Alltså... Armand Duplantis!!! Mondo, som han också kallas.

"Igår var det Mondo och idag är det tisdag!" (citatet såg jag på FB imorse och skrattade åt det.

Vilken kille! Vilken hjälte! Vilken otrolig idrottsman!

Inom stavhoppet är det bara en handfull atleter som flugit över sex meter men Armand gör det gång på gång. Tävling efter tävling! Och även om han rev hårfint vid försök ett och två så såg man ändå att han hade höjden i kroppen.

Men i tredje och sista försöket slänge han upp vänsterarmen lite tidigare (den var med den han kom åt ribban) och seglade över hur elegant som helst.

25 fucking jävla centimeter högre än silvermedaljören!!!

Och nio centimeter högre än den som hoppat näst högst i världshistorien!

Det är klass! Det är respekt! Det är vår störste någonsin inom friidrotten.

Ja, kanske den störste idrottsmannen alla kategorier.

Det finns inte ord som beskriver den beundran jag har för detta fenomen så det är kanske lika bra att jag slutar försöka göra det.

Tisdag råder, som sagt, över landet och världen. Det är lite halvmulet här på Sveriges midja men uppehållsväder iaf.

På schemat idag står Theas spa-dag. Hon ska köras till en hundtrimmare och få pälsen uppsnyggad. Har borstat henne noga och känt igenom henne efter fästingar.

Är inte de ett jävla pack? Fästingarna, alltså!

I min barndom minns jag att jag läste i nån bok om någon som hade drabbats av fästingbett och då frågade jag nån vuxen, säkert mormor, vad det var för något. För jag hade aldrig hört talas om dem.

Svaret blev att de inte finns såhär långt norrut och jag tänkte nog inte mer på dem sen. Ända tills syrran hade fått ett bett vid nån fotbollscup utanför Norrköping där hennes pojkar var och spelade fotboll.

Själv fick jag mitt första för 12-15 år sen. Jag bodde i villa då och hade klippt gräsmattan med min nya elektriska klippmaskin. Den hade uppsamlare som man måste tömma då och då och det var antagligen vid en sån tömning som den där lilla ligisten hade landat på mitt lår och smakat på mitt blod.

På kvällen var det bara en lite prick som sved lite. Tror att jag gjorde rent med salubrin i hopp om att det skulle räcka. Men nästa morgon hade jag en cirkelformad kraftig rodnad på säkert 15 cm i diameter runt den och det gjorde rejält ont.

Men åkte till jobbet gjorde jag ändå med tanken att det säkert skulle gå över. Vilket det INTE gjorde!

Så jag ringde företagshälsovården och sköterskan bad mig komma dit.

Hon blev mäkta förskräckt då hon såg rodnaden på mitt lår och skickade mig per omgående till min vårdcentral.

Vad det gjorde, om de alls gjorde något, kommer jag inte ihåg. Men diagnosen var fästingbett och prognosen att jag hade goda chanser att överleva det.

VIlket jag också gjorde, som mina kära ordbrukare säkert redan har räknat ut.

Och igår kväll då vi gick dagens sista kissrunda fick jag se hur något litet och svart rörde sig i Theas vita päls. Och såklart var det en sån där jävla blodsugare till fästing som hade hoppat på henne från något grässtrå eller trädgren.

Men jag hann borsta bort den innan den hade letat sig in till huden. Och jag hittade ingen av dess artfränder vid kontroll varken igår kväll eller imorse.

Det sägs att det är klimatförändringarna som fått dem att sprida sig hit upp. Inte vet jag men det är ju inte det enda som vi ofrivilligt har importerat från landets sydligare delar.

Vildsvin händer att folk gör observationer av nån gång ibland men tack och lov är det fortfarande sällsynt. Men det är väl bara en tidsfråga innan också de invaderar även södra Norrlands kustland.

Invaderade är vi verkligen detta år av flugor. Tror aldrig jag har sett så många flugor eller haft så många i lägenheten.

Jag slår ihjäl så många jag kan varje dag med min rätt nya flugsmälla. Men det kommer fler hela tiden.

Så LITE kan jag faktiskt börja längta till den tid då insekterna lägger sina ägg och dör för året. Även om det på många andra sätt är härligt med sommar.

Tisdag betyder även tvättstugan denna veckan och nu är det snart dags att gå ner och hänga lakan och handdukar på tork innan jag börjar göra mig klar att åka och lämna in vovven på hennes skönhetsbehandling.

Ha en fantastisk tisdag, kära ordbrukare i Sollebrunn, Kiruna, Åkers Styckebruk och Mehedeby!

Vi ses! Tänker jag.....