Det är inte bara surströmming vi snart kanske blir helt utan. Vid kontroll av mitt kylskåp imorse visade det sig att den där burken med Grebbestads ansjovis, som jag var så säker på att den fanns där, inte alls gjorde det.

Så det blev väl till att åka ut till Willys och söka där. För på Lidl kollade jag för några dagar sedan och där var det tomt i den hyllan.

Och lika tom var ansovishyllan hos Willys så jag frågade en rödskjortad man ur personalen om de hade på lagret så han kanske kunde skaka fram en burk eller helst två.

Men jag fick svaret att den var slut hos leverantören och att Willys inte fått någon leverans på nästan två veckor.

Nåja, tänkte jag, jag svänger väl in hos Coop X-tra på hemvägen. Där finns det säkert, trodde jag.

Än en gång trodde jag fel. Tom hylla, även där.

Och inte nog med det! De hade dessutom lika slut på prinskorv (som jag inte heller hade hemma) som Willys.

Så det slutade med att jag tog en sväng till Lidl ändå och där blev det bingo. De hade ansjovis och dessutom av det vabrikat jag alltd brukar använda till min Jansson.

Värre var det med prinskorven men då jag frågade en i personalen sa hon att hon trodde att de skulle få en leverans innan öppning imorgon bitti.

Så endera åker jag dit då de öppnat eller så hoppar jag över korven i år. Det kan man ju äta när som helst annars.

Bilen har fått stå i flera dagar när det har ömsom töat och ömsom frusit till. Vilket förde med sig att isen och snön på rutorna liknade mer pansars som bara kunde besegras med värme.

Jag blev alltså tvungen att varmköra den mycket längre än jag vet att man egentligen får eller bör. Men nöden har ju ingen lag. När det inte går att skrapa bort det så får man ju vänta tills man ser tillräckligt för köra säkert.

Nu blir den säkert stående till åtminstone fredag så jag hoppas vi slipper både snö och väderomslag som först tinar upp snön och sen förvandlar den till pansar-is.

Mina två nästan nya barnbarn får vänta lite på sina första julklappar från mig. Luis, den äldre av dem, bor ju nerer i södra Småland men kommer upp hit i januari när hans kusein, Samuel, ska döpas.

Så med tanke på de osäkra leveranserna hos Postnord så tänkte jag att han får sina paket då istället. Samuel firar med sina föräldrar hos hans morföräldrar i Östersund så där får jag hälsa på när familjen kommer hem igen.

Därmed önskar jag mina underbara, fantastiska ordbrukare en alldeles underbar jul.

Tillsammans med andra eller för er själva, som jag.

Den blir ju vad vi själva gör den till. Nu är det hög tid för Jussi att sjunga in julen i våra öron och hjärtan.

God Jul, kära ordbrukare i hela världen!