själv FAST jag har tummen mitt i handen!

Hmm... Det känns som om det här med bloggandet har gått lite i stå, som man säger! Fast igår kväll satte jag mig här och skrev ett inspirerat inlägg som jag var riktigt nöjd med. Så tryckte jag på "spara inlägget" och datorn tuggade en stund och sen kom "sidan kan ej visas" upp. Allt bara åts upp av nåt osynligt, ickeexisterande odjur i cyberspace och antagligen rapade det efteråt och spottade ut de ord det inte ville ha.

Kom att tänka på en av Tage Danielssons "Sagor för barn över 18 år", nämligen den geniala "Sagan om den stora ordransoneringen" där Vår Herre tycker att människorna pratar alldeles för mycket och föreslår för sin hustru (som Danielsson valt att kalla Elvira) att de ska införa en gräns för varje människa. Men eftersom hon inte alls håller med om detta så kan han bara införa den för män.

Försöket slår ganska väl ut i sagan, endast tre män lyckas göra slut på sin ranson av ord. Vi går inte in närmare på vilka de är eller hur det går till att orden tar slut för dem men Vår Herre (som av nån anledning heter Karl-Ragnar i Tage Danielssons gestaltning) tycker efter en tid att ordransoneringen borde utökas även till damerna.

Och sen vill jag citera fritt ur minnet de sista raderna av denna kultsaga:

"- En sån ordransonering för kvinnor får du i så fall genomföra över min döda kropp, Karl-Ragnar!

Men nu är det ju på det viset att Vår Herres hustru aldrig dör. Och det är allt er smala lycka det, talträngda satkärringar!"

Dessa rader skrattade jag gott (och kanske lite manschauvinistiskt) åt första gångerna kag läste dem! Men igår kväll när min text bara försvann igen - för det var ju inte första gången detta hände - så var det inte utan att jag undrade om kanske Vår Herre hade läst den där novellen/sagan och bestämt sig för att sätta den i verket på riktigt.

Mot bakgrund av detta är det kanske lika så bra att jag slutar här och sparar lite på orden. Men innan dess vill jag varmt rekommendera nämnda bok som sommarläsning! Godnatt!

Stillsam midsommarafton blev det! Motsvarande helg ifjol tillbringade jag i Sousse i Tunisien med mina två äldsta barn. Året innan och året före det var jag i syrrans stuga. Och jag tog nog nästan för givet att jag skulle vara där i år igen men det blev aldrig av att ringa henne "i god tid" och hon hörde inte heller av sig så sista veckan har det känts som om jag inte velat ringa eftersom det kanske skulle uppfattas som att tigga om att bli inbjuden. Jag kanske är skitlöjlig, kanske hon bara hade blivit glad om jag ringt och frågat ifall det var ok att jag våldgästade dem idag.

Men jag ska sluta ta sånt för givet och försöka bättra mig när det gäller att hålla kontakten med mina syskom och släkten i övrigt.

Men nu blev det som det blev och det är ju inte hela världen. Vi grillade kött, zucchini och hallumi och knaprade i oss här hemma och ikväll tittade jag på revy med "Stefan-och-Krister-gänget". Inte så kul men det hjålpte ju till att slå ihjäl ett par timmar i alla fall.

Nu ljuder allsång och andra skrik från en nästgranne och det låter iaf som om de har kul. Hoppas bara att det inte spårar ur...

Ha en fin avslutning på midsommaraftonen, svenska folk! Hoppas ni slipper vakna i en buske med ångest och taggar i ändan.

Och nu är väl tidpunkten då man ska ut och plocka nio sorters blommor att lägga under kudden. Så jag gör det eller också kryper jag till kojs! Godnatt!

"Bara snön som fattas...." Så sa min arbetskollega när jag kom till jobbet imorse! Han hade haft 8 grader hemma hos sig innan han åkte strax före kl 6 på morgonen. Vart tog sommaren vägen? De härliga helgerna i maj - var det allt vi fick i år?

Jodå, jag vet att det rent tidsmässigt är mycket kvar av sommaren och att det än hinner bli värmeböljor så vi klagar för det istället. Men det KÄNNS inte så just nu! Snart midsommar men det känns mer som om vi vore i oktober och bara väntade på snön...

För snart en månad sen planterade jag ut tomatplantorna jag drivit upp inomhus. Då var det rena högsommarvädret och jag förväntade mig att de skulle växa så det knakade. Men de har knappt blivit större alls.

Men nog gnällt om det nu! Nu ska vi vara positiva en stund.

I tre dagar har jag jobbat som portvakt nu och det är lika kul att komma tillbaka varje gång för man möts av idel glada leenden från kunder som kommer ihåg och känner igen en.  

En annan positiv sak idag var medarbetarsamtalet med den chef jag har i mitt "vanliga" jobb. Han var så nöjd med sin personal (Ja, med mig också!)att det nästan blev pinsamt. Jag skämtade om det med kollegan P när jag kom tillbaka till vaktlokalen efteråt. Sa att såna där medarbetarsamtal ju är mest obehagliga för man blir så generad av allt beröm.

Skämt? Javisst, men det låg ju ändå lite sanning med i det också.

Men.... beröm betalar inga räkningar och så länge dessa samtal inte har nån anknytning till lönesättning känns det halvt om halvt meningslöst att ha dem. Har bloggat förut om avsaknaden av lönesystem på min arbetsplats och tycker att det är rent bedrövligt! Efter dagens samtal undrade jag om chefen varit lika översvallande om det varot lönesättning med i bilden. För med de betyg han satte på mina insatser hade det nog varit svårt för honom att inte ge mig ett rejält lyft då.

Men... "talk is cheap", som de säger i Amerika! Och i det här faller var det ju t.o.m gratis! Däför låter jag inte tuppkammen växa alltför mycket p.g.a det.

Så har man avnjutit/genomlidit en helg igen! Det har nog varit lite av båda sakerna om jag ska vara ärlig. Men som omväxling så sitter jag inte och gruvar mig för morgondagens arbete! Fr.o.m imorgon så slipper jag damm, smuts och diverse gaser förutom möjligen att kanske lite bilavgaser tränger in i vaktlokalen ibland. Men det är inget jag lidit av tidigare så det går nog bra nu med. Kroppen slipper tunga lyft och det tror jag den mår bra av just nu för den känns rätt sliten.

Inte så mycket har blivit gjort i helgen. Hade tänkt dammsuga och skura golven imorse men dotra hann före och vägrade släppa skurmoppen ifrån sig. Inte för att jag stred sååå hårt för att få den men.....

Vad tycker ni om vädret då? Är ni för eller emot? (Som Ronny Eriksson brukar säga om allt möjligt)

För regnat har det ju gjort både igår och idag så kanske t.o.m bönderna borde vara nöjda. Minns en sommar i slutet av 70-talet när flera arbetskamrater var s.k trottoarbönder. D.v.s att de drev nån form av jordbruk paralellt med skiftarbete på fabriken.

En av dessa var en typisk väderterrorist, en såndär som aldrig  är nöjd med vädret. Vi kallar honom Gustav, för så hette han. En annan man på skiftlaget var mer normal i sina väderpreferenser och älskade sol och värme. Tomas hette han. Tomas och Gustav hade många hetsiga diskussioner om både väder och andra saker och när Gustav kom tillbaka efter sin semester så skulle Tomas till att börja sin. Gustav klagade svårligen över värme och torka, hans höskörd var riktigt dålig det året.

I samma stund som Tomas gick på semester slog vår herre på alla sprinklers han hade och det öste ner så gott som oavbrutet under alla hans fyra veckor. När han sen kom tillbaka var det första han gjorde att stega fram till Gustav, spänna ögonen i honom och ryta: "Är du nöjd nu då? Bondjävel!"

Med glimten i ögat, visserligen, men ändå!

Tisdag kväll! Snart halva veckan gången. Jobbar imorgon men ledig större delen av torsdagen p.g.a skolavslutning. Sen är det bara fredag kvar innan jag lämnar den skitiga fabriken för resten av sommaren. Det ska bli sååå skönt att slippa komma en halvtimme i förväg för att hinna byta om och förflytta sig till "rätt" stämpelur samt att slippa offra lika mycket tid eller mer efter jobbet för att tvätta bort svett och fabriksdamm.

Inte nog med det, föresten! Hälften av dagarna i portvakten börjar jag inte förrän halv åtta på morgonen och får alltså lite sovmorgon. Lyxigt!

Lite bekymrad är jag dock över den svala försommar vi har. Mina odlingar tycks ha stannat i växten sen jag planterade ut dem för ett tag sen Men jag ska försöka ha tålamod ett tag till!

Nu börjar det bli dags att krypa omkull så man orkar med morgondagen för den blir ganska tuff. Efter jobb och middag till familjen måste jag iväg och handla inför torsdagens firande. Barnens morföräldrar kommer på fika efter avslutningen och sen på eftermiddagen tänkte jag att vi ska grilla lite och ha allmänt mysigt. Dessutom måste skor till dottern inhandlas och jag ska väl snygga till litegrann här hemma också.

Så sov gott Sverige, var ni än är!

Bloggandet har tappat lite tempo ett tag nu. Misstänker att det följer ens mentala, psykiska kurvor. Det går upp och det går ner. Har kanske varit mer ner nu ett tag. Men har man ingen inspiration är det väl bättre man låter bli än att krysta fram nåt "bara-för-att"!?

Kylslagen och gråmulen nationaldag, blir nog ganska lugnt. Jag ska pyssla om mina tomatbebisar lite och den lilla köksträdgård som jag anlade förra helgen men annars blir det nog mest vila.

Bara en vecka kvar i fabriken nu innan mitt "sommarjobb" börjar. Jag blir "utlånad" till portvakten fr.o.m nästa måndag och det ska bli skönt för kroppen att få lite andrum. Den talar dagligen om för mig att vi (jag och min kropp) inte är 25 längre. Så att sitta i växeln, ta emot beskökande, släppa in och ut transporter av olika slag ska bli såååå skönt som omväxling till det tuffa kroppsarbete jag annars har.

Det enda jag kommer att sakna är väl "gänget". D.v.s mina 2 arbetskompisar i det egna arbetslaget samt den mycket roliga S som städar på avdelningen och oftast fikar och äter med oss. Hon har haft en "elev" med sig också den här veckan - thailändska K som är en av de genomsnällaste människor jag känner. Hon har dessutom så nära till skratt och har dragit med oss andra under veckan. Så mitt i bedrövelsen har vi haft sjukt kul ändå.

K hade med sig thai-käk till oss allihop igår. Hon hade beräknat för 4 personer, sa hon, och vi var 5 som åt så glasnudlarna, vattenkastanjerna och bambuskotten var på väg ut genom öronen på oss och ändå var nästan hälften kvar då vi inte orkade mer.

Följde med dotra igår kväll för att titta på en bil men den var en besvikelse. En likadan som den kvaddade men inte på långa vägar lika välskött. Dessutom var det oljedropp under den och inte gick den bra heller så vi önskade damen som ägde den lycka till i sina fortsatta försök att sälja men jag rädde henne även att sänka priset rejält. Hon tittade misstroget på mig men jag vidhöll och sa att eftersom bilen legat på "Blocket" i snart 2 mån. utan att bli såld så beror det på nåt och priset var skyhögt i förhållande till skicket. Så det är bara för dottern att leta vidare....

Nationaldag idag också... Behöver vi egentligen en sån? Vi har ju för tusan inget att fira! I grannländerna är det ju annat, de firar ju dagen då de blev fria på ett eller annat sätt. Tar vi oss ur EU nån gång så kan vi göra den dagen till nationaldag men till dess tycker jag vi kan lägga ner den här dagen och återinföra annandag pingst istsället. Den inföll ju alltid på en måndag så man var garanterad ledighet den dagen om man jobbade dagtid.

I år känner jag mig lite lurad p.g.a att denna dag infaller på en lördag....

Nu börjar det nästan bli dags för nån sorts frukost, tror jag. Kanske man ska smojsa ihop lite äggröra....