Vaknade till en forstnupen morgon med rimfrost på bilarna och vitpudrade gräsmattor då jag vickade på persiennerna imorse. Associerade då direkt till den återbrukade rubriken för dagens alster.

Det kom jag på en annan höstdag, ett annat år då sommaren definitivt var ett minne blott. Och använde det som rubrik för den dagens blogg. Men recycling är ju så inne så det skadar väl inte att man även återbrukar orden ibland.

Helgen är över och måndagen börjar väl bli medelålders såhär i början av eftermiddagen.

Även om det var kallt imorse så har dagen ändå blivit en strålande vacker höstdag. En sån där dag då jag gärna hade knallat runt lite i mina svampskogar och spanat efter trattkantareller. De lever ju lite farligt om det blir många frostnätter. En eller två brukar de tåla men blir det för kallt för ofta så brukar de skrumpna ner till ingenting.

Jag har visserligen kvar både en pyts med frysta och en hel del torkade i täta glasburkar. Men skulle gärna torka fler eftersom de håller sig betydligt längre i torkat skick. Då vet jag inte ens om det finns någon gräns för hur länge man kan spara dem. I frysen tappar de liksom aromen om de ligger där alltför länge.

Men svampturer till de skogar där mina ställen finns låter sig liksom inte göras utan bil. Och det lär jag ju tvingas vara åtminstone till framåt onsdag eller torsdag. 

Så nu hoppas jag bara att det räcker med de reservdelar jag skaffat och inte dyker upp några nya bekymmer.

Såg i helgen att nu hade regeringen avsatt f.d moderatledaren från hennes nya jobb som landshövding i Stockholm. 

Då började jag fundera hur vanligt det är att man avsätter landshövdingar. Minns inte att jag har hört talas om nåt sånt förut. Men det kan förstås ha hänt ändå.

Om kungen mest har en ceremoniel roll så är det väl ännu mer så att vara landshövding, tänker jag. De klipper nåt band ett par gånger per år och inviger kanske nån industri eller skola eller så.

Därmed borde väl kompetenskravet inte vara alltför högt. Det borde finnas fler som klarar av att vara landshövding än de som INTE klarar det.

Anna Kinnberg-Batra klarade det alltså inte. D.v.s hon klarade inte av att hantera sina ärenden på ett korrekt sätt när hon gav ett fint jobb åt en kompis utan att annonsera ut tjänsten på brukligt vis.

Var det inte hon som gjorde sig känd som tyckande att Stockholmare var smartare än "lantisar" medan hon var ordförande i moderutternas ungdomsförbund.

Men som landshövding visade hon sig inte vara så himla smart själv...

Men de skakar säkert fram nåt annat välavlönat kneg åt henne och om inte annat lär väl landshövdingar ha en skaplig A-kassa, skulle jag tro. Fast deras kallas väl fallskärmar eller avgångsvederlag på finare språk.

Annars får hon väl be gubben sin att göra några extra stand-up-föreställningar så de skrapar ihop till grötsaltet ändå.

Men, nej, Annas välbefinnande behöver nog ingen vara orolig för. Hon har säkert ett gäng styrelseuppdrag i företag och organisationer så nog reder hon sig.

Reder er hoppas att också i gör, kära ordbrukare i världens alla hörn. Ha nu en fortsatt fin måndag i Glommersträsk, Almunge, Arlöv och Lysekil.

Vi ses! Nån dag...