Jag lyxade till det lite idag och serverade mig själv ägg, räkor, avocado, skagenröra samt lite grönt till kombinerad frukost och lunch. Allt fanns ju redan hemma och räkorna börjar ha legat så länge i frysen att det liksom var dags att käka upp dem. Och avocadon var den sista från nätpåsen jag köpte billigt i lördags på Lidl. De andra blev det ju guacamole av.

Så det var inte utan att man kände sig lite lyxig då detta avnjöts vid tiotiden idag.

Då var jag nyss inkommen från årets, tror jag, kortaste kissrunda med Thea. Det hällregnade ute men ut måste hon ju ändå. Och precis som i vintras, då det kom snöblandat regn i massor, hittade hon snabbt ett ställer att huka sig och tömma blåsan. Dräefter tvärvände hon och gick väldigt bestämt mot porten igen. Hon gillar inte regn och slask, det har jag fått helt klart gör mig.

Jag får försöka ha koll på om/när det kanske blir små uppehåll och rasta henne då. För SMHI lovar i stort sett samma väder ända till ikväll.

Annars så är det en lite ledsam dag här idag. Äldste sonen ringde imorse och var ledsen och villrådig. Han hade tagit sin katt till vetrinären eftersom den tappat så mycket i vikt på kort tid. Det visade sig att Ansgar, som katten heter, var rätt illa däran och sonen ville ha råd om han skulle försöka behandla krämporna eller avsluta Ansgars plågor.

Eegntligen vill jag inte råda någon om såna saker och det sa jag också. Men samtidigt vill man ju gärna dela med sig av sina egna erfarenheter när han nu ber om vägledning.

Det gjorde jag och berättade hur jag själv tänkt i samma situation. Ansgar hade ju hunnit bli tolv år vilket är en ganska normal livslängd för en vanlig bondkatt.

Så jag gav rådet att han och sambon skulle försöka prata sig fram till vad de tyckte var bäst att göra. Både för kattens skull och deras egen.

Så för en timme sedan ringde han och var väl både lättad och ledsen när han berättade att de valt att släppa taget om Ansgar och att han nu hade somnat in lugnt och stilla.

Jag beklagade hans förlust men sa också att jag tycker att han gjorde rätt. Både mot Ansgar och mot sig själv.

Jag sa även att han ska tillåta sig att sörja, tillåta sig att vara ledsen den tid det tar. Att sorgen inte går över men att man lär sig leva med den. Lär sig att måla om den till vackra minnen av den som lämnat en. Minnen som istället gör en glad och tacksam över att ha fått ha den bortgångna i sitt liv.

Han var förstås väldigt ledsen och nedstämd men jag vet att han kmmer att klara sig bra. Tack och lov skäms han inte alls för att visa känslor och det är en styrka i en sån situation. Om han varit en sån som gräver ner sig i tysthet och håller allt inom sig är risken större att man dras ner av sorgen.

Själv är jag förstås också lite nedstämd för sonens skull. Men jag vet, som sagt, att han klarar det. Katten ifråga bodde ju inom mina väggar i flera omgångar och var då dödspolare med yngsta dotterns katt. Två kastrerade hankatter som sov ihop, brottades på skoj rätt ofta eller jagade samma boll.

Annars... Så har jag förstås suttit och hejat på tjejerna i vårt stolta fotbollslandslag som besegrade Argentina i den sista gruppspelsmatchen under det pågående VM i Nya Zeeland.

Det var tredje raka svenska vinsten och Sverige vinner därmed sin grupp och går vidare till slutspelet.

Därmed ska jag gå och starta upp snabeldraken och köra den genom lägenheten. Thea hårar inte nämnvärt, utom då man borstar henne. Men hon drar med sig massor av gräs, barr och pinnar som fastnar i pälsen när vi är ute och dessa pryder nu golven här. Jag brukar visserligen känna igenom pälsen innan vi går in och ta bort det jag hittar.

Men det följer ändå med en hel del.

Därmed önskar jag en fortsatt fin onsdag till mina kära ordbrukare i Garphyttan, Oxie, Skärblacka och Ytterhogdal.

Ha det gott tills vi ses igen!

 

gun

2 augusti 2023 12:08

Det är inte lätt när man får ta steget och säga adjö till en kär fyrfota vän.... men ibland finns inga val. Nyfiken på din hund, vilken ras? Även här nere i södra landsändan har vi nu fått regn om dagarna. Verkligen behövligt.
gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Göran

9 september 2023 20:53

Thea är en dvärgschnauzer tjej på 8 år. Från Småland, faktiskt. F.d avelstik som inte längre kan bli dräktig. Jag hade turen att få bli hennes äldreboende i vintras.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er, mina kära ordbrukare. Idag ska jag inte alls bli så där "långrandig" som jag ofta annars blir. Med kilometerlånga texter om nästan ingenting. Nej, jag vill bara dela med mig vad jag själv fick ett gott skratt åt för en stund sedan. Jag...

-Hä ä lördag idag, gumman min, sa gubben förhoppninsfullt men gumman fräste genast ifrån -Jo, hä kan du inbill´däj. Men hä bli´nt någe utav mä dä! Bara så du vet! Så kan det bli. Lördag är det pavsett vad som blir av och inte. Efter en mulen morg...

Sommaren har börjat. I alla fall enligt almanackan. I verkligheten uupplever jag nog att den liksom står på tröskeln och skrapar med foten, lite tveksamt. Kanonväder igår, regn i förrgår och idag är det jämngrått men ingen nederbörd ännu i allla fall...

Nej, det får fanimej bli ett inlägg till idag! Inte första gången men mindre vanligt på senare år att jag författat mer än ett blgginlägg på samma dag. Men just nu känner jag mig liksom lite omtumlad och behöver väl kanske få "skriva av mig" en ani...

Så är det slut på våren för i år då! Det är dags att avtacka maj månad för årets insats och hälsa sommaren välkommen. För enligt almanackan börjar ju sommaren imorgon, den första juni. Men om jag ska kunna KÄNNA att det är sommar får allt vädergu...